the life of a beatch

14 feb

2012-02-14T15:45:00.001+01:00

Victoria fyller år i dag! GRATTIS!

13 feb

2012-02-13T12:05:00.002+01:00

Ska snart iväg till skolan. Vi har seminarium mellan 13-16. Är inte ett dugg sugen på att ha seminarium. Seminarierna i den här kursen är så tråkiga. Tur då att jag har något att se fram emot! I kväll ska nämligen jag och Victoria äta middag på stan med Emma och Simon. Vi ska fira att Emma har fyllt år (i går - grattis i efterskott!) och att Victoria fyller år (i morgon - grattis i förskott!). Mysigt blir det! Vi ska äta på stans (tror jag) lyxigaste grek-restaurang. Jag har redan bestämt mig för att äta souvlaki. Vardagslyx, kan man säga. Att restauranga sig en måndag. Det gäller ju att krydda livet!

Den här veckan kommer jag att ha lite vanlig skola och lite praktik. Det blir nog bra. Borde försöka komma igång med mitt examensarbete, också. Lite trögt på den fronten. Just nu är jag mitt uppe i att tänka på sommarjobb, också. Har pimpat mitt CV, och ska även göra någon finare layout som jag kan använda till personliga brev. Pappa ska fixa lite bättre papper till mig som jag kan använda till när jag ska skriva ut CV:t. En fördel med att ha en pappa som arbetar på ett tryckeri. I helgen kommer förresten mamma och pappa hit! De ska sova här mellan fredag och lördag. Fredagsmys på fredag och sedan ska vi nog gå på stan på lördagen. Och titta på campus. På söndag ska Victoria och jag träffa hennes mamma och Carl-Arne. Fullspäckad helg coming up!

Nu måste jag äta lite lunch innan det är dags att gå till skolan.

10 feb

2012-02-10T21:37:00.002+01:00

Så här såg det ut alldeles nyss när Alfons bestämde sig för att tvätta min hals. För er som inte är kattmänniskor - vilket inte jag heller var för typ en månad sedan - så kan jag berätta att katter har jättesträva tungor. Inte alls som på en hund. Alfons tunga är som ett litet sandpapper. Det kittlas när han pussar en/försöker tvätta en. Lägg gärna märke till min snygga, luriva Stig-Helmer (till höger i bild).

Victoria jobbar natt. Jag försöker skriva personliga brev och pilla med mitt CV. Måste försöka hitta ett sommarjobb. Det är ju i stort sett omöjligt i det här landet, men jag ska göra mitt bästa. Att skriva personliga brev måste vara en av de tråkigaste sakerna med att söka jobb. Jag är så dålig på det.

I går, förresten, började en ny era i mitt liv. Självhatet-eran. Jag var ju hos Emelie och pluggade, och efter att vi hade pluggat färdigt (eller snarare: när vi ansåg oss vara färdiga) så spelade vi gitarr med Karolina. Det var startskottet för vårt projekt Självhatet. Vi får se vart det bär! Folk som är riktigt snälla mot oss kanske bjuds på en spelning i ett vardagsrum eller liknande.

9 feb

2012-02-09T11:17:00.001+01:00

Min syster har efterfrågat bättre uppdatering här i bloggen. Hon påstår att hon undrar vad jag har för mig om dagarna, eftersom jag inte bloggar om det. Därför ska jag nu berätta vad jag gör i dag. Just nu sitter jag och dricker kaffe och lyssnar på Goldfingers January (älskade den låten i 8:an, dels på grund av att det är Goldfinger* och dels på grund av att Benji Madden sjunger i bakgrunden). Älskar den för övrigt fortfarande. Hur som helst: jag är långhårig. Den översta bilden visar hur lång min lugg är. Jag skulle ha klippt mig i måndags, men så ringde min frisör och sa att hon hade blivit sjuk och skulle åka till akuten. Jag ska boka en ny klipptid nästa vecka, om hon är frisk då.

Snart ska jag åka till Norrköping. Där ska jag och Emelie plugga på fotokursen vi läser. Ingen av oss har gjort klart den än, trots att den började för ett år (!) sedan. Därför har vi nu bestämt oss för att göra den ihop, så att vi blir mer motiverade. Jag vet inte hur länge jag stannar i Norrköping i dag, men om jag kommer hem till middagen så ska jag äta fetaostbiffar som Victoria ska laga. Efter det ska jag antingen plugga, spela tv-spel eller se en film (Biutiful).

Observera även min fina Meleeh-t-shirt.

* Vill för övrigt berätta för alla läsare att John Feldmann (sångare i Goldfinger) för några veckor sedan svarade på en av mina tweets! Jag hade hittat hans autograf i en kartong på vinden, och la ut en bild på Twitter. Då skrev han till mig! Är fortfarande starstruck. Han är ju legendarisk!

9 feb

2012-02-09T10:45:00.000+01:00

Förresten kan jag säga redan nu att Lalehs In the Comet är en av 2012 års bästa låtar. Ja, det har jag redan bestämt mig för. Sådant märks på stört. En fullkomligt genialisk låt. Förmodligen Lalehs mest progressiva någonsin. Jag blir helt förstummad när jag hör In the Comet. Förstummad över Lalehs musikalitet. Alla ingredienser i den här låten utgör tillsammans ett mästerverk. Ni kanske tycker att jag tar i när jag säger att det inte är ofta man hör låtar som är så här genialiska. Det gör jag inte.

9 feb

2012-02-09T10:36:00.001+01:00

Den här låten. Den gåshudar mig. Särskilt när de kör den akustiskt, som här. Anthony Green - du är ett geni.

3 feb

2012-02-03T13:54:00.001+01:00

Men nu när jag ändå är igång kan jag ju lika gärna bjuda på ett inlägg. Ni får vänta lite till på mina foton från The Limousines-spelningen förra torsdagen. Har fortfarande inte lagt in bilderna i datorn. Lite segt på den fronten.

Alfons och jag är hemma själva; Victoria jobbar. Alldeles nyss gick jag till vardagsrummet för att se vad Alfons har för sig, och när jag kom in där såg jag att ena skåpsdörren på tv-bänken stod öppen. Tittade in och möttes av Alfons jag har inte gjort något-blick. När jag hade lyckats locka ut honom från tv-bänken hade han dubbelhäftande tejp lite överallt i pälsen och på tassarna. Han har nämligen upptäckt att vi förvarar vårt stora trassel av dubbelhäftande tejp där inne (för honom: en gigantiskt snöre-massa).

Det är så mysigt att ha ett husdjur. Trots att han skvätter kattsand över halva badrummet och ibland har bajs under tassen. När han ligger i mitt knä när jag spelar tv-spel. När han kryper upp i knäet om man är uppe tidigt och sitter och äter frukost. När han ligger någonstans och vilar och man sträcker fram en hand för att klappa honom lite och han piper till och slänger huvudet bakut och sträcker ut framtassarna så att man ska komma åt att klappa honom på magen.

För övrigt har jag kommit in i en tv-spelsperiod. Spelar dock endast Theme Park World. Hur kul som helst. Bygger nya tivolin hela tiden. Förutom detta går jag runt och är galet sugen på semlor. Förstår inte hur jag ska kunna hålla mig ändå till semledagen. Kommer nog att fuska lite med det där.

3 feb

2012-02-03T13:36:00.002+01:00

Har bara haft en besökare här i bloggen i dag. Och den personen hamnade här genom att googla "posh spice spice girls". Är detta undergången?

26 jan

2012-01-26T15:39:00.002+01:00

Snodde en bild från frugans blogg. Vet ej exakt när den är tagen, men den föreställer i alla fall Alfons sovandes på mina ben.

Jag tänker förresten inte be om ursäkt för att typ alla bilder nu för tiden föreställer Alfons. Jag varnade er! Men nu till något annat: i kväll ska jag och Victoria ut och roa oss med Kaisa. Först ska vi äta middag på Pitcher's. Sedan ska vi se The Limousines och The Sounds på Platens. Mat och livemusik, alltså. Kvällen kan knappast bli bättre!

25 jan

2012-01-25T18:21:00.001+01:00

Två burkar jag köpte härom dagen. Ska ha kanel i den vänstra och något annat (socker?) i den högra.

25 jan

2012-01-25T17:58:00.000+01:00

Några bilder från de senaste dagarna ur min telefons perspektiv. Jag har skaffat mig Hipstamatic, och gillar den appen bättre än Instagram. Instagram har sina fördelar, exempelvis enkelheten och att det går fort att publicera bilder i sociala medier. Men Hipstamatic är roligare. Det blir mer experimenterande med bilderna, och möjligheten att ta bilder med högre upplösning är ett stort plus. Precis som många har sagt innan mig så är Hipstamatic den bästa digitala analogkamera-appen för iPhone!

21 jan

2012-01-21T17:38:00.000+01:00

20 jan

2012-01-20T19:01:00.000+01:00

Är ledig hela den här veckan. HEL-LEDIG. Hel-ledig är man sällan (i stort sett aldrig) som universitetsstudent. Lov existerar över huvud taget inte (förutom på sommaren, men då måste man ju jobba eftersom hyran ska betalas osv osv). Men just den här veckan är jag mellan två kurser. För mig brukar "mellan två kurser"-perioder vanligtvis bara infinna sig under en helg, men den här gången en hel vecka. Det är ljuvligt. Den här lov-känslan har jag inte haft sedan gymnasiet. Avslappnande!

Två dagar tillbringade jag med att rensa i vårt förråd. Där hade vi alldeles för många kartonger med alldeles för mycket skit i. Tror att rensningen resulterade i ungefär sju svarta sopsäckar fulla med skräp som ska slängas. Känns bra att ha rensat! Uppe i förrådet hittade jag bland annat en kartong full av gamla affischer och urklippta bilder. Bilden ovan visar en bråkdel av alla Good Charlotte-bilder jag hade i en pärm. När jag var yngre älskade jag att köpa tidningar på Press-Stop för hela barnbidraget, för att sedan klippa ur en massa bilder på mina favvisar ur dem. Story of my life, kan man säga. En ständig bildsamlare. Kändes tråkigt att slänga alla bilder, men man kan ju inte spara på allt. Rensade även bland mina affischer. Sparade endast de som är signerade, de som jag kan komma att ha användning av senare i livet och ett gäng gamla favoriter som jag inte hade hjärta att slänga. Det hade gjort för ont. Man ska ju ha något som hjälper en att minnas när man blir en pensionär, också!

I kväll ska vi ha fredagsmys. Det blir tacos, och så en film (Horrible Bosses) på det. Alfons, som är myset definierat, kommer att trivas som bara den i soffan.

20 jan

2012-01-20T16:44:00.000+01:00

Visst är han fin? De två översta bilderna har jag tagit, och de tre undre är tagna av Victoria. Att köpa en katt är nog det bästa beslutet på väldigt länge. Jag är helt klart en husdjurs-människa. Livet är alltid en smula bättre med djur i närheten.

