dec 31

I dag har jag inte så mycket på hjärtat förutom att Bruno K. Öijer hade skrivit en väldigt fin dikt i DN i dag. En nyårsdikt, som de kallade det. Jag har aldrig läst någon dikt av Bruno innan, men blev i morse positivt överraskad. Han skriver inte torrt och tråkigt, som mina fördomar lydde, utan tvärtom mycket bra. I dikten beskriver han dagen då Hank Williams dog och det var så oerhört fint. Det stod att fyra tusen människor satt och väntade på att Hank skulle komma in på scen, men det gjorde han aldrig. Då satt fyra tusen människor i tystnad och en musiker ur Hanks band började klinka på I Saw the Light. Gud vad fint. Man blir nästan gråtmild.

Vi hörs igen nästa år. Gott nytt på er.

dec 31

DN: Vad var bäst under 2008?
Annika "Jag kan typ fem ackord" Norlin: Min absolut största topp var
i början av februari när jag tog körkort. Jag hade just fått
två Grammisar, men i jämförelse med körkortet var det ingenting.

Foto: Johanna Wallin, Rockfoto.nu.

dec 30

Språkrådet har listat årets nyfödda ord 2008. Hela listan finns på DN:s hemsida. Mina favvisar är:

bloggbävning det att väldigt många bloggsidor samtidigt behandlar ett visst ämne [till blogg och jordbävning]

bullerbysyndromet vurm i Tyskland för svenska idylliska miljöer [till Bullerbyn, namnet på en by i Astrid Lindgrens barnböcker]

celebritariat grupp av B-kändisar [efter motsvarande ord på eng. myntat av journalisten Toby Young till celebrity 'celebritet' och proletariat]

kalsongbadare pojke som badar med sina märkeskalsongar under badbyxorna och ser till att märket syns

skynka visa att man är för eller emot exempelvis ett bygge genom att hänga ut ett skynke i viss färg utanför sitt fönster

dec 30

ctrl+a + backspace

dec 30

Vår kurslitteratur till den här kursen är så jävla inadekvat som det bara går. Och det är skitjobbigt. Till exempel så vill kurshandledarna att vi i våra case ska kommentera saker som ljussättning och kameravinklar. Detta skulle jag kunna göra till ganska stor del utifrån det jag lärde mig i gymnasiet; haken är att man givetvis måste ha referenser till allt man skriver i tentan. Tror ni att handledarna har slängt in någon litteratur angående kameravinklar, då? Nej, självklart inte. De vill ju att vi ska självdö av stress, oro och nervositet. Däremot finns det en jävla massa litteratur om medieutbildning i skolan. MEDIEUTBILDNING. Jag analyserar en fucking scen ur Juno och inte fan har den något med medieutbildning att göra. Jag behöver en bok om filmkunskap, NU! Så klart har Culturum inga sådana böcker, och boken om bild och retorik i media är utlånad till den 26 januari (tentan ska in den 16, tror jag).

För övrigt är inte kurslitteraturen mycket till hjälp gällande de andra kommunikationsformerna, heller. Jävla kurslitteratur. Jag vill inte läsa om att man som lärare ska komma ihåg att dra upp gylfen innan man går till sin lektion, jag vill läsa om kontraster mellan att stå helt stilla och att yvigt gestikulera ett monster. Med lite tur är någon (läs Fride) på Folkets Hus i slutet av veckan så att jag kanske kan låna några böcker därifrån. Relevanta böcker.

dec 30

I dag låser jag in mig med mina skivor och böcker. Ska försöka lyckas med det till synes omöjliga att skriva klart hela tentan innan dygnet är över. We'll see.

... och så ska jag försöka hinna leka lite häst också.

dec 30

Endast jag kan lyckas med att ha i uppdrag att köpa glass på Hemköp (bara glass, ingenting annat), plocka upp varan, betala och gå därifrån för att efter ungefär 300 meter inse att jag köpt sex stycken ägg i stället för glass. En sak hade jag att komma ihåg, och så glömde jag bort den. Jag är verkligen the master. Imponerande.

Jag fick ett sms från Victoria att jag inte behövde gå tillbaka till affären och inhandla rätt vara (vilket jag i och för sig inte hade gjort i vilket fall som helst, eftersom jag höll på att förfrysa i minusgraderna). När jag kom hem till Victoria fick helt enkelt hon, jag och Malin äta pannkakor utan glass. Vi hade blåbärssylt, äppelmos och socker. Så det gick ingen nöd på oss. Efter pankisarna såg vi ett par avsnitt av OC och sedan drack vi te och pratade. Ungefär klockan ett på natten knackade det på dörren och det var inga mindre än två poliser. Riktiga praktexemplar vill jag lova: unga, mössbeklädda och dessutom var det en hane och en hona. Inte illa.

Där stod de i alla fall. Poliserna. Mitt i trappuppgången. De frågade om vi hade hört något, hur många vi var där inne egentligen och vem som äger lägenheten. De förklarade att någon hade ringt och sagt att det skulle vara slagsmål i just Victorias lägenhet. Vi som bara satt och drack sörgårdste. Och stretchade lite. De unga praktexemplaren såg lika förvånade ut som vi, eftersom vi ju var så lugna och tysta. Inte ens tv:n var på. Eller på var den, men det var bara OC-menyn och den låter varken mycket eller högt. Poliserna tackade för sig och sa att det viktigaste ju trots allt var att det stod rätt till och jag tänkte väldigt tyst att det var fint av dem att komma och titta så att vi mådde bra och inte var sönderslagna.

dec 29

I morse hade jag sovmorgon. Vaknade klockan sju av att väckarklockan ringde. Jag, mitt smarthuvud, hade nämligen självklart bokat en körlektion med Tårtan klockan 8.30 denna måndag till ära. Det var bara att snällt gå upp, duscha, käka frukost och bege sig till körskolan. Jag sa till Tårtan att jag måste träna fickparkering för jag är sämst på det; han ville mest köra motorväg men gick sedan med på mitt önskemål. Han är snäll, Tårtan. Någon gång mitt i körningen kom han på att han ska starta en egen bank: Ärliga Banken. Så ska den heta. "Jag börjar med två kronor och lånar ut dem. Tror du det går?"

Efter körlektionen gick jag hem till mamma och pappa. Pappa var inte där, men mamma var mitt uppe i storstädningen och Scilla blev glad som en knorrig gris när jag kom. Hon kan verkligen det där med att glädjas över det lilla. Inte för att det är så himlans dåligt att få besök av mig, men ändå. Mamma tyckte att jag var snäll och mysig som hälsade på så där. Sedan gick jag hem till mig. Råkade somna i typ fyrtio minuter och dreglade jättemycket på min kudde.

Klockan blev fjorton noll noll och jag träffade Lauren och Sofie (bilden) utanför Mekka. Det blev bara vi tre på vår median-fika. Men vi går inte av för hackor, det vill jag lova. Tre riktiga nippertippor, det är vad vi är. Vi drack kaffe och pratade i två och en halv timme. På två och en halv timme hinner man prata om väldigt mycket. Vi pratade mycket om vad folk gör nu för tiden, mediekommunikation, universitet och barndom. Särskilt barndom. Att det liksom var bättre förr, när man lekte Yoshi utomhus och inte hade sex när man var tolv år. Det är synd att man inte träffar alla gamla medianer lite oftare. De är så mysiga och fina.

dec 29

Fick skivorna från det stora läskiga utlandet i dag! Gissa om jag blev glad. Som sagt togs Strata-skivan bort från ordern, så det jag fick hem var Our Last Night - The Ghosts Among Us och Cry of the Afflicted - The Unveiling. Till Our Last Night-skivan fick man en affisch helt gratis (mycket snällt). I det fina paketet låg även ett klistermärke med Dance Gavin Dance. Och det var helt okej, för de är ju inte dåliga. Jag är riktigt spänd på Cry of the Afflicted-skivan eftersom jag inte vet hur de låter. Men skivan var så jäkla snygg så jag var tvungen att köpa den.

dec 29

Nu ska jag sätta mig och plugga, på redigt.






HAHAHAHAHAHAHAHHAHAHAAH skämta bara. Jag ska göra banansmoothie. Gick ni på den lätta?

dec 29

"Jag är ingen tjej. Jag är snarare ett fruntimmer."
Sissela Kyle om att vara 50 år och kallas tjej.
Har jag sagt att jag är kär i Sissela Kyle? For your information, liksom.

dec 29

nicest thing

all i know is that you're so nice
you're the nicest thing i've seen
i wish that we could give it a go
see if we could be something

i wish i was your favourite girl
i wish you thought i was the reason you are in the world
i wish my smile was your favourite kind of smile
i wish the way that i dressed was your favourite kind of style

i wish you couldn't figure me out
but you'd always wanna know what i was about
i wish you'd hold my hand
when i was upset
i wish you'd never forget
the look on my face when we first met

i wish you had a favourite beauty spot
that you loved secretly
'cause it was on a hidden bit
that nobody else could see
basically, i wish that you loved me
i wish that you needed me
i wish that you knew when i said two sugars
actually i meant three

i wish that without me your heart would break
i wish that without me you'd be spending the rest of your nights awake
i wish that without me you couldn't eat
i wish i was the last thing on your mind before you went to sleep

look, all i know is that you're the nicest thing i've ever seen
and i wish we could see if we could be something

(kate nash)

dec 28

Victoria tror inte på mig när jag säger att jag kan vara pedofil.
Fy bövelen vad elakt.

dec 28

tvåtusenåtta, liksom

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
det hoppas jag verkligen. jag tog studenten. började övningsköra. började läsa vid universitetet. med all säkerhet fler saker.

Höll du några av dina nyårslöften?
japp, alla. hade inget.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
tror inte det. i så fall har de glömt bort att berätta det för mig. (alla vänner som sitter och trycker på en unge eller två – meddela mig snarast!)

Dog någon som stod dig nära?
nej. tur det!

Vilka länder besökte du?
finland (kryssning; möjligt att det inte räknas eftersom jag aldrig gick av båten), spanien, frankrike, italien. sa jag sverige?

