28 april

Just nu befinner jag mig i nationella prov-bubblan. Även om jag inte bedömer prov dag och natt så är det det enda jag tänker på, känns det som. Det sista i mitt huvud innan jag somnar och det första i mitt huvud när jag vaknar igen. "Den där texten kanske hade ett A-språk, trots allt?", "Nää, jag borde ju ge den där eleven B på sitt tal!", "Men... om jag ger den här eleven D på sin text, då måste ju den där andra vara en C-text?" och så vidare. Och precis som förra året när jag drunknade i alla de där proven så går jag runt och är smått upprörd över hur mycket tid de tar att genomföra och bedöma. För att inte tala om det enligt mig totalt orimliga i att vi lärare - när proven är bedömda - ska föra in alla delbetyg samt det sammanvägda betyget i något slags Excel-dokument som sedan ska skickas in till Skolverket. En del elevlösningar måste dessutom kopieras sida för sida och postas till Skolverket. Allt detta görs alltså av oss lärare - inte av en administrativ person, vilket ju hade varit tusen gånger mer logiskt. Verkligen askul period just nu.

Men let's not snöa in oss on that. Innan jag körde igång ordentligt med alla nationella prov hann jag njuta av Against Me! på Debaser. De var där och körde låtar den 11 april. Förband var Caves och Bombshell Rocks.

Caves var för bra!

Bombshell Rocks.

Så klev Against Me! äntligen in på scenen. Laura Jane Grace! *hjärtögon-smiley* Hela konserten var så bra så det går inte ens att beskriva. Självklart stod jag längst fram. När det kom någon jobbig tjej och slängde med sitt långa hår (varför händer det alltid på konserter?) eller någon störig kille och försökte tränga sig fram så armbågade jag bara bort dem. Allt för min plats.

Här stod jag. Precis framför Inge.

På slutet plockade Laura fram sin akustiska gitarr.

En annan rolig grej som hände för ungefär en och en halv vecka sedan var att det var Record Store Day. Då gick jag och Lauren till Bengans för att lyssna på bra musik.

Först såg vi Beatrice Eli. Då var det riktigt bra drag i publiken. Tyvärr såg vi väldigt dåligt på grund av lokalen och enorma hattar.

Men efter Beatrice Eli kom Lauren på den fantastiska idén att vi skulle sätta oss uppe i fönstret. Så det gjorde vi. Och när Hurula gjorde sin grej såg vi väldigt bra. Hurula förresten - vilken garage:ig punkkänsla det blev på Bengans när de svettades på scenen! De gav tvåhundra procent. Tyvärr väldigt opunkig känsla i publiken. (Notera den enorma hatten.)

Urban Cone! För dem blev det trångt på "scenen".

Och plötsligt blev det en helt annan dag och då firade jag sex år med den här personen. Så bra!

19 april

Alldeles nyss fick jag feeling och spontanköpte två biljetter till Brand News konsert i Paris i höst. Ifall Victoria och jag kan åka dit då så har vi i alla fall biljetterna nu. Steg ett, alltså. Känns lite overkligt att jag kanske ska se Brand New live. Äntligen.

13 april

Den femte april åkte Victoria och jag till Budapest. Vi var där i några dagar och det såg ut ungefär så här:

Jag på en bro. Just broar hade de många av i Budapest. Det där bruna vattnet är alltså Donau.

När jag såg det här berget första dagen sa jag direkt: "Där måste vi gå upp!" Det är liksom lite sådan jag är. Ser jag något högt så måste jag gå upp dit. Hur många trappsteg det än är. Så vår första förmiddag i Budapest siktade vi alltså in oss på berget.

Ganska snart upptäckte vi att det inte alls var mycket trappsteg upp till berget. I stället hade buddarna (folk från Budapest, term från Beas ordbok) varit smarta och gjort gångvägar.

Efter en liten stund kom vi upp till själv utsikten. Den här utsikten var typ det bästa med hela resan. Seriöst. Om jag bodde i Budapest skulle jag göra det till en tradition att dricka kaffe och äta bulle uppe på berget varje helg.

Frugan och utsikten!

Den här kallar jag: Turist som fotar andra turister som fotar.

"Coola tulpaner!" utbrast jag pga är en sann florist.

När vi hade gått ner från berget begav vi oss till nästa höjdpunkt (pun intended) och gick alla trappsteg upp till Buda-slottet. Därifrån gick vi sedan vidare till de gamla kvarteren på Buda-sidan. Den här kyrkan, till exempel, är tydligen asgammal enligt internet.

Nästa förmiddag besökte vi stans stora marknad.

Flera gånger under de här dagarna strosade vi också runt i de gamla judiska kvarteren. Där fanns det väldigt bra restauranger och fik, upptäckte vi.

Bajza utca!

Okej, helt ärligt så var det allra bästa med Budapest att det var så sjukt billigt att äta och fika. En dag käkade vi vrålgoda quesadillas med nachos och guacamole till lunch, det kostade runt femtio kronor per person. Fikat på bilden ovan intogs på ett av stans finaste fik (tror jag) där det var mycket "dyrare" än alla genomsnittliga fik. "Dyrare" betyder i det här fallet att en kopp kaffe kostade typ trettio kronor i stället för femton.

Där till vänster på andra sidan floden syns Buda-slottet.

Shoppade vi inget i Budapest, då? Jorå. En matta slog vi till på sista förmiddagen innan vi stack till flygplatsen. Turkisk kelim från 50-talet, påstod mattbutiksägarna. Om det är sant eller ej har vi ingen aning om, vi vet bara att den är enormt snygg.

Budapest är en väldigt rolig och bra stad, tycker jag. Förvånansvärt rent på gatorna, förresten. Det bästa var alla gamla grejer att titta på plus den goda och billiga maten. Rekommenderas!

12 april

Blandade bilder från den senaste tiden:

Vår nya tv-bänk. Fem minuter efter att denna bild togs begick Victoria och jag misstaget att lämna Frances obevakad med tulpanerna. Det slutade med att hon välte hela vasen och allt vatten rann ut över mitt tv-spel samt alla mina finaste böcker. :)))))

En annan sida av vårt vardagsrum.

Den senaste tiden har vi lagat indisk kycklinggryta och naanbröd ett par gånger.

När jag hittade en mask i purjolöken.

En kväll såg jag och Lauren The Twilight Sad på Lilla hotellbaren. Det var enormt bra.

Kvarterets rådjursfamilj får avsluta detta kalas. Hej!