Det här har ingenting med Alfons att göra, men i dag när Victoria och jag strövade runt på stan så såg jag en affisch för en The Sounds-spelning. Jag reagerade inte så mycket över den, eftersom jag aldrig har varit något stort fan av The Sounds, men när jag läste närmare så såg jag att The Limousines också stod med på affischen. Och jag som hela tiden har trott att The Sounds bara turnerade med The Limos i USA! Så fel jag hade. Nu ska alltså The Limousines spela här i Linköping. Det känns så stort, på något sätt. För er som inte vet vilka det är så kan jag meddela att det är bandet som Eric Victorino startade efter att Strata hade gått i graven. Och Strata har gjort en av mina favoritskivor, nämligen Strata Presents the End of the World. Ni som har hängt med ett tag här i bloggen kanske minns hur världen var emot mig när jag försökte köpa den skivan för några år sedan. Sedan dess har jag dock lyckats införskaffa den, och den har snurrat många varv i min cd-spelare.

I alla fall: Eric Victorino kommer alltså till Linköping. Det är galet! Jag tänker gå dit och fota honom. Funderar även på att ta med min Strata-skiva och be honom signera den. Sådan är jag. Fankulturell.

19 jan

2012-01-19T20:10:00.003+01:00

Lite Alfons-update för alla intresserade. Vi har nu haft honom i två veckor. För några dagar sedan (tror vi) lärde han sig att han heter just Alfons. Nu reagerar han i alla fall på det namnet. När han låg under sängen tidigare i dag testade jag att ropa "Alfons!". Jag låg ovanpå sängen och tittade ner mot golvet. Då stack han fram endast sitt huvud och tittade upp på mig. Extremt gullig.

I går satt jag i soffan och rensade bland gamla affischer. Då blev Alfons plötsligt gos-sugen. Han kom travandes in i vardagsrummet och tog ett skutt upp i soffan. Sedan klev han demonstrativt över alla mina bilder, klättrade upp på min bröstkorg och la sig där. Strax därpå började han spinna som ett helt propellerplan.

14 jan

2012-01-14T16:48:00.001+01:00

I morse vaknade jag inte bredvid en student, utan en livs levande sjuksköterska! Grattis till examen, älskling! Vi åt scones-brunch och drack en kanna te. Till det såg vi filmen Life As We Know It (förutsägbar dramakomedi, det vill säga lagom underhållning när man är seg). Vi hade planerat att slappa hela dagen, en plan som förstördes av Alfons. Han upptäckte nämligen, dagen till ära, att han kan krypa in under badkaret. Där hittade han en massa rakhyvlar och annat som har tappats ner under åren. Vi har inte städat där sedan vi flyttade in här. Dammigt som bara den och allmänt äckligt. Så det var bara att ta av sig strumporna, kavla upp mjuksbyxebenen och städa upp skiten. Har han väl upptäckt att han kan krypa in där lär han ju inte sluta med det, precis.

Att städa under badkaret var inte alls roligt. Hela golvet under badkaret var täckt av en mörk dammsörja, och under dammsörjan var ett brunt, slemmigt lager av okänd sort. Slafset torkade jag upp så gott det gick med diverse trasor och hushållspapper. Sedan drog jag upp en hel del hårbollar ur avloppsbrunnen. Otroligt härlig sysselsättning.

Dagens tips är alltså: städa under badkaret ofta för att slippa uppleva det jag fick uppleva i dag. Att låta bli att städa där på två år är inte en bra idé. Från och med nu ska jag bli mer noggrann med att torka där under med en trasa lite då och då.

Men nu ska jag hoppa in i duschen. Om ungefär en timme kommer Emma och Simon hit. Då blir det middag och så lite kortspel. Och Alfons-mys, så klart.

8 jan

2012-01-08T17:09:00.000+01:00

Alfons. Vår nya kompis. Jag har inte hunnit skriva något om hur de första dagarna som kattkvinna har varit. Det hela började ju i torsdags eftermiddag, när vi hade varit och köpt alla kattgrejer. Vi hoppades hoppades hoppades att tjejen vi skulle köpa Alfons av skulle höra av sig och säga att vi kunde komma och hämta honom redan under kvällen, i stället för på fredagsförmiddagen. Och så kom ett sms! Hon skrev att vi kunde hämta honom. Vi tog med vår transportlåda, och promenerade de två minuterna till Alfons före detta hem. Medan vi pratade med den dåvarande ägaren så gick Alfons in i transportlådan (som stod på golvet) och la sig där inne för att mysa. Sedan promenerade vi hem igen.

I början jamade Alfons en del; han verkade leta efter sin syster och sin mamma. Vi gjorde dock vårt bästa för att visa att han kunde umgås med oss om han ville. Vi visade även matplats och toalett flera gånger, så att han inte skulle behöva undra över det. Vi förväntade oss en orolig, sömnlös natt. Vi trodde att Alfons skulle jama hela natten och leta efter sina före detta familjemedlemmar. Så blev inte fallet. När det var sovdags så hoppade han upp i sängen och la sig till rätta på min kudde. Jag fick gå och hämta en soffkudde till mig själv. Alfons sov hela natten mellan oss i sängen.

Och så har det fortsatt. Att vi hade sådan tur och lyckades få tag i en så mysig katt är nästan ofattbart. Alfons favoritaktivitet här i livet verkar vara att gosa. Han tycker om att ligga i knäet när man ser på tv. Då lägger han sig ofta på rygg för att bli kliad på magen. Väldigt sällskapssjuk. Står man och diskar cirkulerar han mellan fötterna och jamar för att få uppmärksamhet. Helt enkelt en perfekt katt. Det måste ha varit meant to be att han skulle flytta in hos oss, med tanke på att han redan bodde här i Ryd och allt.

5 jan

2012-01-05T22:05:00.001+01:00

Ändrade planer! Vi fick komma och hämta Alfons (vi har döpt honom till det) redan i dag, i stället. Han har bott hos oss i flera timmar nu. I början letade han efter sin mamma och sin syster, men sedan busade vi en hel del. Efter det verkade han gilla oss supermycket, och har gosat med oss i soffan typ hela kvällen. Och nu har vi nyss försäkrat honom hos Agria!

5 jan

2012-01-05T14:28:00.001+01:00

Katten vi tittade på i går ska bli vår! I morgon förmiddag ska vi hämta hem honom. En gråspräcklig liten krabat. I dag åkte vi och köpte allt som behövs för att han ska få en fin start i livet här hos oss.

För övrigt vill jag varna alla läsare redan nu. Ragnarök närmar sig. Ni kommer att dö gullighetsdöden ihop med mig då jag framöver kommer att lägga upp hundratals kattunge-bilder här i bloggen. Bered er!

4 jan

2012-01-04T10:44:00.003+01:00

I dag ska vi titta på en kattunge! Jag är extremt exalterad.

2 jan

2012-01-02T09:02:00.003+01:00

Jag listade ju 2011 års tre bästa skivor härom dagen. Men året var ju så fullt av succéer att det grämer mig en smula att jag inte gjorde en längre lista. Ville ju till exempel hemskt gärna ha med Benjamin Francis Leftwichs debutalbum Last Smoke Before the Snowstorm på ett hörn någonstans. Vilken debut! Efter ett par EP:s var det verkligen dags för en fullängdare, och Benjamin lämnar knappast någon besviken med sin väsande stämma.

Eftersom jag är ett stort fan av demoband och -artister är jag mycket stolt över att kunna berätta att jag minsann lyssnade på Benjamin långt innan några av hans låtar figurerade i Grey's Anatomy. Sedan dess har han nämligen gått från drygt 15 000 till 60 000 lyssnare på Last.fm (ja, min världsbild utgår fortfarande från den hemsidan). Jag är inte förvånad. Uppskattar man indie-stänkande singer-songwriter-musik som låter som ett löjtnantshjärta mitt ute på ett kallt, grått fält så bör man uppskatta Benjamins debutalbum. Skivan finns självklart inte på Spotify (varför betalar folk för Spotify? Nästan ingenting finns ju där), och tyvärr inte heller på CDON. Men googla på Benjamin Francis Leftwich och/eller namnet på skivan så kommer det säkert upp något trevligt.

1 jan

2012-01-01T09:35:00.001+01:00

Mina mest spelade artister/band år 2011. Observera gärna att denna lista i stort sett endast representerar vad jag har lyssnat på i datorn. Inte förrän i slutet av året började jag lite smått lyssna på musik i mobilen, och scrobblade in några låtar därifrån till Last.fm. År 2012 kommer nog däremot att präglas allt mer av mobil-scrobblade låtar. Slutsatsen är dock kristallklar: år 2011 var Blinks år. Se mer om vad jag lyssnar på här.

31 dec

2011-12-31T16:08:00.001+01:00

Musikåret 2011. Så nära oslagbart som det bara går, tror jag. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: hade Laleh släppt sin skiva i år i stället för i början av nästa år så hade musikåret varit rekordbra. Vilka skivor vi har fått bevittna. Skivor, skivor, skivor. På löpande band. Thursday, William Fitzsimmons, Fleet Foxes, Bon Iver, Explosions in the Sky, Banjo or Freakout, La Dispute, Iron & Wine, Okkervil River, Thrice, Bayside, We Were Promised Jetpacks... Slutar listan någonsin? Ja, det gör den så klart. Men den är lång.

Tyvärr har musikåret 2011 även innehållit förluster. Vi får aldrig mer höra nya, ljuva toner av Amy Winehouse eller Clarence Clemons. Thrice och Thursday finns inte mer. Eller jo, tekniskt sett så finns Thrice, men vi vet inte när grabbarna kommer att slå sina instrument ihop och göra musik igen. Thursday, däremot. Helt borta. Det är sorgligt att tänka på det. Thursday var ett stort band, som har lämnat djupa avtryck i sin genre. De förde sin genre framåt.

Jag ska avsluta år 2011 med att lista årets tre bästa skivor. Utan inbördes ordning kan ni nedan skåda tre mästerverk. För att göra det enkelt för er länkar jag er även vidare till både Spottan och CDON. Lyssna och njut.

Ben Howard - Every Kingdom. Spotify. CDON.

Blink-182 - Neighborhoods. Spotify. CDON.

Pianos Become The Teeth - The Lack Long After. (Finns inte på Spotify, så klart. Köp den i stället!) CDON.

28 dec

2011-12-28T16:10:00.003+01:00

Äntligen. Jag har skickat in min VFU-rapport/mitt VFU-arbete/min vetenskapliga essä/mitt ämnesdidaktiska arbete (kalla det vad fan du vill). Gjorde en snygg-version i InDesign, och en ful-version i Word. Hoppas att läraren blir pleased, så att säga.

Nu är det bara C-uppsatsen kvar. Sedan börjar en ny termin. En termin fylld av ännu mer praktik. Och så examensarbete nummer ett plus lite pedagogiskt arbete.