Är det något du saknar år 2008 som du vill ha år 2009?
körkort. lärarexamen (kommer inte att hända). lägenhet i linköping.

Vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas?
ganska många, förhoppningsvis. jag är faktiskt förvånansvärt duktig på att minnas datum. vet ej varför. men studenten lär man ju inte glömma i första taget. 13 juni var det. och typ den 25 februari när karolina, emilie och jag var på queens of the stone age + biffy clyro och strövande runt i sthlm en hel natt och jag inte sov innan jag gick till skolan. det var verkligen humor.

Vad var din största framgång 2008?
oj… att jag pluggade vidare. det är väl duktigt?

Största misstaget?
det har jag förträngt.

Har du varit sjuk eller skadat dig?
räknas pollenallergi och blåmärken? papercuts? inte?

Bästa köpet?
objektiv. skivor. böcker. och den där prostituerade vitryssen.

Vad spenderade du mest pengar på?
skivor. pendling till/från linköping. fika. mat. böcker. och den där prostituerade vitryssen.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
nej fy fan. håller inte på med sådant. sitter alltid inlåst. ensam.
(inom seriös parentes: du.)

Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2008?
death cab for cutie – i will possess your heart. hela once-soundtracket. intohimos skiva failures, failures, failures & hope. skitmånga andra skivor + låtar.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
gladare. eller vänta nu, gäller frågan ALLA mina tidigare levnadsår, eller endast tvåtusensju? aja, svarar gladare hur som haver.

Vad önskar du att du gjort mer?
träffat min syster.

Vad önskar du att du gjort mindre?
ingenting.

Hur tillbringade du julen?
med familjen minus therése plus abrahamssons hemma hos mamma och pappa.

Blev du kär?
jag vet inte.

Favoritprogram på TV?
vänner, ensam mamma söker. på spåret.

Bästa boken du läste i år?
linda skugges blogg 2005-2007. jens lapidus – snabba cash. amanda svensson – hey dolly. joanna rubin dranger. fan, jag vet inte. jag älskar böcker. orden.

Största musikaliska upptäckten?
oj, vad svårt. hospitalet, kanske. känns jävligt indie att svara hospitalet, så jag gör det. har alltid velat vara indie. jätte-indie är min dröm. men det finns så många bra band.

2008 års främsta citat?
”nån måtta tvåtusenåtta!” höll hela året. försvinner med året utan en enda repa eller skavank. genialt.

Något du önskade dig och fick när du fyllde år?
en stor kastrull. fan, vad jag är praktisk av mig. jag tänker alltid praktiskt. det är mitt signum.

Något du önskade dig men inte fick?
nej. men jag fick saker jag inte hade önskat mig. that’s how underbar jag är.

Vad gjorde du på din födelsedag 2008?
firade erikas 30-årsdag.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
ingen idé att älta sådant. det blev som det blev och i skrivande stund skulle jag vilja påstå att det har slutat väldigt bra. det var väl någon vändpunkt typ i mars (okej, jag minns exakt: 7 mars) och sedan vreds mitt hjärta ändå som en disktrasa för vissa saker har varit skit… men så har det hänt så sjukt många bra saker också, så det känns som ett bra år. allt som allt, liksom. man måste ju se det positiva.

Hur skulle du beskriva din stil år 2008?
nudist.

Vad fick dig att må bra?
mycket. väldigt mycket. framför allt människor men tidvis materiella ting. sådan är jag.

Vilken kändis var du mest sugen på?
(endast en ironisk parentes: glen.)

Vem saknade du?
medianer. therése. och så några till.

dec 28

Är nyss hemkommen från att ha övningskört ända till vårt landställe och tillbaka. Landstället ligger inte på Österlen eller något annat far away-ställe, utan i något som heter Gisekvarn. Ungefärligen en mil utanför Trosa. Jag körde på isig landsväg och världens smalaste grusväg med skarpa s-svängar. Ganska obehagligt. Men ljuset var så fint ute. Så det gjorde ingenting. När pappa och jag kom fram till stugan ställde han in ett extra element och stoppade isolering runt diskmaskinen och duschkranen. Scilla var överlycklig över att äntligen få återvända till vad hon probably skulle kalla sitt paradis, sprang som en vettvilling över ängen och rullade sig i snön (det finns mer snö på landet än här i avgas-city).

Pappa och jag drack termoskaffe ur små Löfbergs Lila-engångsmuggar (två koppar kaffe var) och åt saffranskaka som mamma bakat. Scilla åt också kaka. Sedan slickade hon smulor från frostmarken. Jag tror att hon fick i sig mer än bara kaksmulor. Men hon är inte så noga. Jag slickade inte smulor från marken. Man måste kunna behärska sig. Efter fikat gick vi på prommis ner till sjön. Det var fint. Landet är fint.

Nu ska jag försöka ta mig i kragen och få lite case gjort.

dec 28

Det finns förvånansvärt många saker att tänka igenom när man är nitton år i ett i-land. Jag gick en omväg hem i natt. Först kunde jag inte bestämma mig, vägde omvägen och raka vägen mot varandra. När jag kom till det som jag i det här inlägget väljer att kalla vägskälet trängde sig Glen på i mitt öra och sjöng så vackert. Så oerhört. Så här sjöng Glen: "So / If you ever want something / And you call, call / Then I'll come running to fight / And I'll be at your door / When there's nothing worth running for".

Det avgjorde saken. Jag tog omvägen. Extra steg. Det var kallt och frostigt och jag mötte ett ölstinkande ungdomsgäng och jag gick fler steg och till slut kom jag fram till min port. Och ungefär då insåg jag att jag nog inte blivit klokare av omvägen. Men jag upplevde ett riktigt halleluja-moment med den där låten. Ibland hör man en låt i det sammanhang den tycks vara skapad för. Låtens existentiella mening. Detta upplevs inte med alla låtar. Det händer väldigt sällan. Men ibland. Ibland blir det bara så rätt.

dec 27

Att glädjas över det lilla är att bli glad över att DN julafton till ära rimmade i alla rubriker och bildtexter.

dec 27

ATT SAKNA NÅGON SÅ MYCKET
ATT DET SKRAPAR PÅ REVBENET.

(Gör man det så skriver man helst med versaler, faktiskt.
Nu ska jag gå till livsmedelsbutiken. Adjöss.)

dec 27

Medan jag åt frukost läste jag dagens DN om en tjej vid namn Mikaela som förlorade båda sina föräldrar i tsunamin för fyra år sedan. Så jävla hemskt. De bara sögs iväg från henne av den där vågen och så kom hon hem till Sverige och var artig mot alla och liksom stängde in sina känslor. Hon bor hos sin fasters familj nu. Hon har bott där ända sedan hennes mamma och pappa dog av vattnet. Det var så himla sorgligt att läsa om det där jag satt och tuggade kaviarmacka och drack kaffe. Och så, mot slutet av artikeln, säger Mikaela: "Det som gör mig ledsen är att jag håller på att glömma bort hur de lät, som när de sa åt mig typ 'gör inte så där!'"

Fy fan vad hemskt. Jag såg inte längre mitt morgonkaffe (svart, har ingen mjölk hemma), allt var liksom suddigt av det där blöta i mina ögon. Att tjejen snart kommer att ha glömt hur hennes mamma och pappa lät. Sådant får mig att börja gråta. Mitt i frukosten. Bara så där. Jag skiter i om Kate och Leo inte får varandra på slutet, men att Mikaela kommer att glömma hur hennes föräldrar låter, det tolererar jag bara inte. Oacceptabelt. Skitvärld.

Läs artikeln här. Magnus Hallgren har fotat.

dec 26

"Du kommer aldrig att bli vuxen." - Max till mig när vi spelade NHL 09 på hans dator. Känns ju betryggande att till och med min 11-årige kusin insett det.

Nu är det kväll. Jag har faktiskt börjat på mitt case i dag. 10-veckors-caset som jag har sparat för att göra på två veckor. Jag har riktigt hamstrat mitt fina case. En scen ur Juno ska nu analyseras på djupet.

Fick hem ännu en portion lasagne från mamma och pappa. Den står i micron nu och blir ätbar. Lite senare ska jag träffa Victoria, vi ska se film och kanske OC und so weiter. Har typ glömt allt som hänt i OC. Minns inte ens var vi slutade. Men det minns förhoppningsvis hon. Bloggar mer i morgon.

dec 26

överväldiga besegra, betvinga, ta överhand över, få herravälde över, övermanna; slå med häpnad, göra ett starkt intryck, imponera, gripa, förstumma; överhopa, tynga

dec 26

"Brukar ni limma mycket i skolan?" - Max
"Nej, det brukar vi verkligen inte." - jag
"Klippa, då?"

dec 26

Nu kom jag på en sak. Ett erkännande. Victoria tjatar om att julen är sanningens tid, så nu ska jag berätta lite sanning för er, kära läsare. Det är nämligen så att ibland, när ingen av alla bloggar jag läser har uppdaterats på ett tag, så läser jag min egen blogg. Lusläser. Riktigt pressar luppen mot bloggen. Och så myser jag. Och blir så himla nöjd med mig själv för en liten, liten stund (små, små partikel-stunder) och tycker att jag skriver så himla bra saker. Tycker om mitt sätt att formulera mig. Småfnissar åt inläggen jag har skrivit.

Ibland bara sitter jag där och tycker att jag är så jävla bra. Det är nästan perverst. Men bara nästan.

dec 25

SÅ HÄR LIGGER DET TILL. BARA SÅ HÄR.

dec 25

Inleder med några citat:

"När jag är utomlands, då brukar jag döpa toaletter jag går på. Gun heter många." - Max

"Brukar du ta bägare eller strut?" - mitt i ett samtal om något helt annat kommer Max på en så kallad personlig fråga.

Max klämmer på min vänstra biceps (heter det bicep eller biceps när det bara är en?).
"Jag skulle bara se om du var gravid."

"Är det tecknat då? Är det inte såhär animaliserat eller vad det heter?" - mamma blandar ihop djur och grafik en aning, mitt i Kalle Anka-time.