22 dec

2011-12-22T11:29:00.001+01:00

on the day you died / i cut my hair for the funeral / and on memorial day i started drinking / because it got kind of hard just sitting there thinking / about mom all alone in that house / and i'm too far away to do our lunch dates / she misses the regimen / she misses the annoyances / the free time is bittersweet

22 dec

2011-12-22T11:07:00.000+01:00

Varför publicerar folk "Årets bästa album/låtar/konserter"-listor innan året är slut? Årets bästa skiva kan ju lika gärna släppas på tisdag, vad vet vi? Jag tycker att det känns oseriöst. Min lista kommer inte förrän på nyårsafton. Och listan är jävligt kort, ska ni veta. Där finns endast plats för de bästa.

21 dec

2011-12-21T22:54:00.002+01:00

Oj, oj, oj! Vilken entré vi gjorde på Harrys i dag. Jag, Victoria, Lauren, Sonia och Frida var där för att köra musikquiz för första gången någonsin. Alla andra rävar hade säkert varit där tio gånger, minst. Vi klev upp på prispallen direkt! Andraplats blev det. Ett riktigt bra lagarbete. Vinsten bestod av "Harrys-pengar" till ett värde av 200 kronor, och så en björn som jag tror heter Harry. Vi kom på att vi ska köra quizet fler gånger, och hamna på prispallen, så att vi kan samla ihop pengar till en gemensam middag inom en snar framtid. Det är för övrigt Lauren som har tagit den fina bilden av mig och Harry.

21 dec

2011-12-21T15:00:00.001+01:00

Möttes av en glad överraskning i morse när jag loggade in på Fejjan. Där fick jag nämligen veta att jag har vunnit en hallmöbel från EM Möbler! Helt galet! Jag har ju nästan aldrig vunnit något förut (jo, en gång vann jag en ganska ovanlig Eminem-skiva i en Okej-tävling... och så Tradera-auktioner, då. En annan sak jag vann i Okej var några diverse signerade singlar från dåliga/halvokända artister/grupper (varför var jag med i den tävlingen?). Möbeln är något slags hallbänk, som ni ser på bilden ovan. Tydligen fungerar den som både sittplats och förvaring. Klinte bänk, heter den. Jag tänker mig att den blir en bra, ullig mysplats för vår blivande kissemiss.

Möbeln finns att köpa lite här och där. På Nilssons i Lammhult kostar den inte mindre än 1460 kronor. Ska hämta den på EM efter nyår!

19 dec

2011-12-19T21:03:00.001+01:00

Victoria har blivit med jobb! I slutet av januari börjar hon arbeta som sjuksköterska på universitetssjukhuset här i Linköping. Bra, va? Då kan hon bjuda mig på middag minst en gång i månaden.

Dagen har främst tillbringats med att skriva C-uppsats. Frida och jag skrev tillsammans via msn. Mycket smidigt. Vi hann en hel del, faktiskt. Nu ska jag plugga lite på min andra kurs innan jag lägger mig. Måste läsa ut alla böcker, så att jag kan börja skriva på min VFU-rapport sedan. Vill helst ha rapporten klar innan jul. Vi får se om jag lyckas. Ska bara ordbajsa ihop något. Har för övrigt bara två VFU-dagar kvar, nu. Och den ena är julavslutnings-dagen, så den kanske knappt räknas?

18 dec

2011-12-18T18:26:00.001+01:00

Victoria och jag var i Nyköping i helgen. Vi hann fira både min och hennes mamma (min mamma fyller år i dag, hennes mamma fyllde den 8 december). I går var vi dessutom hundvakt till den söta skapelse ni kan skåda på bilderna ovan. Och då pratar jag inte om mig själv utan Enzo. Enzo är mammas jobbarkompis hund. Han är 10 månader (Enzo, inte jobbarkompisen). Hur fin som helst! Jag pussade på honom hela tiden, även om han helst ville jaga vantar och/eller bita i min arm. Förhoppningsvis ska vi vara hundvakt igen efter julhelgen!

14 dec

2011-12-14T18:00:00.000+01:00

Sak jag tänker på just nu: när ska Badly Drawn Boy spela i Sverige, egentligen? Dör på att jag aldrig har sett honom live. När jag ser honom måste följande låtar finnas med någonstans i hans setlist:
- Another Devil Dies
- Takes the Glory
- One Last Dance
- A Minor Incident

... och, allra viktigast av ALLT:
- I Was Wrong*

* Förmodligen en av världens bästa låtar någonsin. Så mycket perfektion på så få sekunder. Sjuttio sekunder.

Jag vill gärna se Damon göra en akustisk spelning. Helst ska publiken bestå av endast mig, men annars är väl några människor till helt okej. Intim spelning, ska det vara. Helst ska han spela i mitt vardagsrum. Men man kan väl inte få allt.

Om ni undrar vad jag önskar mig i 25-årspresent så önskar jag mig att Damon sitter med sin gitarr i mitt vardagsrum en hel dag. Ni kan börja spara redan nu!

12 dec

2011-12-12T22:01:00.001+01:00

Har skaffat mig en Bandcamp-sida. Nu har jag även pimpat den med en egen header. Visst blev det fint? För en närmare titt, vänligen klicka här. Lite synd att teckensnittet inte är samma i låttitlarna som i loggan i headern, men vad jag förstår går det inte att ändra teckensnitt på låttitlarna. Jaja. Det duger.

9 dec

2011-12-09T18:27:00.001+01:00

Någon har alltså googlat på "sliten hora" och hamnat i min blogg. Vad säger det om 1) den googlande? 2) mig?

Svara mig helst.

8 dec

2011-12-08T17:00:00.001+01:00

Träffade Malins hund Albin förra veckan. Bedårande är väl ett ord som nog aldrig har passat så bra som i det här sammanhanget. Lille Albin är helt enkelt farligt söt.

8 dec

2011-12-08T14:53:00.001+01:00

Torsdag. Eftermiddag. Jag sitter och testar mig igenom lite Photoshop-tutorials. Sedan jag slutade gymnasiet har jag knappt använd vare sig Photoshop, InDesign, Illustrator eller Premiere Pro. Jo, Premiere har jag använt en gång, och InDesign typ två. Tänkte i alla fall att det är dags att göra lite ändring på den fronten och lära mig att hantera programmen lite bättre. Självklart blir det inga toppresultat på stört, men övning ger ju alltid färdighet.

Men nu ska jag ta mig en kaffepaus. Sedan bör jag nog ta mig igenom diskberget.

7 dec

2011-12-07T20:11:00.001+01:00

Oj! Såg precis att Emma hade gjort ett fint blogginlägg till mig på min födelsedag i går! TACK! Hur fint som helst, ju. Och visst ser jag hardcore ut, där jag sitter i brassestolen med min Skate and destroy-tischa drickandes en smoothie. Och den exotiska palmen (som ju heter Johan Palm II) i bakgrunden. En uppiggande bild, om jag får säga det själv.

Hur som helst: tack, Emma! Made my day, så att säga.

7 dec

2011-12-07T11:33:00.001+01:00

Som jag alltid gör den 6 december så fyllde jag år i går. 22 år är jag nu. Känner mig dock som 17 eller max 18, men det är en annan sak. Som min moster Eva sa - efter att ha sjungit en enastående version av The Beatles Yesterday - "Alla andra är gamla". Japp. Så kommer det alltid att vara i mitt liv. Jag kommer alltid att vara ung och fräsch.

Frugan hade köpt två presenter till mig. Den ena öppnade jag vid eftermiddagsfikat när jag kom hem från praktiken, och den andra öppnade jag efter middagen. Jag fick en anteckningsbok från Moleskine, och en tjocktröja från Atticus. Blev hur glad som helst! Ska ha Atticus-tröjan på mig minst varannan dag och skriva djupa black as my emo soul-grejer i min Moleskine. (Eller så kommer jag att skriva bloggidéer, så brukar det nämligen bli med mina anteckningsböcker. Analoga bloggar.)

Efter att ha ätit min önskemat kycklingsallad så åt vi efterrätt. Planen var att jag skulle ha ätit tiramisuglass, men den var slut på Hemköp. I stället åt jag chokladglass. Det är ju också gott. Vi såg filmen Marley & jag. Jag hade inte höga förväntningar, men den var faktiskt rolig. Lagom underhållning. Ibland är det så skönt att se lättsmälta filmer. Och sedan kan man ju inte annat än gilla Jennifer Aniston.

5 dec

2011-12-05T12:45:00.001+01:00

I morgon fyller jag 22 år. I födelsedagspresent hade jag gärna önskat mig att den här lille killen var min vän. Han verkar så fin. I den här världen måste alla vi fina människor hålla ihop. Hela tiden.

4 dec

2011-12-04T09:18:00.001+01:00

Vafalls! Jag satt redo i soffan vid kvart i nio. Hade planerat att äta frukost och se julkalendern. Då visar det sig att julkalendern bara visas på barnkanalen på helgmorgnar. Inte i ettan! Och vi har inte fått in barnkanalen. Vart* är världen på väg?!

* Observera den korrekta användningen av ordet "vart". "Vart" används för att syfta på riktning, med andra ord att någon/något är på väg. Man kan till exempel säga: "Vart ska du?" eller "Vart ska piloten styra sin kos denna kväll?" Detta upplyser jag er om på grund av att många inte behärskar skillnaden mellan "vart" och "var". Det beror på att när man pratar så benämns oftast allting som "vart" (tror att det har att göra med att ett "t" efter "var" får talspråket att flyta på lättare). Men tänk er för när ni skriver, för bövelen! I följande meningar ska ni absolut inte skriva "vart": "Han var på sjukhuset.", "Var är du?", "Det var här han blev begravd." Som ni ser har meningarna ingenting med riktning eller rörelse/på väg att göra, och därför heter det inte "vart". "Var" handlar om befintlighet, och därför är det ordet rätt i meningarna jag skrev som exempel.

Hänger ni med? En annan sak som gör ordet "vart" ännu mer misshandlat är när människor bestämmer sig för att skriva just "vart" i stället för "blev". Som i "Det här vart ju knäppt" eller "Vart det någon köttfärssås kvar till mig?" För mig är det helt obegripligt. Jag har ingen aning om vad detta beror på, eftersom jag inte är någon språkexpert. Vad jag vet är dock att det måste bli bättring snarast. Amen hallå liksom lilla språkpolisen, det viktigaste är faktiskt att man blir förstådd och språket ska ju utvecklas vaddå ska vi skriva af och hufvudstaden också eller ba hallå liksom?! kanske några som läser det här tänker nu. Svaret är ja. Och nej. Nu ska jag förklara vad jag menar.

Så här är det. Alla som behärskar ett språk har rätt att använda det hur man än behagar. Det är faktiskt vår plikt att utveckla det, så att vi ska slippa onödigt språktjafs som till exempel att skriva "hufvudstaden". Att skriva "fv" i stället för bara "v" är ju bara komplicerat. Alltså: ja, språket ska utvecklas. Men det ska självklart utvecklas åt rätt håll. Språket ska bli mer begripligt, inte falla sönder och tappa sin innebörd. Språket faller sönder om vi använder "vart" i alla möjliga sammanhang, till exempel. Och ja, en av de viktigaste sakerna är att man blir förstådd. Ingen behöver prata eller skriva korrekt språk hela tiden. Men att använda exempelvis "vart" hejvilt gör det svårare för andra människor att förstå vad du menar. Varför skulle "Vart föddes du?" vara mer begripligt än "Var föddes du?" Att byta ut "var" mot "vart" i detta sammanhang krånglar bara till det, eftersom de två orden betyder helt olika saker.

Ta en minut för dig själv och fundera över vilken av följande två meningar du tycker är mest begriplig: "Vart vart Kennedy mördad?" eller "Var blev Kennedy mördad?"

Självklart är det upp till dig själv att härja fritt med ordet "vart" och använda det i alla möjliga sammanhang. Du är en fri människa och så vidare. Du bör dock fundera över om du vill bidra till att vårt språk blir mer begripligt eller mer obegripligt, innan du skriver "Vart är du?" eller "Det vart snyggt med vita tapeter i sovrummet."

Det här blev ett långt tillägg av en liten *. Men kom nu ihåg: "var" handlar om befintlighet, "vart" handlar om riktning. Svårare än så är det faktiskt inte. Andra saker alla bör lära sig för att språket inte ska falla sönder: skillnad på "de" och "dem" samt sammansatta ord. Men det tar vi en annan gång. Och förresten inleds inte månader eller dagar med stor bokstav i svenskan. Nu för tiden ser jag oftare och oftare att folk skriver "April", "Måndag" och så vidare. Men nu börjar det här inlägget bli nördigt, så jag måste sluta. Disken väntar!

3 dec

2011-12-03T12:34:00.001+01:00

Saker som abrupt tagit slut i min blogg:
- 30 day song challenge.
- Inläggen där jag fokuserade på barndomsminnen.

Kanske är jag inte så bra på att fullfölja saker som jag tror att jag är? Jag vill gärna vara en sådan som avslutar det jag har påbörjat. Men nu när jag reflekterar lite över mig själv tycks så inte vara fallet. Några saker som jag påbörjat men aldrig fullföljt:

- Min Good Charlotte-bok. Den skulle innehålla fakta om alla medlemmar, texter från alla skivor, fakta om skivor/låtar/videor, en massa bilder, autografer från alla medlemmar, citat från medlemmar, mina minnen från att ha träffat dem och annat smått och gott. Boken ligger halvskriven i en kartong på vinden. Den är rolig att bläddra i, trots att den aldrig kommer att bli klar.
- Mitt fotoalbum. Okej, ett fotoalbum får ta tid. Det jag håller på med nu har jag hållit på med i flera år, och jag har inte klistrat in en enda bild på mer än ett år, säkert. Har dock sorterat upp bilder efter kategorier och hur jag ska klistra in dem. När jag orkar.
- Göra rent badrumsväggarna. När vi flyttade in i den här lägenheten för snart två år sedan var väggarna i badrummet väldigt smutsiga. I februari (tror jag) för två år sedan började jag göra rent dem. Jag hann en tredjedel. Nu har det gått så lång tid att jag inte bara kan fortsätta, utan måste börja om för att den första tredjedelen har blivit smutsig igen.

Det där är några oavslutade saker som poppade upp i min skalle så här på lördagen. Finns med stor sannolikhet fler saker. Men har inte tid att fundera mer nu. Ska plugga resten av dagen. Läsa böcker som jag har valt till min kurs i ämnesdidaktik.

3 dec

2011-12-03T11:22:00.001+01:00

Vill bara upplysa herrskapet om att mitt Pianos-foto just nu är deras default-bild på Last.fm. För er som inte är insatta i Last.fm-världen så finns det två sätt på vilket ett bands default-bild kan väljas: 1) Skivbolaget bestämmer eller 2) Last.fm-medlemmar röstar fram bilden. I det här fallet handlar det om nummer 2, det vill säga att andra medlemmar har röstat fram mitt foto som den bästa bilden. Sådant gör mig varm i hjärtat!

(En rekommendation är att trycka på bilden ovan så att den blir större. En annan rekommendation är att bli medlem på Last.fm, det är min bästa Internetsida någonsin.)

1 dec

2011-12-01T15:38:00.001+01:00

I tisdags var jag, Victoria, Lauren och Frida på NH. Först käkade vi middag och sedan såg vi Anna Järvinen. Hon hade en akustisk mys-spelning. Jag älskar mys-spelningar. Ta en kaffe och lyssna på livemusik. Vad är bättre? Spelningen var riktigt bra. Min favorit-Anna-skiva är ju dock den första, så jag hade gärna hört lite fler låtar från den. När jag såg Anna första gången fick jag ju dock höra typ alla låtar från första skivan, eftersom det var den enda hon hade släppt då. Men ändå. Götgatan blev ett extranummer i tisdags, då blev jag glad.

Och bara för att tillfredsställa era bildsugna ögon ännu mer har jag även tagit en pedagogisk bild över vilka skivor jag ställt i hyllan den senaste veckan. Ska nu dessutom skriva en lista över vad de heter (är otroligt pedagogiskt lagd):
- Ben Howard - Old Pine EP
- Defeater - Travels
- Pianos Become The Teeth - The Lack Long After
- Ben Howard - Every Kingdom

1 dec

2011-12-01T15:26:00.001+01:00

Såg ju som sagt Ben Howard i Stockholm i fredags. Tre personer stod på scenen och bankade tidvis för fullt på sina instrument. Då lät de som många fler än bara tre stycken. Det var en minst sagt magisk konsert. Ben verkade väldigt förvånad över att det var så många där (Kägelbanan var fullsatt), och att publiken var så bra. Vi var faktiskt en väldigt bra publik. Ben såg lycklig ut.

Bilderna ovan är tagna med min mobilkamera. Jag vågade inte ta med min systemkamera, eftersom jag inte visste hur det var med kameraförbud. Det visade sig dock att man fick ha med sig hur många kameror man ville. Jag kände mig halv under hela spelningen, som jag alltid gör när jag inte har med min kamera på konserter. Ljuset på spelningen var jävligt schysst, också, så jag grät nästan inombords när jag tänkte på alla fina ögonblick jag inte kunde föreviga med mitt 50mm. Men men. Livet går vidare! (Och resten av mitt liv kommer ju att levas med minnet av den fina upplevelse som Ben och hans vänner bjöd på.)

Innan konserten köpte jag förresten två Ben-skivor! Albumet Every Kingdom, och så EP:n Old Pine. 150 riksdaler för två mästerverk! Mycket bra.

1 dec

2011-12-01T14:41:00.001+01:00

Härom dagen fick jag ett sms från Lauren. Hon skrev att hon hade lyssnat på Blink-182:s Neighborhoods hela dagen, och att hon älskade skivan. I mitt hjärta kändes det så som jag kan tänka mig att det känns när någon säger att den tycker om ens barn. Jag kan självklart inte ta åt mig äran för det faktum att Tom, Mark och Travis har fötts och träffats och gjort sjukligt bra musik ihop, men jag blev så stolt.

Jag tror att jag är redo för min tatuering.

1 dec

2011-12-01T14:34:00.001+01:00

30 nov

2011-11-30T21:38:00.001+01:00

Vilken dag! Är helt slut, faktiskt. Jag gick upp runt åtta för att hinna äta frukost innan Bruce-biljettsläppet. Men det blev ingen frukost, eftersom jag runt kvart över åtta kom på en massa grejer jag var tvungen att kolla upp för att vara beredd inför biljettsläppet. Typ telefonnummer, inloggningsuppgifter till hemsidor och liknande. Plötsligt blev klockan kvart i nio, och då satt jag och F5:ade Live Nation- och Ticnet-sidorna på två olika datorer. Runt fem i nio försökte jag ringa telefonbokning, men kom så klart inte fram.

Live Nations hemsida kraschade helt klockan nio. Ticnets hemsida strulade. Man hamnade i kö, men när man trodde att man hade tagit sig förbi köandet så slussades man till förstasidan. Allt var tokigt. Allt var stressigt. Man kom inte fram i några telefonköer; det tutade upptaget. Året är 2011. Hur kan sådant här inte fungera?

Vid tjugo i tio började det gå rykten på nätet om att ståplatserna var helt slut, och att det bara fanns dåliga sittplatser kvar. Jag började ge upp hoppet. Då spreds det nya ryktet: en extraspelning dagen efter! Hur bra som helst. Jag köade och köade på de två datorerna, slussades tillbaka till Ticnets förstasida. Klockan tio släpptes biljetterna till den extrainsatta spelningen och spelning nummer ett var nu slutsåld. Jag ställde mig i kö för den nya spelningen, och bestämde mig för att försöka få i mig lite frukost. Satte på kaffet, hörde hur det kokade ihop sig. När kaffebryggaren hade tystnad sträckte jag mig efter kannan, varpå jag upptäckte att kannan inte var där. Den stod på diskbänken. Allt kaffe hade lagrats i filtret. Ställde kannan på sin plats, och fick fram ett blask-kaffe. Fick brygga nytt. Slängde i mig yoghurt medan jag sprang mellan de två datorerna, och försökte ringa telefonbokningen.

Klockan närmade sig halv elva när någon mighty power bestämde sig för att göra mitt liv lite bättre. Victoria hade förresten kommit hem vid det här laget och försökte också boka. I alla fall: JAG KOM IN PÅ SJÄLVA BOKNINGEN! Bara detta var ett mirakel av aldrig dess like. Vågade så klart inte hoppas på något, men klickade i antal biljetter och tryckte fortsätt. Och vips så kom jag till betalningen och innan jag visste ordet av hade jag en bekräftelse i min inkorg. Fantastiskt! Som om det inte vore nog lyckades jag och Victoria göra en till bokning på fler biljetter efter det, och därefter hjälpte vi även en kompis att boka två biljetter. Hur bra som helst!

Vet inte hur fort extraspelningen sålde slut, men jag gled in på Ticnet igen runt klockan halv ett, och då stod det att det var slutsåld. Helt galet, egentligen. Och otroligt kul att vi lyckades köpa biljetter! En stressig morgon, men det är han ju värd. Bruce:an.

När Bruce-stöket var över pustade jag ut. Upptäckte att klockan var kvart i elva. Jag hade inte duschat eller borstat tänderna eller någonting. Jag skulle börja praktiken klockan tolv. Hade alltså ungefär 45 minuter innan jag behövde cykla iväg. Duschade snabbt och klädde på mig. Hann inte äta någon lunch, utan fick göra ett gäng mackor att ta med. Rättade nyhetsartiklar och reklambilder i tre och en halv timme. Var hemma från praktiken runt fyra. Vid kvart i fem gick jag och frugan hem till Lauren. Där lagade vi middag ihop och såg några avsnitt Lost. Snart har vi sett klart säsong 5!