Återigen är klockan ungefär tjugotre när jag bloggar. Precis som i går, alltså. Jag vet egentligen inte vad jag ska blogga om just nu. Trodde nog att jag hade mer på hjärtat än vad jag egentligen har, när det kommer till den berömda kritan. Max och Malin har varit ovanligt fnissiga hela kvällen; jag tror att de fick i sig för mycket rödvinssås till middagen. "Jag vill ha mer av allt och extra mycket sås! MER SÅS!" Till slut var jag tvungen att göra något drastiskt, eftersom de blev så störiga, så jag protesterade genom att sätta mig i en fåtölj och läsa en bok. Till slut nästan bönade och bad de om att jag skulle umgås med dem igen. Jag vann med 4-2 mot Max i NHL 09. Jävlar, vad bra jag var i den matchen. Ni skulle ha sett.

dec 25

"Det är inte så gott, men det är skönt. Det pyser ju i munnen." - Max om julmust

Alla tycker att det är så himla knasigt att jag inte tycker om julmust. Lite som att jag inte tycker om paprika. Nu är julafton i alla fall över. Min läpp är delvis täckt av torkat blod, för jag råkade riva bort skinn när vi tittade på Hipp Hipp förut. Det var synd. Det finns liksom en poäng med att ha skinn på läppen, men jag bara river bort det. Den här dagen på året brukar vi ha engelsk julmiddag, men eftersom våra engelska julmiddag-vänner är i det stora Amerikat ska vi inte äta kalkon utan något annat dött djur i stället. Kusinernas farmor och farfar kommer hit och knaprar med oss. Det blir nog trevligt. Nu hinner jag inte blogga särskilt mycket mer, har lovat att spela labyrintspelet med Max och Malin. Hej svej.

dec 24

Snart är julafton slut. Om ungefär en timme, faktiskt. Det har varit en bra dag. Jag har fått fina klappar och jag har umgåtts med fina släktingar. Vi har ätit gröt samt julbord, som sig bör. Och sett Kalle Anka. Och de vuxna har skrattat åt samma saker och kommenterat samma saker som de gör varje år. Som sig bör. En helt vanlig jul, helt enkelt. Tänk att efter endast 19 levnadsår kunna säga något sådant.

Max och Malin tycker att jag skickar för många sms. I går frågade Malin om jag inte kunde skriva i ett sms att jag skulle gå och lägga mig (så att jag skulle "slippa" få fler), och i dag frågade hon om jag inte kunde skriva att jag "ska vara lite för mig själv nu". Malin har även börjat läsa mina sms, direkt när de så att säga anländer. Så ni som planerar att skicka sms de närmaste dagarna måste tänka på vad ni skriver. Inga fula ord, tack!

"Vem är det du skriver till?"
"En som heter Victoria."
"Men! Hon igen!

Jag tror inte att Max och Malin riktigt förstår att jag tycker om sms.

Nu sitter jag och Max och tittar på Armageddon. Vi fattar ingenting för vi kom in mitt i filmen. Max påstår att vi "måste" vara vakna till i morgon. Malin har somnat, och håller sin Julia-tidning hårt i sömnen. Hahaha. De vuxna sitter och pratar. Det är lite tråkigt att vara den enda ungdomen i sällskapet, men så kan det vara. Jag har ju mina sms. Nu ska nog Max och jag äta lite yoghurt. I dag kom jag på att jag inte tycker om julmat så mycket. Det tog bara 19 år att inse det, liksom.

dec 24

"DET SNÖAR!" utbrast Max mitt i grötlunchen så att vi höll på att sätta riskornen i halsen. Och ja, det är faktiskt sant; för en gångs skull yrar snöflingor runt i luften på självaste julafton. Lite mer julstämning blir det faktiskt, det måste bara erkännas. Lite tråkigt är det att min finaste syster inte är här, men så kan det vara. Jag sitter ju inte i sjön, som man säger. Nu ska jag spela labyrintspelet med mina kusiner. Kom för övrigt på att jag fortfarande inte öppnat någon morgonklapp, och nu är ju klockan snart två så det känns som att morgonen är förbi. Lite. Goder juler.

dec 24

HO-HO-HO!
(Hora-hora-hora!)

God jul på er allesammans.
Hoppas att tomten kommer till just er.

dec 23

Fortfarande dan före dopparedan. Familjen Abrahamsson anlände till mamma och pappa nästan exakt samtidigt som jag. Sedan dess har vi fikat, spelat dataspel och pratat. Och ätit middag. Max och Malin tyckte att det var extra kul när Max och jag spelade NHL 09 och jag (tydligen) sa en massa saker till mina gubbar medan jag spelade. Typ sa åt dem att passa snabbare, rakare, inte skjuta pucken åt fel håll osv. Och så skrattade de i typ en kvart åt min afrikanska min.

Vi har även lagt fram alla julklappar under granen. Scilla älskar paket så hon försökte öppna en del med en gång, och slog dövörat till när vi sa åt henne att hon måste behärska sig. Hon har tillbringat mycket tid med att ligga och bevaka pakethögen sedan dess. Nu ligger jag på en madrass i mammas och pappas tv-rum. Scilla fick för sig att det var åt henne jag och pappa bäddade med täcke, underlakan och hela baletten, varpå hon la sig till rätta och riktigt mös. Jag gick och visade henne var hennes korg är, men hon gick genast tillbaka till min madrass igen och la sig. Nu har jag dock stängt dörrarna hit så hon kan inte komma in igen.

Annat än det har jag inte så mycket på hjärtat. Lägger in några citat i stället.

"Men du har säkert gjort sånt här." - Malin om att spela Internetspel
"Nej, det har jag inte." - jag
"Jo, när du var barn säkert."
"Nej, haha, då fanns det knappt Internet, vettu."
"Åh, vad synd om er..."

"Du är så rolig!" - Malin (med skorrande r) till mig. Kul att man kan göra någon glad, i alla fall!

"Alla på mitt plan nästan har det." - Malin om MSN
"Man behöver inte ha det." - jag
"Nej, liksom varför ha det? Det är några som har frågat chans [via] det." (Herregud. Man känner sig verkligen gammal när man kan säga att på min tid skickade vi lappar med ja-, nej- och kanske-rutor.)

"Jag trodde att det var Malin som gick fram och slickade på min hand." - Max när Scilla blev obehagligt intim

dec 23

VÅR ÄLSKADE
DROTTNING SILVIA
FYLLER PENSIONÄR!

Tusen miljarder penschis-pussar till Sillan (som jag lite på skämt brukar kalla henne. Då skrattar hon så där ljuvligt tyskt som bara hon kan).

dec 23

i liked you better before you were naked on the internet

it's amazing what you'll find when you just open your eyes
sometimes love can leave you blind
but still you try
to cover all the lies and ignore all the signs
sometimes love can leave you blind

what i thought was a certainty has left me spinning in circles again

comparing to the last time that we had spoke
it seems to me that you're not happy
like you used to be
to you i'm like a flavor that wouldn't last you took one bite
and spat me out real fast
and now this mark remains and it will never ever go away

(from first to last)

dec 23

Dan före dan, är det i dag. För er som har glömt. Men nu ska vi inte gå händelserna i förväg. Det var en dag i går också. Jag träffade Sandra runt halv ett, vi gick lite på stan men det var jobbiga människor där så vi gick över till Öster. Där träffade vi Jakob. Vi gick in på Zunkiz och kollade läget. När jag hade köpt en t-shirt gick vi hem till mig och tittade på alla Kenny Starfighter-avsnitt. Jag tvättade lite också. Och slog in paket. När Sandra och Jakob hade gått hem kom Victoria och Evelina hit. Vi spelade tv-spel (Tony Hawk's, så klart), började titta på OC och åt pommes. Evelina gick hem och jag och Victoria fortsatte att se OC. Sedan blev det natt och då slutade vi titta. Nån måtta tvåtusenåtta!

Apropå nån måtta tvåtusenåtta: jag och Sandra kom på att vi måste hitta på en ny för tvåtusennio.
"Nio... hmm... pedofilo." - Sandra
"Okej, du får inte hitta på." - jag
Ingen pedofili i ordhärvorna, tack. Hahaha.

I dag kommer Abrahamssons hit. Längtar übermycket! De ska stanna ända till fredag och jag ska sova hos mami och papi till dess, också. På en madrass i tv-rummet. Det blir nog trevligt att umgås lite. Jag är nöjd så länge vi firar jul med barn, det är trots allt mycket roligare. De är ju fortfarande lyriska och så.

dec 22

I DN i dag står det att varje svensk i år kommer att handla julklappar för sextusen sexhundra kronor. DN i sin tur hänvisar till "en prognos från Handelns utredningsinstitut". Men seriöst, sextusen sexhundra kronor? Det är ju hur jävla mycket pengar som helst. Nu ska vi se hur mycket jag handlar för i år... (tankepaus)... ja, jag har ju bara köpt en av en och en halv julklappar än så länge, men slutsumman kommer att hamna på cirka tvåhundratjugonio kronor. Det ni. En och en halv julklapp. Strax över tvåhundra pix. Det måste bero på att jag har ett så oerhört kallt litet hjärta.

dec 21

Det kom ett sms:
God jul o gott nytt! Gunnel

dec 21

Det är roligt när Sandra är hemma i stan. Jag ville bara säga det.

dec 21

Har hört att vårt gamla hus i Trosa har varit med i Room Service. Måste genast forska i detta. Verkar ju sjukt coolt. Återkommer.

---

En kvart senare: Nej, hittade ingenting om det. Måste ha varit en missuppfattning från min systers väns sida. (Dock känner hon dem som köpte vårt hus, så det verkar märkligt.)

dec 21

Gårdagkvällen till ära blev jag och Victoria hembjudna till Ida. Jag tyckte att det var oerhört exotiskt, i och med att jag aldrig träffat Ida förut (möjligtvis "omedvetet", eftersom även hon gick på Tessin). Vi satt där i Idas soffa och såg på Dansbandskampen (penschis light, jag vet) och sedan OC. Jag kanske inte har nämnt det, men Victoria har skaffat sig hela OC-boxen, så vi tittar på alla avsnitt nu. Hon försöker frälsa mig. Att se alla avsnitt kommer att ta typ hundra år (hyperbol). Vid ett ungefär gick vi hem (Victoria och jag, alltså, Ida var ju redan hemma) i regnet. Herrenågon vad jag överanvände parenteser i det här stycket.