Nu är klockan tio och jag känner att jag borde lägga mig i sängen. Läsa lite innan jag somnar. Den här dagen var sannerligen fullspäckad! Förresten: i fredags såg vi Ben Howard och det var magiskt. I går såg vi Anna Järvinen och det var verkligen inte dumt, det heller. Återkommer om det. En annan dag.

23 nov

2011-11-23T22:18:00.001+01:00

Nu blir här tyst i några dagar. Jag och Victoria ska tillbringa helgen i Stockholm. Främst eftersom vi ska se Ben Howard ha sin gitarr i sitt knä men även för att vi vill gå på stan och äta hotellfrukost. I morgon eftermiddag åker vi till Nyköping. Mellanlandar där. Går ju fortare att åka till Stockholm på fredag morgon, då. Kul att träffa mamma och pappa också! Tror att det blir pizzamys.

Just nu sitter jag och funderar på om jag ska ta med min kamera till Stockholm eller inte. Dilemmat är följande: på många spelningar får man inte ha systemkamera (men av någon jävla anledning får man gärna ha kompaktkamera - idiotvärld!), så jag vågar inte chansa på att ta med kameran dit. Blir ju väldigt krångligt om de säger att jag inte får komma in med kameran. Har ingenstans att lämna den så länge, liksom. Vill helst inte lämna en kamera för x antal tusen kronor på hotellrummet medan jag är iväg i flera timmar. Det jobbiga med om jag inte tar med kameran är att då kan jag inte fota på hela helgen. Förutom med mobilkamera, så klart.

Men oj! Nu - mitt i skrivandet - kom jag på en lösning! Jag tar med en av mina anloga kameror! Ingen risk att lämna en sådan på hotellrummet medan vi är på spelning. Och så kan jag fota resten av helgen! Så ska jag banne mig göra.

Jaha, då var det problemet löst. På söndag, när vi har kommit hem igen, måste vi julmysa. Det innebär att storstäda, julpynta och baka lussebullar. Det innebär även att jag går runt i en tomteluva hela dagen. I dag köpte jag Kerrang!:s Blink-182-special. En tidning fullproppad med affischer och klistermärken. På söndag, mitt i julmyset, ska jag sätta upp en massa affischer på insidan av mina garderober. Återkommer med bilder som ni kan njuta av!

22 nov

2011-11-22T18:32:00.001+01:00

Började helt ärligt gråta för att den här killen gör den här låten så bra. Gråter liksom nu för att det är en så fin cover.

PS: Jag ber om ursäkt för allt gråt som härjar i bloggen för tillfället. Men jag är ju inte mer än människa.

21 nov

2011-11-21T13:54:00.001+01:00

Please bli mitt barn.

20 nov

2011-11-20T11:03:00.001+01:00

Måste bara visa tre reklamer som jag tycker är otroligt bra och välgjorda.

20 nov

2011-11-20T10:52:00.001+01:00

Alldeles nyss satt jag här i soffan och åt frukost samt läste DN:s söndagsbilaga. Började gråta när jag läste en artikel om Eva Hellsten som förlorade sin son Jonas, då 19 år gammal, i en lavinolycka. Jag förstår inte folk som inte börjar gråta när de läser sådana saker. Kanske har jag bara en enormt stark empatisk sida.

Annat fint i DN Söndag: Anna Bodins intervju med Per Morberg. Extremt välskrivet; ville att texten aldrig skulle ta slut. Och Morberg är ju en så oberäknelig människa, vilket gör det hela ännu mer intressant. Tyvärr finns inte alla bilder med i webbversionen, men några kan ni i alla fall avnjuta. Caroline Tibell har gjort ett ruggigt bra jobb.

19 nov

2011-11-19T15:23:00.001+01:00

Saker som har fått mig att nästan börja gråta i dag:

- Tanken på att Säkert!s utländska fans äntligen har möjlighet att förstå hennes svenska texter. De utländska fansens värld måste ha vidgats enormt tack vare Säkert! på engelska.
- Aftonbladets artikel om två tjejer som räddade livet på en gubbe. Han höll på att frysa ihjäl ute i skogen.
- Grizzly Bears Foreground.
- När jag tänkte på att Blink-182 gör musik ihop igen.

... är jag verkligen helt normal?

19 nov

2011-11-19T14:50:00.001+01:00

CATURDAY!

... och så ett par bonusbilder!

17 nov

2011-11-17T21:52:00.001+01:00

Vad händer i mitt extremt intressanta liv just nu? Det kanske är sådant ni går omkring och tänker på. Om ni gör det så kan ni genast sluta fundera, för här kommer svaret: inte mycket. Jag har en hel del praktik, och när jag inte har det så letar jag Paramore-fans att intervjua eller läser kurslitteratur om det som så fint kallas media literacy. De senaste två dagarna har jag dock haft fullt upp med att förbereda ett litet projekt jag ska hålla i på min praktikplats. Det blev snabbt påkommet, så jag har fått plugga in mig på området för fulla muggar.

Och vad ska jag då ha för projekt? Även detta slipper ni fundera på, för svaret får ni på stört. Visst är jag omtänksam? Jag ska lära medietreorna vad information och reklam är för något. Först och främst ska jag föreläsa (det vill säga framstå som en expert inom området och hoppas att de inte genomskådar mig) om ämnet, och sedan har jag hittat på en skojig uppgift åt dem. De ska nämligen få skapa en alldeles egen reklam för framtidsprodukten minnespillret. Kul, va?

Jag har förberett mig genom att läsa i stort sett en hel bok om information och reklam, skrivit ett "manus" som jag ska gå efter när jag pladdrar om hela kalaset, gjort en power point-presentation för både jag och eleverna lättare ska fatta strukturen, och skrivit ihop ett litet stödpapper till eleverna. Stödpapperet är en utvecklad version av power pointen, men kortare än mitt originalmanus. Min tanke med stödpapperet är att de enkelt ska kunna hänga med när jag pratar, och kunna föra anteckningar i marginalen när de tycker att jag säger något intressant. När de sedan arbetar med sin uppgift kan de gå tillbaka i stödpapperet och läsa på om hur reklam bör utformas och så vidare. Jag tycker att jag är väl förberedd, så jag hoppas att det går bra i morgon.

I övrigt har jag och Frida haft vårt första handledarmöte om vår C-uppsats. Det var i går. Vår handledare tyckte att vi låg bra till och sa att vår uppsats säkert kommer att bli finfin. Han gav även en del bra tips och feedback. Det känns bra. Just nu kan vi inte jobba på uppsatsen så mycket, eftersom vi inväntar svar från intervjupersoner (vi gör mail-intervjuer) och dessutom försöker få tag i lite fler fans att intervjua. Men nästa vecka ska vi nog börja analysera det material vi hittills har fått in.

Och i morgon är det bara en vecka kvar till Ben Howards konsert i Stockholm! Kommer att bli hur bra som helst. Ska köpa hans skiva när jag är där. Den har typ den snyggaste framsidan jag har sett i år.

17 nov

2011-11-17T17:32:00.001+01:00

DN gör det igen! I en artikel som publicerades i dag skriver DN att männen även dominerar musikkritik-branschen. Och återigen gör de själva en stor tabbe. Exakt samma misstag. På bilden är killen aktiv, i full gång med att recensera en konsert eller vad han kan tänkas hålla på med. Tjejen däremot, hon bara står där, med axlarna bakåtskjutna och gör i stort sett ingenting. Hon poserar, det är hennes enda aktivitet. Ska man skratta eller gråta?

16 nov

2011-11-16T19:26:00.001+01:00

WHENEVER I'M ALONE WITH YOU
YOU MAKE ME FEEL
LIKE I AM WHOLE AGAIN

15 nov

2011-11-15T22:45:00.001+01:00

I gårdagens DN skrevs det om att männen har makten i musikvärlden. DN publicerade statistik över hur många män respektive kvinnor som jobbar inom Sveriges skivbransch. Generellt verkade DN-redaktionen (med all rätt) att det är oacceptabelt att männen sitter i styrelser medan kvinnorna i stort sett aldrig gör det.

Det roligaste med den här artikeln är att DN själva trampar i genusfällan, och omedvetet (?) bidrar till att reproducera de stereotypa könsrollerna. Artikelns stora bild visar nämligen två människor med gitarrer. Den ena är en kille och den andra är en tjej. Inget fel med det. Men tyvärr gör DN som alla andra och låter killen vara aktiv (spelar gitarr), medan tjejen bara får stå och posera som ett annat mähä, lite ledigt lutandes på sin gitarr (eller är det en bas?).

13 nov

2011-11-13T22:35:00.001+01:00

Jag var tvungen.

13 nov

2011-11-13T15:57:00.001+01:00

Nu har jag nog varit inne på alla skaffa katt-sidor som finns. Kollar Blocket och andra sidor hela tiden för att se om någon säljer kattungar. Tittar på kattbilder på Tumblr varannan timme. Typ.

Ja. Vi kommer nog bli med katt. Vet ej när. Det viktigaste nu är att hitta en kattunge som på direkten tycks gilla mig. Den måste liksom dras till mig från början. Jag har ju alltid haft en känsla av att katter inte gillar mig. Så vår blivande kissemiss måste redan från början visa att den vill bo med mig. Annars är det nog kört.

11 nov

2011-11-11T19:32:00.001+01:00

Jag har kommit in i en period då jag väldigt gärna vill ha ett husdjur. Och med husdjur menar jag inte - som min kära syster föreslog - en hamster. Jag menar en hund. Eftersom jag och Victoria knappast kan skaffa en hund för tillfället (för mycket jobb), kan jag till och med tänka mig att ha en katt. Efter att Bruce Gunnar gullade med oss på campingen i somras tycks min katträdsla vara som bortblåst.

I dag har jag googlat kattbilder och letat annonser på Blocket.se och läst om vad man ska tänka på innan man skaffar katt. Ungefärliga månadskostnader och så vidare. Men eftersom jag inte precis är en väldigt impulsiv människa kommer jag och Victoria att tänka både en och två extra gånger innan vi slår till på en kissemiss. Bland annat följande saker får mig att fundera över om jag verkligen vill ha en katt:
- Katter klöser på möbler och övriga grejer i hemmet = saker går sönder och/eller blir fula.
- Kattlådor är fula och luktar lite konstigt.
- Sådana där klös-ställningar är fula.

... och det viktigaste av allt:
- Jag har aldrig haft katt förut! Detta innebär att jag är helt ovan vid att leva ett kattinnehavande liv. Hur gör man, liksom? I dag bekymrade jag mig till exempel över hur man gör när man ska gå ut med katten. Då informerade Victoria mig om att man inte behöver gå ut med katter på samma sätt som hundar. Det hade jag liksom glömt. Efter några sekunder kom jag på att katter går alltid ju på toaletten i kattlådan. Sådan är jag. Har hund-perspektiv på livet i stort.