I dag ska jag och pappa fixa gran. Köpa den, pimpa den och hela tjofräset. Den ska vara hemma hos dem alltså; jag känner inte riktigt för att täcka upp halva mitt hem med barr. Efter att vi har pimpat granen ska jag baka chokladbollar. Jag har fått för mig att det är bra att ha chokladbollar på julen. Kanske får några pluspoäng av mina söta kusiner då, också. "Man vet inte". Aja, nu ringde papi och vi ska ses om en halvtimme så jag måste ta en surftur i duschen. Trevlig söndag!

dec 21

- hur snart får man sakna någon?
- hur snart man vill, tror jag.

dec 20

"[...] ja, han och mins favoritlåt liksom." - jag
[Tyst paus]
"... Jag sa 'han och mins', i stället för 'hans och min'." - jag
"Ja, jag blev lite chockad att det kom från dig." - Veronica

dec 20

det är något som ska sägas det är alltid något som ska sägas det är alltid ord som ska komma ut ur munnen helst utan spott alltså saliv det vill man inte ska komma med orden för då kan det tolkas som att orden är dåliga det är de inte de är så fina orden de är sådana ord man verkligen gärna vill höra kanske till och med flera gånger ja man kan säga så mycket flera gånger medan vissa ord bara behöver sägas en gång och sedan räcker det nån måtta tvåtusenåtta liksom man ska faktiskt inte överdriva men ord var det alltså man vill inte höra alla ord vissa kan lämnas outtalade andra kommer genom ögonen visste ni det man kan se ord i en annan människas ögon det finns bokstäver i ögongloberna man behöver bara sätta ihop dem i rätt ordning.

dec 20

... och i morse, ungefär klockan halv fyra när jag var på väg hem från fröken Andersson, såg jag en räv bland tegelhusen. Först såg jag bara en rävsvans försvinna runt hörnet på en buske (jag kände igen att det var en yvig svans med vitt i änden). Då trodde jag att jag kanske hade sett i syne. Jag menar, klockan var trots allt alldeles för mycket (eller lite?), och jag var ohyggligt trött. Och så är jag ju inte så bra på det här med djur, heller. Hur som haver: jag kom förbi den där busken och tittade då uppåt trappan till ett hyreshus. Och mycket riktigt - där satt det en räv. Den hade tjock päls, stirrade på mig och kurade ihop sig så där hotfullt som katter brukar göra. Som om den skulle gå till attack. Jag vågade inte titta på räven för länge, eftersom jag inte är så insatt i hur rävar reagerar på ögonkontakt. Jag ökade farten och tittade mig paranoiskt över axeln minst var tredje steg. Trodde att räven kanske var efter mig. Det var den inte. Men ändå. En räv bland de blekgula tegelhusen. Det är inte varje dag.

(Kan man säga paranoiskt?)

dec 20

DN På Stan intervjuade barn. Intervjun publicerades den 18 dec. Barnen pratade om julklappar, och samtalet kom in på böcker.

Lova: En av mina favoritböcker är den om Mumin och den där lilla killen som är ensam.
Tova: Jag har varit i Mumindalen.
Lukas: Jag har varit på badhus.

dec 20

Gårdagens visdomsord från lärar-Åsa: "Bli aldrig slav under litteraturen."

Jag är mitt i städningen. Tar bara en paus för att uppdatera er lite. Storstädning. Kanske kan man rent utav kalla det julstädning. För det är ju snart jul, och jag städar. Ska även rensa lite i bokhyllan och ställa ner en del böcker i källaren. Eftersom det inte längre finns någon plats i min bokhylla har jag fått börja stapla böcker på golvet, och det blir jättedammigt när man gör det.

I går hade vi vårt sista examinerande seminarium för den här kursen. Nu återstår "endast" en tenta i tre delar samt ett grupparbete. Ungefär två veckor framöver har vi jullov, eller case-lov kanske man ska kalla det eftersom jag och många med mig kommer att sitta och skriva på caset som ska in vecka 3. Caset är en tioveckors-hemtenta som jag så klart har skjutit upp till de här tre sista veckorna. Så smart är jag. Jippi. Men jag ska nog hinna umgås med människor ändå.

Detta har hänt:
- Info om att Antony & The Johnsons ska spela i Sverige i mars. Tyvärr kostar det ca 500 pengar och blev uppbokat direkt.
- Info om att Morrissey ska spela i Sverige i juni. Tyvärr har jag inte så extremt bra framförhållning att jag kan beställa biljetter än.
- Info om att Underoath ska spela i Sverige i april. Tyvärr verkar stockholmsspelningen ha ställts in, och jag har inte tid att åka till Göteborg mitt i terminen.

Nu ska jag fortsätta att städa och lyssna på Intohimo. Hej så länge.

dec 18

i'm scratching at the surface now
and i'm trying hard to work it out
so much has gone misunderstood
this mystery only leads to doubt
and i didn't understand
when you reached out to take my hand

and if you have something to say
you'd better say it now

'cause this is what you've waited for
your chance to even up the score
and as these shadows fall on me now
i will somehow

(Hej Glen. Jag skulle kunna tänka mig att gifta mig med dig. Det blir för övrigt väldigt ekonomiskt och bra, eftersom du skulle kunna spela brutalt på din gitarr under själva bröllopsceremonin. Om du känner för't kan du ju höra av dig. Puss.

PS. Jag är flyttbar. DS.)

dec 18

(A propos Victorias fråga om vilket smör jag har.)

dec 18

Har ätit begravningsmat i dag. Smörgåstårta, alltså. Mamma hade det som önskningsmat (i vår familj får man önska vilken mat man vill när man fyller år). Jag har inte ätit sådan på flera år, så jag tänkte att det kanske inte är så illa som jag minns det. Ni vet, man kan liksom intala sig något under en lång tid och sedan verkligen tro att det är så. Så jag gav smörgåstårtan en chans (la dock paprikan åt sidan). Men nej. Bara NEJ. Liksom. Inte gott. Som tur var hade jag bakat kladdkaka som vi åt till efterrätt. Och så ett glas kaffe till det. Innan jag gick hem till mig igen tog jag en runda i mammas och pappas frys och lyckades knycka två pack hemlagad lasagne. Ett inte alltför dåligt byte, måste jag säga!

dec 18

"Ser du vad fin Linda är i dag? Visst är hon snygg?! [...] Man kan ju undra vad Ted har gjort för att få en sån fin fjälla." - Fride

I dag har jag kört på E4:an för första gången i hela mitt liv. Jag gasade som en gnu. Råkade köra i 110 när det var 100. Sedan fotade jag min mor och hennes arbetskamrater på deras jobb. De ville ha en bild till sin hemsida. Nu ska jag plugga lite. Har examinerande litteraturseminarium i morgon. Senare i eftermiddag ska jag baka kladdkaka till min mamma. Det tycker jag är snällt av mig.

dec 17

I dag har jag saknat mina kusiner som tusan. Och nu på kvällen kom jag plötsligt att tänka på den här Max-bilden, som jag tog förra julen.

dec 17

and i'll make you okay
and drive them away
the images stuck in your head

(elliott smith)

dec 17

"Jeffry, 69, vägrar bli gammal" lyder en rubrik på Aftonbladets hemsida. Eftersom jag har ett oerhört intresse för penschisar med kroppar som 30-åringar kunde jag inte låta bli att klicka på rubriken och läsa vidare. Tydligen lägger Jeffry Life mycket tid på att äta rätt, träna samt injicera tillväxthormoner. För detta har han noggrant lagt upp ett schema. En gång i veckan tar han en testosteronspruta. I den korta artikeln (läs här) skriver Aftonbladet att Jeffry är evigt liv-rörelsens mest kände företrädare. Evigt liv-rörelsen? Det låter ju som en hel jävla sekt. I mitt huvud snurrar just nu en bild av tusentals Jeffrysar som har samlats för sitt årliga sektmöte.

Hur orkar Jeffry hålla på med det här? Jag menar, han kan väl bara inse att hans unga dagar är över? Är man 69 så är man; big deal liksom. När jag blir penschis vill jag typ pimpla kaffe, traska runt i gubbyxor och lösa korsord i en sliten fåtölj. Jag förstår mig inte på människor som inte bara kan acceptera sin ålder och göra det bästa av situationen. Ålderskriser är okej, det hör ju till, men man behöver faktiskt inte förstora upp det och få det att låta värre än det är. Poor Jeffry.

dec 17

I dag fick jag hem Once-skivan. Den är så fin och bra att jag vill att det ska komma vatten ur ögonen på mig. Och i sista låten, när Glen hamrar brutalt på sin stålsträngade gitarr och skriker ut en massa fina ord, då... då kan man inte hålla tillbaka. Det är verkligen så himla underbart. Det går knappt att beskriva. Tänk er min kärlek till Badly Drawn Boy, men än så länge mer komprimerad (eftersom jag hittills endast har dessa låtar av Glen Hansard). Mer koncentrerad kärlek.

I och med detta har jag även brutit mot det lilla löftet jag hade med mig själv om att inte köpa en enda skiva förrän jag fick skivorna från USA. Men jag har så svårt att motstå cd-skivor. Så jag måste köpa dem.

dec 17

Jag och Victoria gick på stan för att köpa julklappar. Hon köpte en julklapp och jag köpte noll julklappar. Det är verkligen sjukt tråkigt att köpa julklappar. Ärligt talat alltså. Det blir ju en helt pressad situation där man tvingas köpa något till någon bara för att det "hör till". Det är bättre att ge spontanpresenter när man hittar något man tycker att någon annan ska ha.

dec 17

Det här börjar ju jävligt bra. Först drömmer jag något som gör mig sjuk i huvudet. Sedan kollar jag min mail bara för att upptäcka att Strata-skivan, det vill säga anledningen till att jag beställde skivor från [uefuckingsa], har tagits bort från min order. Detta på grund av att den är slut i Smartpunks lager. Aphora.

Jag måste sluta använda fula ord. De har blivit något slags avreaktionsmaterial. Måste hitta ett annat sätt att avreagera mig på än att skriva bokstäver i rad. Ibland brukar jag skjuta huvudet av människor i GTA också. När jag har mycket som snurrar, liksom.

Tur att jag ska umgås med Victoria en stund i dag. Då kanske jag kommer över morgonens hemskheter. För övrigt umgicks jag med henne i går kväll också. Vi såg jättemånga avsnitt av OC. Det är en väldigt... händelserik/intrigsprängfylld serie. Och i går åkte jag även tåg med mina kusiners farmor. Intressant, va?

dec 15

Är på skitdåligt jävla fitthumör. Prata inte med mig.

dec 14

"Jag förstår inte hur du inte kan tycka om paprika." - Detta sa människan som inte tycker om sylt.

Jag och paprika, alltså. Vi går verkligen inte ihop. Jag har försökt att ha ett förhållande med diverse paprikor. Det har verkligen aldrig gått vägen. Spelar ingen roll vilken färg paprikan i fråga har; eftersom jag inte är någon finsmakare av paprika känner jag faktiskt ingen skillnad på röd och grön sådan. Jag har helt enkelt aldrig tyckt om paprika. En gång när jag var lite yngre skulle jag sova över hos en vän, vars mamma la upp paprika på min middagstallrik. Vad skulle jag göra, liksom? Jag var tvungen att äta upp. Vidrigt, var ordet. Till detta fick jag gärna mjölk i ett glas, min andra stora skräck i livet. Inte glas, utan mjölk. Ren mjölk. Smakar kossa.

"Va? Paprika som är så sött och gott!" - den andra Bea

"Va? Tycker du inte om paprika? Är du inte normal?" - Fride

dec 14

Och till middag, mina damer och herrar, åt jag sallad och bröd.

dec 14

Varför kommer mitt undermedvetna att tänka på att den gula Pokémon-figuren heter Pikachu? Och varför ekar Pikachus (enda?) replik "Pika!!!" i mitt huvud? Varför vet jag över huvud taget att den gula heter så? Och så undrar jag verkligen varför jag vet att han har ett smeknamn vilket han med pipig röst skriker ut till samtiden? Jag har aldrig tittat på Pokémon. När jag hör gulingens pipiga pika i mitt huvud tänker jag på bosniskans [pitchka], vilket är något helt annat. Usch. Det är verkligen jobbigt att vara människa.

dec 14

dec 14

(the hatred will tear us apart
if you don't do what you did at the start)

should i go or will you stay
we'll find a plan of attack
there's a price to pay
for showing no reaction
to all the simple things
in time you will know what i know
but for now you win

dec 13

Herrenågon, jag är seg som en jävla sengångare. Som en fucking apa. Sandra, minns du fucking-tjejen? Ibland skrattar jag fortfarande åt minnet av henne. Snart ska jag och Victoria äta kinamat. Jag är hungrig. Som vanligt, alltså. Allt är som vanligt. På Bea-fronten intet nytt. Hej då.

dec 13

Så här mycket är jag värd:

dec 13

När Dante Alighieri var nio år blev han kär i mig. Sedan skrev han så här i en av sina mest kända böcker:

"Beatrice fäste på mig sina ögon där så gudomlig kärleksglöd sköt gnistor att synkraften mig flydde, och jag stod där halvt avsvimmad med ögonlocken fällda."

dec 13

"Och fjärde [advent] är... efter jul?" - jag

Det är inte lätt att hålla koll på alla dessa advent (plural, någon? Advents, adventar, adventsar - gaah!) när julafton är en onsdag mitt i veckan. Jag var helt bombsäker på att fjärde advent hade blivit totalt malplacerad och hamnat efter vår älskade julafton. Tills jag kom på att 1) advent betyder något i stil med ankomst och 2) ankomst i detta fall syftar till julaftons ankomst = en stackars advent kan inte hamna efter. Men så är jag ganska lost också. Och Victoria bara skrattade.

Jag vet inte vad jag vill göra i dag. Jag skulle ha gått på stan med min mor och handlat julklappar till mina kusiner, men jag tror att hon redan är i full gång med det i skrivande stund (jag råkade vakna lite för sent, till följd av gårdagen/-natten). Förmodligen ska jag titta på film i dag. Och plugga. Läsa, alltså. Läsa plugglitteratur. Eller så ska jag läsa vanlig litteratur. Apropå litteratur har jag kommit på tre ting jag önskar mig av min kära mor och far. Jag ska ringa till dem och säga det sedan. Så att de kan skriva ner och gå och köpa. Om de vill, alltså.

Men i kväll ska jag och Victoria äta kinesmat. Det är faktiskt jättegott. Svensk kinesmat, alltså. De äter tydligen inte alls sådan mat i Kina, vilket nästan är falsk marknadsföring. But still. Gott. För övrigt har all snö försvunnit nu. Inte för att jag ens har skrivit att det har varit snö här. Men ändå. Borta.

dec 13

att vara 19 år i samma land som anna skipper
och ändå äta en riktig lussefrukost.

dec 12

Stig Silva och jag är ju ett team, som ni kanske minns. I en vecka har vi varit ett team nu. Eftersom vi har blivit ganska tighta och börjar känna oss trygga med varandra är det dags att vi tar vår relation till nästa nivå. Vi ska skaffa en mening med vår relation, helt enkelt. Varje gång Stig Silva och jag kommer upp i 300 000 steg får jag köpa en skiva som kostar mer än 100 kronor. Annars får jag endast köpa skivor vilka kostar 99 kronor eller mindre. Starting today, liksom.

dec 12

featuring some of your favorite words

words don't seem to come so easy
when i need them oh so badly
here's to playing tug of war with my vocal chords
maybe i can give this another shot or sing about a broken heart
or imitate the way it would feel if this was happening for real

this distance seems closer
when you shove it in my face
this moment has left me with nothing else to say
i'm losing my interest with these empty pages
they're torn they have frayed edges

this dusty book
is bothered by my rusty eye and i can't see no i can't breathe
put me on the next page outta here
to live forever on this paper
capture this void and fill it with the frenzy in my voice

killing time by drawing faces that stare back at me from the margins
in a sea of eight and a half by elevens
i'm drowing in
treading through run on sentences
and sinking into empty text
i'll swallow the salt and spit a few dry words out

no matter what i say no matter what i write here
i'm sick of always looking at this page with a blank stare
you never seem to know and they never seem to tell you
words don't always come as easily as you might want them to

throw this paper into fire and throw me with them

dec 12

Att glädjas över det lilla är att glädjas över att någon annan lever och hör av sig. Även jag är i dag glad över det faktum att jag lever och hör av mig. Det är ju en jättefin sak att vara glad över.

Och eftersom det nu verkar vara officiellt kan även jag uttrycka min enormt sprudlande glädje över att Jenny har skaffat sig ett skivkontrakt. Det, mina vänner, är jävligt bra skit. Vågade inte skriva om det förut, utifall att jag inte fick. Veranda Records, heter skivbolaget. Har ni inte gjort det än är det dags att lägga Jenny Doveson på minnet nu.

I dag gick jag ut i regnet. Utanför Nordea träffade jag Matilda och en av hennes vänner. De hade precis ätit sushi. De var väldigt entusiastiska över denna exotiska maträtt, så jag lovade nästan att prova det. "Liten sushi" ska man tydligen beställa om man är nybörjare. Vi får väl se. Sedan sa Matilda "Vi börjar klockan ett, men jag funderar på att gå hem till Victor och typ dö", och det tyckte jag var väldigt roligt. Det skulle man liksom kunna säga till en vuxen eller en penschis, om de undrar vad ungdomar gör nu för tiden. "Ungdomar går hem till varandra och typ dör." Det ska jag börja säga. Jag gick vidare i regnet. Hem till pappa. Ringde Albertsons två gånger, åt lunch och mös med Scilla. Sedan gick jag hem. Jag kom in från regnet. Men här hemma har jag bara Kiss-Åke och han är inte lika pussig som Scilla.

dec 12

sakna 1 vara utan, inte ha, ha ont om, lida brist på 2 längta efter, sörja, trängta

dec 11

Kom plötsligt att tänka på Fridas blogg. Hade glömt bort adressen, men just denna kväll kom jag som tur är på den. Fan min själ vad hon är bra på att fota. Helt galet.

Här är en extra länk.

dec 11

Och orden plaskar runt i hjärnsubstansen
(Min beskrivande text om mobbning, för alla intresserade)

Ljuden, tänker Jonas, är det värsta. Ljudet av en annan människas knogar mot sin vänstra kind; ljudet av en tand som lossnar från tandköttet; ljudet av det bräckliga bakhuvudet som kolliderar med den röda tegelväggen. Ett av Jonas ljusa hårstrån rycks ur sin säck och fastnar i väggens raspiga struktur.

Jonas ser på Erik. Ser hur hans pupiller växer, hur hans torra läppar formar orden. Samma ord som så många gånger förr. Det är något med bög. Ibland bögfitta. Det är ett väldigt motsägelsefullt ord, tänker Jonas, ett motsägelsefullt ord som etsat sig fast inuti mitt kranium. Jonas känner hur järnsmaken börjar sprida sig neråt halsen. Lite saliv från Eriks insida kommer ut samtidigt som orden och landar strax under Jonas högra öga.

Flera av Eriks vänner står på tryggt avstånd och ropar samma ord som Erik väljer. Jonas hör hur några av dem busvisslar. Det låter något dovare i ultrarapid. Ordet grupptryck flimrar förbi inuti Jonas. Han tänker att han aldrig har upplevt något sådant; att han alltid har varit ensam. Han ser hur Erik då och då slänger en snabb blick över sin axel, som för att söka bekräftelse i sina vänners tillrop. De är hans flock, tänker Jonas, och detta kaos är vad de lever för. Mycket verkligare än tv-utbudet.