11 nov

2011-11-11T10:04:00.001+01:00

11 nov

2011-11-11T10:02:00.001+01:00

10 nov

2011-11-10T18:23:00.002+01:00

För några dagar sedan.

9 nov

2011-11-09T21:17:00.000+01:00

Vad skönt det är att äntligen börja på den roliga delen av C-uppsatsen. Intervjuerna! Vi ska ju intervjua både Paramore- och My Chemical Romance-fans. Paramore-fansen (vilka är de enda vi har kontaktat än så länge) är übermysiga och anmäler sitt intresse hejvilt. Verkar som att alla vill bli intervjuade!

7 nov

2011-11-07T21:26:00.001+01:00

Och nu känner jag att jag mitt i denna kändis-härva måste bjuda lite på mig själv. En gång år 2006 spelade Laleh i Oxelösund, och jag var där med Annika. Efter spelningen fick alla som ville umgås med Laleh (och Kalle, som hon spelade med), få lite autografer, fota lite, käka lite frukt eller choklad och så vidare. Jag och Annika valde att umgås på ett lite mer alternativt sätt. Vi bad nämligen Laleh ställa upp på att ta fulbilder med oss. Det ville hon så klart. Tyvärr blev resultatet, som ni ser nedan, att jag och Annika ser efterblivna ut, medan Laleh bara ser rädd ut.

Men det gör ju inget. Det är ett fint minne. Bild nummer tre föreställer för övrigt Lalehs bilnycklar. Vet ej varför jag fotade dem, men lite roligt är det ju i alla fall. Wild and crazy.

PS: Annika, jag hoppas att du inte stämmer mig för att jag lägger upp de här bilderna. DS.

7 nov

2011-11-07T21:10:00.000+01:00

Mina två knäppaste kändis-händelser någonsin:

* När jag och Cooper Wilt satt på en halvsunkig pizzeria i Ekholmens centrum och delade på en pizza. (Så absurt att jag ibland skrattar när jag tänker på det.)

* När jag försökte övertala en korvätande Jan Guillou att komma på en minifestival utanför Trosa i stället för att gå på en tråkig vuxenfest på Bomans.

... och tre andra minnesvärda ögonblick:

* När Jordan i New Found Glory av någon anledning gav mig sin urdruckna bubbelvatten-burk. Trots att jag inte ens är ett stort New Found Glory-fan har jag kvar burken någonstans. Förmodligen i en kartong på vinden. Vill aldrig slänga den, för jag tycker att det är en så himla rolig grej av en människa att göra; att ge sin tomma burk till någon annan.

* Det var efter en Good Charlotte-spelning. Bakom Fryshuset. Billy kom fram och pratade om spelningen. Sedan sa han typ: "Oh, I have something for you!" och så fick jag ett plektrum som det stod GC på. Det knäppa med det här är att jag ett tag senare tappade bort plektrumet i skolan. Lite synd, faktiskt.

* Det här är en plötsligt händer det-händelse. Jag och några till var på NK i Stockholm med anledning av att Avril Lavigne var där och hade signering. Året var 2004. Innan vi ställde oss i kön gick vi bakom det bord där Avril satt med sitt spikraka mittbena-hår. Vi ville för det första ta tillfället i akt att se Avril på nära håll och för det andra letade vi efter medlemmar i hennes band. Vid hissarna hittade vi Evan Taubenfeld (Avrils dåvarande gitarrist) och pratade med honom ett tag. Sedan gick vi och ställde oss i signeringskön. Då började en av Avrils crew-killar prata med oss och sa att vi antagligen inte skulle hinna få något signerat, eftersom signering snart var slut. När han såg hur besvikna vi blev frågade han om vi ville gå på en VIP-konsert Avril skulle genomföra senare på kvällen. Man kan säga att vi blev chockade. Sagt och gjort gav killen oss var sin biljett till kvällens spelning och dessutom var sin booklet signerad av Avril. Plötsligt händer det. Så kändes det verkligen. Senare den kvällen stod vi längst fram längst upp på Kulturhusets tak och såg en relativt intim konsert med Avril (det var nog ett par hundra personer där).

... och för att väga upp det här måste jag även nämna ett sorgligt ögonblick:

* Det var i Paris. Min och pappas resa sammanträffade lyckligtvis med att Blink-182 var där för att ha konsert. En dag när jag och pappa var inne i en skivaffär såg jag en liten affisch som förkunnade att självaste Blink skulle dit och ha signering! Att jag blev überglad kan väl vem som helst räkna ut. På signeringsdagen ställde jag mig i kön och väntade på att mitt livs halleluja moment skulle inträffa. Stod där i några timmar. Det var då det hände. När vi var kanske 30-40 personer kvar i kön bestämde sig Blink för att avsluta signeringen. Snopet. Än i dag blir jag ledsen av att tänka på det.

Den här bilden föreställer mig och New Found Glory-Jordan. Burken han håller i är burken som nu ligger i en låda på vinden.

7 nov

2011-11-07T16:22:00.002+01:00

Kolla vad jag nyss hittade! Hade aldrig sett den innan. Fint, va?

7 nov

2011-11-07T11:08:00.000+01:00

Oj, vad folk har börjat googla på Laleh sedan Så mycket bättre drog igång. Det vet jag, eftersom många av googlarna tydligen hamnar här (enligt min mycket vetenskapliga statistik).

Det var dagens fakta.

4 nov

2011-11-04T15:52:00.005+01:00

Har förresten en sak till på hjärtat. Sitter just nu och lyssnar på Saosins album Saosin, det vill säga den första fullängdaren med Cove i spetsen. Jag gillar Cove. Jag kommer alltid att gilla Anthony bättre, just eftersom han är Anthony Green och han var med först och ja, Saosin var helt enkelt lite vassare med honom. Men så kom ju Cove. En ny sångare. Jag har alltid varit lite fundersam till det här med att byta ut sångare i band. Är det verkligen samma band när sångaren har bytts ut? Jag menar inte att en trummis är mindre värd än en sångare, men när en sångare byts ut så blir det en väldigt stor omställning för bandet och hur de låter. Cove-Saosin låter inte alls som Anthony-Saosin. Det är två olika band, i min värld.

Men det var inte det jag skulle skriva om. Det jag ska skriva kräver lite mer bakgrundsinformation. Med Cove i spetsen kom det inte bara till nya låtar, utan bandet fortsatte även att spela de gamla Saosin-låtarna. Det vill säga låtar som Anthony har skrivit. Jag förstår att detta kommer naturligt för ett band; annars skulle de ju begrava det ena bandet för att starta ett nytt med den nya sångaren. Och de väljer ju att inte begrava bandet på grund av att de vill ha kvar de gamla låtarna. Det är inte konstigt för de övriga medlemmarna i bandet. Men för Cove. Jag tänker lite på Cove nu. Måste det inte ha känts konstigt för Cove att som ny frontman i Saosin stå upp för och sjunga låtar som den förre frontpersonen har skrivit? Ju mer jag tänker på det, desto konstigare blir det. Cove kanske inte ens förstår vad Anthony menar med vissa låtar. Till exempel Seven Years. Det blir liksom lite coverband-feeling av det hela.

Det här kanske blev rörigt? Ni kanske inte förstår hur jag tänker? Men om jag tar det ett steg längre, då. Cove är inte ens Saosins nuvarande sångare. Anthony försvann, och nu har även Cove försvunnit. En ny sångare är på gång, och den här gången heter han Tilian. De övriga medlemmarna i Saosin verkar fast bestämda att inte under några omständigheter lägga ner sitt band. Så nu ska alltså Tilian (förmodligen), när Saosin turnerar, sjunga låtar från såväl tiden när Anthony var Saosins frontperson som när Cove var det och så även nya låtar från Saosins Tilian-era. Saosin är framme i sin tredje generation, och jag är inte precis überpeppad på att höra hans versioner av Anthonys gamla låtar från Translating The Name-EP:n. Det handlar inte om att jag inte gillar Tilian som sångare. För det gör jag. Det handlar om att Saosin för mig har blivit en beteckning för tre helt olika band.

Jag hade hellre sett Saosin dö när Anthony lämnade bandet, och att de övriga bandmedlemmarna hade startat ett nytt band ihop med Cove vilket i sin tur borde ha lagts ner förra året när Cove sa hej då. Och nu borde de övriga bandmedlemmarna ha startat ett nytt, fräscht band ihop med Tilian. Personligen tror jag att jag hade uppskattat de två senare Saosin-generationerna mer under ett annat namn. Som det är nu tycker jag att det känns som en långdragen undergång, där Saosin-medlemmarna panikartat försöker klamra sig fast vid det de en gång var.

Saosin med Cove i spetsen.

4 nov

2011-11-04T14:58:00.003+01:00

Blir alltid lika förvånad när jag skriver in dagens datum för rubrik (eftersom det är först då jag kollar vad det är för datum). 4 november? Redan? Då fyller jag alltså år om ungefär en månad. Till skillnad från när jag var liten så är jag inte så mycket för att fylla år längre. Det är något med att få allas uppmärksamhet som jag tycker är lite... obehagligt. Därför ändrar jag gärna födelsedatum på Facebook innan jag fyller år, så att inte alla ska skriva grattis och så vidare.

I dag. Ledig fredag. Både jag och Victoria är hemma (hon är sjuk. Hon har varit sjuk två gånger de senaste två månaderna men inte lyckats smitta mig en enda gång. Vilket immunförsvar jag måste ha!). Jag pluggar lite nu (läser en gott och blandat-bok som blandar text- och bildanalys hej vilt. Mycket bra!), och snart ska vi ta en tre-kaffe. Därefter ska jag antagligen plugga lite till och sedan spela Theme Park World. Har fått hem det nu! Superkul, verkligen. Har även blivit lite fast i Age of Empires 3. Extremt beroendeframkallande.

1 nov

2011-11-01T14:03:00.004+01:00

AND I'VE ALWAYS LIVED LIKE THIS
KEEPING A COMFORTABLE DISTANCE
AND UP UNTIL NOW I HAD TOLD MYSELF
THAT I'M CONTENT WITH LONELINESS

(Paramore - The Only Exception)

30 okt

2011-10-30T22:27:00.002+01:00

Jag tänker beskriva mitt Sims 3-problem kort. Anledningen till att jag gör det är att fler människor kan ha samma problem, och då är det bra om de kan få reda på vad problemet är (jag hade i alla fall uppskattat ett sådant här blogginlägg när jag frenetiskt letade efter ett svar).

På bilden där uppe ser ni hur mina simmar ser ut. De är enfärgade. På skärmdumpen ovan har jag grafikinställningarna på medium. Tänker inte rabbla en mängd datorspecifikationer, men kan säga att jag har en Macbook Pro med OS X Lion (10.7.2) och Intel HD Graphics 3000 384 MB. 4 GB RAM. Kort sagt en bra bit över systemkraven för Sims 3.