Jonas har lagt märke till att Erik nästan aldrig tycks vilja möta hans blick. Erik tittar överallt förutom rakt in i Jonas numera rödsprängda ögon. Tittar alltid utanför. Jag undrar om han känner min rädsla, tänker Jonas, min rädsla som paralyserar hela min kropp så att jag inte ens förmår mig att stryka bort blodet som rinner längs med hela hakan och halsen. Det blod som blöder. Jag undrar om Erik skulle sluta, tänker Jonas, om han bara kunde se rädslan i mina små, små pupiller som bor i allt det röda. Om Erik också kunde höra sina blodkärlsspräckande knytnävsslag i slow-motion.

dec 11

Nu ska jag göra en Martina och lägga ut dagens outfit. Så here we go (här går vi):

DAGENS OUTFIT
- en bajsbrun t-shirt med en flicka och ett paraply på, från Active/Pro Stuff (heter de fortfarande så?)
- hundtandsmönstrade långkalsonger (modell herr, tjejlångkalsonger har alltid blommor och/eller rosa på sig), från Åhléns
- mörkblå raggsockor, förmodligen från 80- eller 90-talet eftersom jag tagit dem från min mor

dec 11

Här är en sak jag har kommit på mig själv med att göra: jag drar upp mina axlar, liksom spänner dem, när jag går. Ibland, alltså. Inte alltid. Men tillräckligt ofta för att jag ska komma på mig själv med att göra det. Det är viktigt att iaktta sig själv ibland. Jag har även lagt märke till att jag oftast spänner mina axlar på detta vis när jag är hos mina föräldrar, konstigt nog. Jag vet inte varför. Jag ska försöka sluta med det. Det är nog inte hälsosamt. Allt detta tänkte jag igenom när jag satt på pendeltåget i morse. Då kom jag även att tänka på att jag brukade sitta på mina händer när jag var liten. Oftast med handflatorna mot stolen, men ibland tvärtom. En vana jag uppenbarligen inte har längre.

I går var Victoria här. Vi tittade på Bert och Hitta Nemo. Det var roligt. Vi skrattade mycket. Särskilt åt när Bert blev tillsammans med Nadja, och sedan inte hade tid att umgås med henne. Vi drack kaffe också. Julkaffe. Jag tycker om julkaffe. Pappa tror att det är en lögn. Julkaffe alltså. Att det egentligen är samma kaffe. "Som påskmust och julmust", sa han. Men jag tycker att julkaffe smakar annorlunda. Det smakar inte direkt jul, men i alla fall annorlunda. Och det är tillräckligt för mig. Om man dricker det tillräckligt många jular kanske man till slut förknippar smaken med jul. Det kanske är det som är Zoégas idé.

Vi hade examinerande moment i skolan i dag. Examinerande moment innebär, i den här kursen, att man har ett seminarium, gör något, och får 2,5 högskolepoäng. Det är OERHÖRT krävande. Nästan så att man tappar andan. Jag ska försöka samla ihop nog med kraft för att skriva om det. Dagens examination gick ut på att för femton andra människor läsa upp ett helt A4 fyllt av sammanhängande ord. Sedan skulle man, till råga på allt, berätta vad man hade fått för respons tidigare i veckan. Som om det inte var nog skulle även läraren nu ge respons på texten man skrivit. Gud, det var nästan så att jag dog av utmattning. När jag kom hem var jag tvungen att gå och sova i en timme.

Här kommer dagens det gäller att glädjas över det lilla: jag är extremt glad över att ömt och mjukt kunna älska DN i en hel månad för ynka fyrtionio kronor. Underbart. Något annat jag gläds över är att jag har 3000 gratis sms till alla operatörer. Och eftersom jag inte skickar sms till särskilt många som inte har Comviq räcker dessa 3000 sms väldigt länge.

dec 11

Jag satt i en liten stund och funderade över varför det luktar kiss här. Jag funderade även över om det ens luktar kiss, eller om jag bara inbillar mig det. Ibland inbillar jag mig saker. Sedan kom jag på att det ju bara är Åke. Kiss-Åke.

dec 10

Vi skulle ju glädjas över det lilla, sa vi ju. I går när jag gick hem från mamma och pappa tittade jag in i en källarlokal och tror ni inte att jag fick skåda ca 12 stycken penschisar som dansade bugg? Det såg så fint och mysigt ut. De bara buggade loss i sina mjukisdräkter och såg ut att vara så himla lyckliga.

dec 9

Gissa om jag blev förvånad över mig själv i dag när jag låg i min säng och läste Bo Renberg och plötsligt insåg följande: jag blir ohälsosamt irriterad över människor som hostar för ofta, men jag tycker på något sätt om när någon hostar i bakgrunden eller slutet av en låt. Är inte det världens största motsättning, månne? Det är ju för fan helt sjukt. Jag är ju fan helt jävla obegriplig.

dec 9

"Om inte skriften fanns skulle vi inte kunna föreställa oss språket som 'språk';
vi skulle bara uppfatta ljudkombinationer med mening och intention."
- Bo Renberg (Språkets mirakel)

dec 8

vad gör vi vi är
fjorton år
kom närmre, gå längre
bort

jag vrider och vänder på verkligheten
jag kan inte öppna mina ögon och se
dig du känns så nära jag blir så rädd jag skjuter
bort dig bort längre bort

mina ögon är så torra de sitter fast
jag har fastnat du är som klistrad
limmad på insidan av mitt kranium
jag tänker bara på dig och lite på mig men
mest liksom oss du är så nära
att jag kan skjuta dig längre bort

dec 8

Det här ville jag skriva i ett sms i dag:
Jag saknar dig så att det svider i hjärtat.

Men jag gjorde aldrig det. Det skulle kanske kunna misstolkas.

dec 8

Dagens insikt: det gäller att glädjas över det lilla. Till exempel som att Emma blev skuttande glad över att få dricka kaffe och äta en pepparkaka som såg ut som två renar som "har älskog med varandra". Eller att Malin lärde sig att spara filer från It's Learning. Eller att jag hittade en femtioöring på tåget till Linköping.

dec 8

Återigen tillbringade jag och Victoria hur lång tid som helst i hennes soffa. Vi har typ blivit tv-narkomaner, eller om det är så att vi har för dålig fantasi för att faktiskt hitta på något. Men jag går nog händelserna i förväg. Först plingade jag på hos fröken Andersson, varpå vi satt vid hennes köksbord och gjorde absolut ingenting (förutom att dricka kaffe och äta peppisar). Sedan kom vi på att man ju kan gå ut på promenad; det har vi hört att andra människor gör. Därför gjorde vi det. Gick. Victoria passade på att handla mat också. Sedan gick vi hem till henne igen och såg på tv. Först såg vi julkalendern, sedan Love Actually, sedan Andra Avenyn och sedan minns jag inte vad vi såg. Extremt roligt är det i alla fall att vi hela tiden ser Hugh Grant-filmer. När klockan var lite innan midnatt (tror jag) gick jag hem.

I dag var en skoldag. Från klockan halv åtta till klockan halv åtta var jag borta. Alltså inte noll minuter utan tolv timmar. På dessa tolv timmar hann min grupp göra klart alla grupparbeten för den här veckan (effektivitet, mina vänner!), vi hann ha ett litteraturseminarium med delvis hätsk debatt och så åkte jag ju lite tåg också. Mycket trevligt. Grupparbetet var trevligast. Vi har en himla bra grupp, faktiskt. Först gav vi feedback på varandras texter, sedan åt vi lunch och efter det bearbetade vi elevtexter. Sist men inte minst förberedde vi oss inför litteraturseminariet. Det var en vad heter det fnissig dag men ändå riktigt bra.

"Vi hade ju en sån där urgubbe med oss. Eller gubbe och gubbe, han var väl typ 25." - Emma berättar om sin resa i Afrika. När jag tänker urgubbe tänker jag mer enligt bilden ovan, inte precis en 25-åring. Men allt är ju relativt!

"Bea, vad tror du att det kostade att beställa in 200 horor på 80-talet?" - Angela

Foto av Paul.

dec 7

Pappa och Scilla kom och hälsade på. Pappa putsade mina fönster. Det var snällt. Scilla fick stressmjäll och gick runt och undrade var fan alla andra rum är. Hon kan inte förstå att jag bara har ett rum. Jag har för övrigt skrivit klart mina fyra texter (det tog ju bara typ en halv evighet). Nu återstår att läsa alla andras fyra texter samt förbereda feedback på dessa.

dec 7

Jag har fått en snilleblixt. I min fjärde text ska jag skriva om Friends, i stället för mobbning som fenomen. Mycket lättare att få tag på fakta och endast använda en källa. Ibland är jag så smart att jag blir förvånad över mig själv. Nu måste jag sätta igång och skriva, så att jag blir klar någon gång och kan umgås med Victoria sedan. I går när jag gick och la mig kom jag på att pappa sa att han skulle komma hit och putsa mina fönster i dag. Undrar om han kommer ihåg det.

dec 6

När jag vaknade i morse hade jag glömt bort att jag fyller år. Jag tänkte på det i går kväll, men när jag vaknade gick jag bara och åt frukost och var lycklig över att DN hade kommit och så var det inte så mycket mer med det. När jag läste Victorias blogg blev jag dock påmind. Sedan skickade hon även ett sms och då blev jag påmind igen. Jag är 19 år nu. Nästan hälften 40.

Mamma, pappa och jag åkte till IKEA. Det var mycket folk där. Vi köpte lite ditten och datten och jag fick två presenter och sedan åkte vi till Solna. I Solna bor Erika och Per. Erika fyller 30 år i dag. Hon var min och Theréses barnflicka när vi var små. Hemma hos Erika och Per kalasade vi för Erika. Det var trevligt.

Det har varit en bra dag. Sandra har skickat mig ett jättefint bildspel (som jag skrattade högt åt ganska länge) och Victoria har sagt grattis på typ tusen olika sätt. Jag har fått presenter både i dag och i går. Mina mostrar har ringt. Min syster har ringt. Det har varit bra. Tyvärr har hela kvällen tillbringats med att skriva texter om mobbning. Så går det när man skjuter upp saker och inte har någon inspiration. Jag har fortfarande två texter kvar. De två svåraste.