Jag har googlat i några dagar, och nu har jag alltså funnit problemets lösning. Eller egentligen inte lösningen i sig, men jag vet i alla fall vad problemet beror på. För inte så länge sedan släpptes Lion 10.7.2. Folk som körde Sims 3 med Lion 10.7.1 eller tidigare (på en Mac) gjorde det utan några som helst problem. Men med Apples nya programuppdatering gick någonting snett. Simmarna började se ut som mina gör på bilden ovan.

Det här är inte Apples problem. Det är EA Games problem. Många har klagat till EA, berättat om problemen. Ändå har EA ännu inte släppt någon speluppdatering som löser kundernas problem. Så vi Mac-användare som vill att våra simmar inte ska se ut som aliens/som att de är nakna får helt enkelt hoppas på att EA tar sitt förnuft till fånga inom kort och löser det här problemet. Det värsta är att man ju aldrig vet exakt hur lång tid det kommer att ta.

30 okt

2011-10-30T15:15:00.001+01:00

När man bara dricker en kopp kaffe om dagen så är den koppen verkligen ofantligt god. Jag har detox:at mig hela helgen. Hade ju ätit omeprazol i flera veckors tid, och läkaren sa att man bara ska äta sådana tabletter i 2-3 veckor max. Så jag kände att nu får det vara nog. Inga fler piller i min mage! Har inte ätit någon sådan tablett på tre dagar nu, och det fungerar bra hittills. Lite magont och illamående har det varit, men inte så farligt. Så länge jag ser till att äta hyfsat ofta så fungerar det.

Nu, till exempel, äter jag mellanmål. Två ostmackor och en kopp kaffe.

I morse städade vi här hemma. Jag städade toaletten och dammade redan i går, men nu gjorde vi resten. Det vill säga dammsög och torkade golven. Vi var uppe tidigt i dag, redan tjugo över sju närmare bestämt. Det kanske låter sanslöst tidigt, riktigt pensionärstidigt, men det kan ju dock vara bra att tänka på att det blev vintertid i dag. Vilket betyder att klockan egentligen var tjugo över åtta när vi gick upp. Och det är ju nästan halv nio. Alltså inte så tidigt. Efter att vi hade städat spelade jag tennis med Lauren. Några barn ropade "Lär er spela, för fan!" åt oss. Själva tycker vi att vi har blivit lite bättre än vi var förut. Men barn säger ju så mycket. Så har det alltid varit.

29 okt

2011-10-29T14:48:00.001+02:00

The Sims 3 vill inte fungera felfritt på min Mac. Efter lite googlande kan jag konstatera att många Apple-användare har samma problem, och att EA inte riktigt verkar ha koll på vad de pysslar med när det gäller just Apple. Men jag ger inte upp. Laddar nu ner en ny programuppdatering och hoppas på att det fungerar sedan.

En kul grej är i alla fall att jag har shoppat på Tradera. Jag slog till på Theme Park World till Playstation 2 (man bygger nöjesparker och gubbarna är supersöta - spelade det när jag var liten) och ett minneskort till Playstation 1. Med minneskortet kommer jag alltså att kunna spela PS1-spel på mitt PS2. Skitbra! Ska köpa Tony Hawk's Pro Skater 1 och 2. THPS är de roligaste spelen någonsin, enligt mig. Så klart.

27 okt

2011-10-27T15:46:00.001+02:00

Jag vet. Folk i allmänhet är nog inte särskilt förtjusta i långa texter utan skiljetecken. Därför var det kanske inte många som orkade läsa livet/döden som jag la upp härom dagen. Själv är jag mycket förtjust i avsaknad av skiljetecken (i rätt sammanhang, så klart). Allt blir så... öppet. Man får läsa som man vill. Vilket frihet. Att slippa vara låst till en persons uppfattning om hur en text ska läsas. Och dessutom kryddas texten av känslan att personen som skrev ihop den inte har stannat för att tänka. Att det faktiskt är personens hjärnflöde som har hamnat där på papperet. Eller i det här fallet, på skärmen.

25 okt

2011-10-25T21:01:00.001+02:00

Kaffekoppen står nu framför mig. Har hittills tagit två klunkar. Living on the edge.

25 okt

2011-10-25T20:49:00.000+02:00

Vafan. Jag bryggde en färsk kanna för att kunna avnjuta en liten kopp kaffe. Men nu, precis när jag är på gång att hälla upp koppen och dricka upp hela härligheten, så får min mage ett ryck och börjar krångla. Gurglar till och så en molande värk. Nu måste jag alltså bestämma mig för om jag ska vara wild and crazy och dricka kaffe ändå, eller om jag ska visa min mage lite respekt och skona den från ett eventuellt nederlag. Den karamellen ska jag suga på en stund. Men inte för länge, för då kan kaffet bli bränt.

25 okt

2011-10-25T17:42:00.002+02:00

Var nyss inne på Kaisas blogg och läste lite. Hon hade lagt upp ett YouTube-klipp på tre tjejer som gör en cover på Robyns Call Your Girlfriend (för övrigt hennes sämsta låt på länge, enligt mig). När jag såg den tänkte jag ungefär: Jaha, det där var ju skojigt. En kul grej. Kände mig dock lite som Talang-juryn* när jag började tänka i banor som: Okej, det där var underhållande, men kan de underhålla sin publik LÄNGRE? Svaret blev, för min del, nej, med tanke på att jag efter ungefär en halv minut endast hade klippet på i bakgrunden medan jag i stället roade mig med att läsa klippets kommentarer på YouTube.

Hur som helst: när klippet var slut kom så det som skulle visa sig bli dagens höjdpunkt. Ett svar på Keso-tjejernas klipp! Jesus amalia, vad jag skrattade åt det här klippet. OBSERVERA dock att man måste se Keso-tjejerna innan man kan uppskatta det här klippet fullt ut. Gå till Kaisas blogg och se det första klippet, alltså, och därefter kan du trycka play på klippet nedan.

Jag skrattar fortfarande, bara så att ni vet.

* Vill helst uppmärksamma samtliga om att jag inte är en Talang-tittare. Har aldrig sett ett helt Talang-program, och planerar aldrig att göra det heller. Dock har jag ett par gånger legat i soffan och zappat och så har Talang plötsligt visats framför mina ögon och så har jag sett några nummer och lyssnat på vad juryn har sagt. Så, då har jag rett ut det.

23 okt

2011-10-23T22:22:00.000+02:00

Tänkte bara skriva ett litet inlägg. Säga hej och så. Jag sitter och lyssnar på Meleeh just nu. Har skrivit lite på min och Fridas C-uppsats. Just nu håller vi på och skriver metodavsnittet. Det är ungefär så upphetsande som det låter. Enda anledningen till att man orkar ta sig igenom det är att man vet vad som kommer härnäst: INTERVJUERNA! Tjo-hoo! Äntligen pilla ihop frågor, hitta folk att intervjua osv osv etc etc. Det blir skojigt.

I morgon ska jag ha min första riktiga praktikdag. Ska vara där måndag och tisdag den här veckan. Veckan efter det har tydligen skolbarnen höstlov (lyx!), så då blir det ingenting. Eller någonting blir det ju, nämligen att skriva på C-uppsatsen. Helt okej, det också. Det ska i alla fall bli kul att hänga lite på praktikplatsen i morgon, känna av klasserna och alla lärare. Kommer så klart inte att skriva något om vilken skola jag är på eller liknande, men kan säga att skolan verkar hur bra som helst (hade gärna velat gå deras medieprogram), och min handledare är störtskön. Kan väl knappast bli bättre?

22 okt

2011-10-22T16:43:00.001+02:00

Middagen i går var hur trevlig som helst. Att käka middag ihop är nog en av de bästa sakerna som finns. Bara äta god mat och prata, liksom. Underskattat. För alla som bryr sig ska jag nu räkna upp vad vi åt: bruschetta till förrätt; baconlindad fläskfilé (fylld med citron, basilika och timjan) + ugnspotatis (timjanpotatis) + ört-crème fraiche + sallad till huvudrätt; kokos- och citronpaj till efterrätt. Efter allt det där var vi alla mätta, tror jag. Jag var i alla fall mätt, för en gångs skull.

Eftersom vi lagade så mycket mat i går orkar vi inte laga någonting i dag. Vi tänkte köpa kycklingrulle, i stället. Blir lagom mycket disk av det också (med tanke på att vi inte har diskat allt från i går, än).

21 okt

2011-10-21T15:59:00.001+02:00

I morse åt Victoria och jag scones och gav varandra presenter. Det är ingen fredagstradition vi har, utan beror helt enkelt på att vi i dag firar 2,5 år tillsammans. Jag fick en Jan Stenmark-bok som jag hade önskat mig. Fin, va? Och till alla som undrar vad jag gav Victoria kan jag avslöja att hon nu är stolt ägare av boken Fashion Box.

Jag var på vårdcentralen i dag, också. Lämnade blodprov. Men innan själva lämnandet satte sig en man med turkiskt ursprung bredvid mig och berättade sin livshistoria. Några nyckelord: födsel i Turkiet, dop, året han kom till Sverige, pizzerior i Linköping, sina grannar, guldsmed, kristendom, arbetslöshet. Tyvärr hade han så starkt brytning och böt ämnen så fort att jag knappt hängde med i svängarna. Sedan gick jag in till sköterskan som skulle sticka mig i armen. Jag frågade hur man kan se i blodet om man är laktos- och/eller glutenintolerant, och det kan man tydligen se i DNA:t. Där lärde jag mig alltså något nytt, också.

Just nu laddar frugan och jag inför kvällen. Vi ska bjuda på trerättersmiddag. Lauren, Emma och Johanna kommer hit och avnjuter kalaset (hoppas i alla fall att det blir så gott att det kan avnjutas). Och jag som alltid är redo med musik har självklart gjort i ordning en spellista inför kvällen. Specialdesignad. Jag bjuder på ett smakprov av den (se bild nedan).

20 okt

2011-10-20T13:04:00.003+02:00

Jag kunde inte gå till skolan i dag. Min magkatarr slog till, så här sitter jag nu. Hemma i soffan. Illamående. Dålig i magen. (Ursäkta för infon, alla känsliga.) Vet inte vad jag ska hitta på nu. Har inte lust att göra något alls, faktiskt.