Jag är så himla hungrig i kväll. Det är jättekonstigt. Först åt jag en portion kyckling med ris, och sedan åt jag en stor portion yoghurt med müsli. Är fortfarande inte mätt. Men egentligen har jag ju inte tid att äta mer.

dec 6

you said your hope was lost
my eyes were stinging hot
the first of the tears to fall hurts the worst of all
i had it all planned out, what i was going to say
but then that lump in my throat stole my words away
darling, if nothing else, i know that this is true;
i'd have nobody if i don't have you

(we didn't come this far just to throw it all away)

dec 6

Nu har jag skrivit en text av fyra. Det tar så himla lång tid för jag har verkligen ingen inspiration. Klockan är tjugo i ett men jag ska nog påbörja text nummer två också. Annars blir det bara ännu jobbigare i morgon kväll. Dessutom börjar jag ju bli riktigt haj på det här med att vara uppe länge (jag som annars går och lägger mig klockan halv tio); man blir som man umgås antar jag. Haha.

dec 5

Mitt i fredagsmiddagen flashade min mamma sin stegräknare. Hon var mäkta stolt över att hon en dag hade gått inte mindre än 12 000 steg. Jag berättade då att Victoria gick typ 27 000 steg i går. Mamma fick en chock. (Nästan.) Sedan frågade jag om inte jag kunde få en stegräknare, varpå pappa glatt gav mig sin. Tydligen använder han inte den längre. Min stegräknare har jag så klart döpt till Stig. Stig Silva, heter den.

På bilden ser ni Stig Silva, mina strumpor, mina raggsockor, mina älglångkalsonger, mina byxor samt mitt håriga ben. Jag har faktiskt viktigare saker för mig än att raka benen. Det är ju för övrigt en oerhört tråkig sysselsättning. Bevare mig väl.

dec 5

Lyssnar på Wilcos skiva Sky Blue Sky. Riktigt bra skiva, måste jag säga. Bosse skickade den till mig i somras. Bosse lyckas ofta pricka väldigt rätt på vad jag tycker om för musik. Det är intressant, tycker jag. Att vissa liksom kan det. Som ett slags förmåga. Jag ska snart gå hem till mamma och pappa och äta middag. Har inte bestämt mig för om jag ska sova över hos dem eller om jag ska gå hem igen. Det lutar åt att gå hem. Då vaknar jag i och för sig upp ensam i morgon, men jag gillar det på ett sätt. Att det är tyst när man själv vill ha det tyst.

Jag har inte skrivit texterna om mobbning än. Har fortfarande idétorka. Men nu har jag läst några andras texter, så jag hoppas att ett litet frö ska ha såtts i min hjärna och att jag kan få det där klart snart. Texterna måste för övrigt bli klara snart, eftersom de ska ut på It's learning senast söndag. Och nästan hela dagen i morgon är jag i Solna. Jag har i alla fall ätit lunch på Max med pappa i dag. Sedan tittade vi på stereos på Elgiganten. Sedan träffade jag Victoria jättejättefort. Sedan sov jag i en timme.

"Men när är den ifrån då?" - vår lärare i skriftlig kommunikation om en extremt dålig lärobok i historia
"-95." - Peter
"Jaha, den är så pass alltså. Jag trodde den var från 1700-talet." - läraren

dec 5

Jag är en mycket elak människa, så jag gör ett litet test.

Något jag verkligen borde göra är att börja skriva texterna om mobbning. Men jag har ingen inspiration alls. Helt sjukt. Borde vara jättelätt att slänga ihop något, men det sitter en kloss i vägen. Jag brainstormar med mig själv lite halvt. Eller snarare: mitt ena jag brainstormar, och mitt andra jag funderar över om jag ska dricka julkaffe eller vanligt kaffe. Inte ens i en diskussion med mig själv kan jag lyssna som en normal individ. Jag jobbar på det.

dec 5

I onsdags ville inte min telefon leva längre. Den kallade sig ogiltig och ville absolut inte kontakta omvärlden. Klart självmordsfall.

(Ursäkta den extremt dåliga och otydliga bilden, men jag ansträngde mig inte ens.)

dec 5

det här måste jag göra i dag:
- gå till pappa och ringa albertsons
- skriva fyra texter i olika genrer om mobbning
- läsa massor

det här vill jag göra i dag:
- sova
- lyssna på strata
- glida runt i en sidenmorgonrock i min skinnsoffa

(tyvärr har jag ingen sidenmorgonrock, så jag får väl helt enkelt skriva en massa om mobbning i stället.)

dec 5

Om jag inte bloggar en dag tror mina vänner att jag är död.

Ovanstående mening kom jag att tänka på då jag läste Elins kommentar på det förra inlägget. Meningen, som egentligen ska vara ett citat, såg jag i lärarkopiatorrummet på Kungsgårdsgymnasiet då jag var där och gjorde VFU. Tyvärr minns jag inte citatet ordagrant, därav inga citattecken.

Poängen med detta är att jag vill meddela att jag inte har dött. Jag hann inte blogga i går, eftersom timmarna bara försvann. Först var jag i skolan och efter det umgicks jag med Victoria tills dagen var slut och nästa dag (alltså i dag) tog vid.

Den minst sagt spännande torsdagen började helt oskyldigt med att jag plingade på Victorias dörr strax innan 17. Vi var hungriga som två gnuer så vi gick nästan direkt och handlade mat på Hemköp. Eftersom vi har extremt dålig matfantasi så köpte vi wokgrönsaker, till vilka vi åt jasminris. Efter maten såg vi julkalendern, sedan tog vi en diskpaus innan Andra Avenyn började. Jag har aldrig i hela mitt liv sett Andra Avenyn, så Victoria var tvungen att sitta och förklara alla intriger och karaktärer hela tiden. Avsnittet slutade abrupt med att en fylletant tappade en barnvagn (med bebis) nerför en trapp. Efter denna händelserika serie gick timmarna oerhört fort. Vi hann avverka tv-material av alla dess slag och genrer. För att nämna några: lär dig om Sverige-tv, reklam-tv, Beck-tv, skol-tv, lär dig om knölvalar-tv, konstig engelsk-tv och Alaska-tv. Till slut blev klockan så mycket och Victorias tv-kanaler så få att det endast fanns en amerikansk serie kvar att se på.

Klockan kvart över tre, ungefär, kom tidningarna. SN och DN. Vi speedläste. I SN var två av mina Recedethesky-bilder med, vilket jag blev oerhört upprörd över. Därefter läste jag inte tidningen mer, det fick faktiskt Victoria stå för. Ungefär klockan fyra gick jag hem. Det var inte så kallt som jag trodde att det skulle vara. Jag var nästan ensam ute. Jag hade min kamera. Jag fotade. En bil åkte förbi mig och en tant i den tittade jättemycket med åh!-dagens-ungdom-blicken. Och jag tänkte: om jag skulle ha åkt med 06.12-tåget i dag skulle jag ha gått upp nu. Jag kom hem, somnade. Och klockan åtta ringde klockan och ville att jag skulle gå upp och börja tvätta. Har även hunnit handla med pappa. Är ganska trött, men vafan. Det var en jäkla bra kväll/natt/morgon.

(En liten parentes: Victoria tyckte att det roligaste var att jag trodde att vi hade umgåtts i åtta timmar när klockan var tre. Hon förklarade att det blir tio timmar, och inget annat. Själv var jag inte särskilt förvånad över min kunskapsbrist i matematiken. Jag tänkte logiskt: fem + tre = åtta. Jag läste aldrig matte c.)

dec 3

I dag har jag använt ordet "möblemanget". Ja, i bestämd form. Det är, kan jag meddela herrskapet, inte ett ord jag vanligtvis använder. Mycket märkligt. Plötsligt bara slank det ur min mun, som om det alltid väntat på att få komma till nytta. Jag har även lärt mig hur man använder webcamen på min dator (se bild). Elva månader senare, liksom. (Det är nu ni ska applådera, dunka mig i ryggen och säga saker som bra jobbat, kamrat.)

Det här har jag inte gjort i dag: dammsugit, dammat, läst resten av kurslitteraturen, tvättat, ätit en gång var tredje timme, börjat skriva på caset.

dec 3

Jessica har rätt. Man ska inte hetsa upp sig över småsaker. Jag har så klart lugnat ner mig nu. Fick något slags utbrott, bara. Det kan blir så när jag är inställd på något. Kanske en urladdning. Jag har ingen aning. Känner ingenting av det längre. Känner mig hungrig.

Till middag åt jag bulgur och sallad. Såg julkalendern och Vänner. Sedan läste jag, skönlitteratur + DN. Shit, vilka korta meningar det blev nu. I hela inlägget. Ska äta peppisar nu. "It's a thong!" (Peppis i Shrek 2).

dec 3

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH jag är en idiot. Jag hade inte alls bokat tvättid nu utan i morgon kväll. Bajs bajs bajs bajs bajs bajs bajs bajsbs aja bajs bas bajs bajsbsa. Det är jobbigt. Måste ta en kopp kaffe och lugna mig lite nu.

Och vet ni vad det värsta var? Tiden innan (12-17) var obokad, och jag kom hem klockan tre i dag = jag hade hunnit tvätta det mest nödvändiga. Kissapa. Jag måste börja hålla koll på mina tvättider bättre från och med nu. Korv.

dec 3

I skolan i dag gjorde vi ett grupparbete. Vi skulle analysera textmaterial ur läroböcker. Vår grupp hade valt historiaböcker för olika årskurser. Emma och jag fullkomligen älskade mellanstadieboken. En underbar bok! Resten av gruppen var mindre lyriska, men tack vare Emmas och min ihärdiga kärlek till läroboken är den nu en del i vårt grupparbete. I morgon ska vi redovisa. Hur som helst så var det en väldigt rolig dag i skolan, vi är en väldigt bra grupp. Dagens bästa kan vara tassavtrycken från den rundfotade apan, eller möjligtvis vår dagens utvik-konversation om lussefirande och fylla. "Och Gud sade: varde sprit!" för att sammanfatta det hela. Extremt internt, tyvärr. Orkar inte förklara mer ingående.

Nu väntar jag på att börja tvätta. Själva tvättproceduren är i-landsjobbig, men det är ju så skönt när allt är rent till slut. Lovely. Köpte vörtbröd på Kronhallen på vägen hem i dag. Har ätit massor av det redan. Så himla gott. Vörtbröd med honung på, det är grejer det. Det här sa jag till 30-åringen bakom mig i kön på ICA: "Du kan gå före om du vill, om du bara ska handla så lite menar jag" (han hade en flaska juice och en tidning i handen). Det tyckte jag var väldigt snällt av mig. Medmänniskor as we want them to be, är ju temat nu för tiden. 30-åringen tackade dock nej, och menade på att han inte hade bråttom. Jag betalade åttiosju komma fjorton kronor till damen i kassan och gick hem med min påse i handen.

dec 2

Det var ett JÄVLA TJAT om att Britney Spears fyller år! Jag har faktiskt namnsdag i dag. Det är en big deal.

Nej, jag skojade bara. Jag har själv gått och upplyst i stort sett alla jag har stött på under dagen om att Brittan minsann har fössedag i dag. Har även offrat till mitt Britney-altare. I år blev det en babyrosa flodhäst (gosedjur).

dec 2

Dagens förtäring till och med skrivande stund:
- en och en halv deciliter havregrynsgröt 4:45.
- en kopp champagne-te 4:45.
- en tallrik yoghurt med müsli 7:10.
- en halv brödbid 7:10.
- en kanelbulle från Espresso House 10:00.
- två stora glas kaffe med mjölk mellan 10:00-11:30.
- en chokladboll 14:55.

Jag kan riktigt känna näringsbristen yra runt inuti mig. Min kropp mår dåligt. Jag har alltså både ätit och sovit dåligt i dag. Min mage mår verkligen jättedåligt. Den är nästan nollställd. Nu ska jag dricka massor av vatten och äta korv stroganoff. Förlåt för i dag, kroppen.

dec 2

Jag ville bara säga att jag fortfaranade finns här. Jag existerar fortfarande. Men jag vaknade i natt med bitar av en känsla vars existens jag alltid har tvivlat på. Det är konstigt. Att det kan bli så. Märkligt är det också att jag fortfarande tvivlar ganska mycket, att jag förtränger. Allt det där höll mig vaken hela natten. Sådant som i allra högsta grad snurrar, som inte har fallit platt. Än.

dec 2

And you dropped my heart to the ground
My eyes split to a thousand pieces
And you said it didn’t matter
My hands bled of rain
Came clear, come clear, and you
Never looked me in the eyes again

dec 2

att vakna klockan två på natten med hela dig i huvudet.

Fan vad ont det gjorde att öppna ögonen i natt. Jag trodde uppenbarligen att klockan var lite mer än den var, och bestämde mig därför för att öppna mina två vänner. Tyvärr satt de som fastklistrade. Ökentorrt. Ett, två, tre! tänkte jag tyst för mig själv och slet upp ögonen. Ajajaj vad det inte var skönt. Ögonen var inställda på att sova, och jag bara tvingade dem att vara vakna med mig. Tittade på klockan: 2:24.

Jag låg vaken jättelänge. Tittade än en gång på klockan, då visade den 3:04. Nästa gång 4 någonting. Nu är klockan halv fem. Ska nog äta gröt och dricka te när jag har bloggat färdigt.

I går umgicks jag med Victoria. Vi gick till Coop Forum, för min far hade sagt till mig att de hade tre Zoégas för 69 kronor. Det hade de också - förra veckan. Dock fann vi billiga dvd-skivor, och det kan ju också vara trevligt. Jag köpte Bert avsnitt 1-8. Kan aldrig vara fel att äga några Bert-avsnitt. Sedan gick vi hem till mig och drack kaffe och åt pepparkakor. Och det här hade jag nästan glömt bort men sedan umgicks vi hela eftermiddagen och kvällen och hela faderuttan, faktiskt. Vi spelade Tony Hawk och såg på julkalendern, sedan Vänner, sedan Livet i Fagervik och sedan 2 ½ män. Herregud vad mycket tv vi såg i går kväll. Men det gäller att passa på medan det är lagligt, så att säga.

dec 1

Humör just nu: lite trött men mest pepp på måndagen. Julkalendern, hallå!
Sommarplaner: har inte tänkt så långt. Men nu när jag blir påmind så måste jag nog uppdatera mitt CV och söka mig ett jobb.
Hur många kuddar sover du med: med och med; det ligger tre stycken i min säng.
Morgon- eller nattmänniska: verkligen, verkligen morgon.
Vem är viktigast för dig: kan inte bestämma mig för vem av Jonas Brothers:arna jag ska välja!
Bio eller promenad: går helst först på bio och sedan på promenad för att diskutera filmen.
Är du kittlig: nej, du vet ingenting om mig! INGENTING!
Snarkar du: jag har tyvärr alltid haft svårt för att lyssna på mig själv när jag sover.
Äckligaste insekten: hästar. Hästar är typ som insekter.
Om du fick välja en superkraft, vad skulle du välja? Osynlighet. Givet!
Stökigt eller välstädat? Svennelagom
Skulle du nånsin få för dig att hoppa bungy-jump? Nej, huga! Nån måtta tvåtusenåtta.
Anser du att du är stark? Man kan säga att jag är lite som Pippi Långstrump.
Vad gör du om du får hicka? Ställer mig på ett ben, hoppar runt och skriker "CAROLA ÄR MIN, CAROLA ÄR MIN!"
Vad längtar du mest efter just nu? Att skivorna jag beställde ska komma. (Ni har väl lärt er att jag är materialist? Jag skulle säkert behöva gå på något seminarium för att lära mig att behärska mig.)
Tre saker jag inte kan vara utan: mig själv (det blir ju svårt, även om jag kan vara rent ut sagt förjävlig), andra människor och världen som sådan (annars har jag ju ingenstans att leva). Åh, nu gav jag inte ett materialist-svar! Jag lär mig.
Tre saker jag ångrar: att jag inte plockade upp den femkrona jag såg på gatan för någon månad sedan (det grämer mig än), att jag inte tog till vara på gymnasietiden mer och lärde mig allt som lärarna faktiskt var där för att lära mig... Och så en skitgrej i lågstadiet.
Tre saker som gör mig glad: att beställa nya skivor, att se Vänner, att åka skateboard.
Tre saker som gör mig arg: människor som inte gör som de har lovat, att jag är så himla feg och svag, julskivor som inte har med Tommy Körbergs version av O Helga Natt.
Tre människor jag beundrar: min mor, min far och Rodney Mullen.
Tre saker jag skulle vilja göra: äga fler än 2000 skivor, lära mig att laga mat så att det inte känns som ett helt projekt så fort man ska göra det, äga en egen studio.
Tre maträtter eller ingredienser i köket jag gillar: ris, curry, pasta.
Tre TV-program jag ser: just nu ser jag bara Vänner. Men om julkalendern är bra ska jag se den, så klart.
Tre saker jag har med mig i livet: min skateboard, min kamera och en penna.
Tre saker på önskelistan: har inte skrivit någon önskelista i år, men jag kan väl improvisera lite: Stratas skiva Strata Presents the End of the World, ugnsformar, en till stor kastrull.

Vad är klockan? 10:49.
Ditt namn: bea, eller maggan om du föredrar det.
Någonsin varit i Kalifornien? Nej, tänk för att jag inte har det.
Någonsin tapetserat något med toalettpapper? Ja, en gång stod jag redo utanför porten, och när grannen kom ut slängde jag mig över honom och tapetserade in honom i toalettpapper. Jävlar, vad överraskad han blev!
Älskat någon så mycket att du börjat gråta? Ja, usch.
Varit med i någon bilolycka? Nej. Hallå, jag känner igen de här frågorna, tror att jag har svarat på dem förut!
Krutonger eller baconbitar? Krutonger. Särskilt i sallad.
Favoritsport: skateboard, basket, fotboll. Sport är så himla roligt.
Favoritdrink: sådant är för dyrt för mig. Dricker hellre vatten. Det är mycket mer hälsosamt, också.
Favoritglass: vanilj. Eller choklad. Eller vänta, viol! Eller melon! Eller blåbär. Eller fan alltså, smultron är ju gott. Eller pistage! VAFAN!
Walt Disney eller Warner Bros: gamla hederliga Kalle Anka-filmer ska det vara.
Favorit-snabbmatsrestaurang: Max.
Vilken färg har din sovrumstapet? Jag har inte ett sovrum (allt är i samma rum), och jag har ingen tapet heller, för den delen. Målat it is.
Hur många gånger kuggade du på teoriprovet? Klarade det på första.
Vem fick du ditt förra mail ifrån? Det senast sparade är från PayPal men jag raderar oftast mail. Så det allra senaste var från Blogger om att någon hade kommenterat här i bloggen.
Vilken affär hade du valt att övertrassera ditt kreditkort? En skivaffär. Enkelt val!
Vad gör du oftast när du är uttråkad? Beställer skivor. Jag vet, jag vet, det är hemskt. HEMSKT. (För mitt CSN, alltså.) Fy, Bea.
När går du och lägger dig? Ungefär klockan 22 i snitt skulle jag nog säga.
Ford eller Chevrolet? Vill inte ha någon bil över huvud taget just nu, tack.
Vad lyssnar du på just nu? Lars Winnerbäck.
Vilken är din favoritfärg? Chockrosa. Särskilt i sammanhang där man verkligen blir chockerad över den färgen. Typ om kungen skulle ha en chockrosa tröja. Fan, vad överraskad jag skulle bli.
Hav eller flod? Jävligt intressant fråga. Måste bara inflika en eloge till personen som har kommit på de här frågorna.
Hur många tatueringar har du? En. Hade Ryan Sheckler som förebild och tatuerade in KARLSSON skitstort över hela övre ryggen. Så jävla snyggt, måste jag bara säga.
Har du någon gång kört slut på bensinen? Nej. Tur det, för jag vet inte hur man tankar.