20 okt

2011-10-20T10:57:00.000+02:00

livet/döden

detenda jag kan tänka på är döden det enda jag kan tänka på är att jag kanskeredan är död det finns en möjlighet en liten liten möjlighet att när jag föddesså föddes jag inte alls utan i själva verket dog jag. det jag alltid har trottvar födseln var egentligen döden det som var innan tog slut försvann slutadeoch så började något nytt något alldeles nytt och i det nya sitter jag nu ochskriver det här sätter ihop några bokstäver och hoppas på det bästa. ingenting.jag minns ingenting av det som var innan. everything is gone forever. medstörsta sannolikhet är det så. om vi då alltså hela tiden har frågat oss vadsom kommer efter livet kan vi sluta med det nu svaret har du framför dig öppnadina ögon det enda som kom efter livet var det här det blev aldrig bättre än såhär man sitter i ett cementgrått höghus det är mörkt ute alltid lika mörkt dethär blev inte alls som jag hade hoppats jag hade föreställt mig något heltannorlunda något fantastiskt och så blev det inte bättre än så här. och det äralltid lika mörkt.

nukanske jag går för långt men jag har en annan teori också sådan är jag jagväxlar mellan olika teorier kan aldrig stå fast vid något byter perspektivonödigt instabil jag skulle aldrig kunna vara den som ställde ner foten och slängdefram hela armen och sa att så här är det så här är det så här ska det alltidvara. nej. precis innan foten sätts ner och armen åker fram så ser jag någotnytt ett annat perspektiv en annan teori och där hamnar jag. det är där jaghamnar. min andra teori är att det här inte är livet och inte heller döden dethär är bara en dröm det enda jag gör är att drömma jag ligger någon heltannanstans i ett helt annat liv och drömmer det här. det är inte en ovanligtlång dröm det är bara här i själva drömmen som det känns långt för så kan detvara i drömmar det kan vara helt absurt och det är det också kanske är jag inteens jag i det andra livet kanske är jag någon helt annan. någon som baradrömmer om den här personen som sitter och skriver ihop det här. jag drömmer omsaker jag inte ens förstår mig på jag drömmer om att rymden expanderar iingenting och kinesiska och bokföring och death metal-musik jag måste varaotroligt smart som kan drömma allt det där trots att jag egentligen inteförstår mig på det men sådan är jag. överraskande. och när jag dör i det härlivet så dör jag egentligen inte det enda som händer är att jag vaknar upp imitt andra liv det riktiga livet där jag ligger och drömmer. kanske är allamänniskor i det här livet sådana människor som i det andra livet ligger ochdrömmer samtidigt som jag. det är därför det ibland verkar som att vissamänniskor dör så himla plötsligt i bilolyckor och sjukdomar och de blir mördademen egentligen blir de inte det egentligen vaknar de bara upp och då försvinnerde då är de inte längre med i den här drömmen. så kan det vara. vissa av demvaknar och minns inte ens vad de drömde och för dem var hela det här livet ionödan jag vet inte om jag kommer att minnas vad jag drömde kanske gör jag allaansträngningar i onödan kanske presterar jag förgäves kanske kanske kanske detfinns ingenting som är säkert det finns ingenting som varar för evigt evighetenfinns inte den är ingenting den är en illusion kanske en förhoppning menallting faller isär går sönder slutar att vara. bara det som kan sluta att varafinns om något inte kan upphöra så finns det inte så måste det vara det är enteori jag har och därför kan inte evigheten finnas eftersom själva begreppetevighet innefattar att det inte kan sluta men jag tror inte på det jag tror attde som tror på evigheten har en del gemensamt med religiösa människor tron pånågot som inte kan falla isär jag tror tvärtom att allting kommer att fallaisär sådan är jag. trasigt. allting känns trasigt. allting känns bräckligt. vadkommer efter döden kanske vaknar jag om tio sekunder kanske vaknar jag om detsom i drömmen räknas som fyrtiotvå år. ingenting är säkert. allting tar slut.

20 okt

2011-10-20T10:16:00.004+02:00

88 888 spelningar i Last.fm! Det är nästan värt att fira. Värt att påpeka är dock att endast musik jag lyssnar på via datorn scrobblas (registreras) i Last.fm. De mp3-spelare jag har ägt genom åren har aldrig haft förmågan att samarbeta med Last.fm. Synd. Men ändå. 88 888 datorlyssnade låtar. Återkommer när jag är uppe i 100 000.

20 okt

2011-10-20T09:41:00.001+02:00

Har jag berättat om min magkatarr? Spyhärvorna har ni väl i alla fall hört om? För några veckor sedan var jag i alla fall på vårdcentralen och lämnade blodprov, efter läkaren ville se om jag hade någon heli-nånting-bakterie i magen. Sedan dess har jag ätit två omeprazol om dagen, och det har hjälpt men inte botat min magkatarr. I dag ringde i alla fall läkaren till mig. Jag har ingen bakterie i magen. Nu ska jag gå tillbaka till vårdcentralen och komplettera med blodprover för att kolla om jag har gluten- eller laktosintolerans.

Hoppas för bövelen att jag inte har någon sådan intolerans. Jag är inte så insatt, men vad jag vet så är laktos sådant som finns i mjölk och gluten typ vete? Det vill säga: YOGHURT OCH BRÖD! Mina två BÄSTA saker här i livet. Men jag ska inte oroa mig i onödan. Läkaren sa att om gluten- och laktosproverna inte visasr något så har jag förmodligen "känslig mage/stressrelaterat". Jaha. Har haft den har katarren konstant i cirka en månad nu, så det vore kul om den försvann någon gång.

18 okt

2011-10-18T20:26:00.002+02:00

Oj, We Were Promised Jetpacks nya album har ju släppts! För flera dagar sedan! Den måste jag köpa. Lyssnade en gång i Wimp, och skivan lät verkligen bra.

18 okt

2011-10-18T16:20:00.001+02:00

Eftersom USB-portarna på Macbooken sitter så nära varandra (och dessutom bara är två) så fick jag snällt köpa mig en USB-hubb. Efter en stunds letande på det stora Internet hittade jag en hubb som ser ut som en legobit. Jag slog till! Den passar ju mitt barnsliga sinne + min ljusa laptop perfekt. Och så kostade den bara 29 kronor, vilket även var skonsamt för plånkan. Nu kan jag utan problem ladda in bilder från kameran, surfa, lägga in grejer på min externa hårddisk och ladda min mp3-spelare samtidigt.

17 okt

2011-10-17T21:48:00.001+02:00

För ett par veckor sedan kom Emelie hit. Vi gick på en promenad och fotade lite. Sedan spelade vi Mario Kart.

16 okt

2011-10-16T18:11:00.001+02:00

Jag skrev ju ner hela vårt lördagsupplägg i går. Det blev dock inte riktigt som planerat. Det blev bättre! Först gick vi till stan. Köpte var sin kaffe på vägen. Sedan gick vi på stan en stund. Därefter hamnade vi på O'Learys med Emma och Simon. Där såg vi fotboll (Liverpool - Manchester Utd) och åt hamburgare/kycklingburgare. Extremt gott!

16 okt

2011-10-16T15:52:00.002+02:00

Ni som har hängt med ett tag kanske minns att jag och Frida i våras skrev en B-uppsats om Paramore- och My Chemical Romance-fans? Den här terminen ska en C-uppsats författas, och då har jag och Frida bestämt oss för att köra vidare på samma spår. Fankultur, ungdomar, identitet. Sådana grejer. Det har jag nämnt förut, men jag säger det igen. För att friska upp era minnen.

Hur som helst: jag var inne på Paramores hemsida (där måste man ju helt klart hänga ibland om man nu skriver en C-uppsats om dem; hänga med i nyhetsflödet och så vidare), och där fick jag syn på t-shirten ovan. Jag önskar av hela mitt hjärta att något band som jag är ett fan av hade kommit på den där loggan innan Paramore gjorde det. Den är så fantastiskt snygg. Alternativt så önskar jag att jag var ett Paramore-fan, och därmed kunde slå till på tischan. Så snygg är den.

Första gången jag såg den där symbolen var när jag läste någonstans att de tre medlemmarna i Paramore hade gjort likadana tatueringar. De har nämligen allihopa tatuerat in symbolen på sina underarmar (se bild nedan). Fy bövelen vad snyggt. Önskar nu i stället att jag hade kommit på symbolen och att den inte var Paramores logga. Då skulle jag ha tatuerat in den på stört. Är extremt avundsjuk på alla Paramore-fans som med gott samvete kan 1) köpa t-shirten och 2) tatuera in symbolen.

15 okt

2011-10-15T09:55:00.000+02:00

God morgon, Bea-lovers! Nu ska jag redogöra för dagens upplägg. Lite av upplägget har redan passerat. Dagen började nämligen med att jag gick upp och gjorde engelsk frukost (bacon, vita bönor + stekt ägg) till mig och frugan. Det var uppskattat. Om en stund ska vi ta en promenad ner till stan. Victoria ska hämta någon stövel och så var det något om smink eller något. Sedan ska vi gå hem igen.

I eftermiddag vet jag inte riktigt vad vi ska hitta på. Jag skulle behöva plugga, så det kanske jag kommer att lägga min tid på. Till middag ska vi äta viltgryta, så den ska väl börja lagas någon gång under eftermiddagen (långkok ska ju vara det bästa). Efter middagen ska vi gå på bio! Svensson, Svensson. Jag skulle normalt sett med största sannolikhet inte se en Svensson, Svensson-film på bio, men den här är ju inspelad i Trosa så det är så klart ett måste att se den så stort som möjligt. Det blir spännande att se hur många miljöer man känner igen.

Usch, vilket tråkigt blogginlägg det här blev. Är det bara jag, eller var min blogg mycket roligare förr? Hur kunde jag vara så rolig + hittepå:ig då? Var fick jag allt ifrån? Jag måste börja jobba på den sidan av mig själv, igen. Försöka väcka bloggmonstret till liv.

14 okt

2011-10-14T11:52:00.002+02:00

I dag ska jag en gång för alla ta tag i det här med att göra min litteraturlista. Jag måste nämligen, i samråd med läraren, göra min egen littlista till kursen jag läser på Lärarprogrammet. Jag har hittat en del bra böcker, så jag tänkte välja ut kapitel och sådant i dem nu. Skriva ihop ett förslag till lista och maila läraren.

Alldeles nyss dundrade posten ner genom brevinkasted. Jag fick min Hajen-EP! Inplastad och snygg med en kossa på framsidan. Ska med nöja lyssna igenom hela kalaset senare.

13 okt

2011-10-13T21:33:00.000+02:00

Saker som har hänt de senaste dagarna:

- En brand anlades i en bil här på kvarterets parkering. Det resulterade i en märklig smäll + att bilen brann upp (surprise!). Ännu en historia att berätta för barnbarnen, om hur det var att bo i ghettot.

- Victoria och jag har fått en fåtölj av mamma och pappa. De ville inte ha den hemma längre, så de var snälla och körde hit den. Perfekt för oss som verkligen inte mår dåligt av en till sittplats i vardagsrummet.

- Hajens (numera Idiot Wind) EP är på väg hem till mig. Något att njuta av så här i höstmörkret!

- Songbird fungerade inte så bra till Mac som jag hade hoppats, så nu ska jag ge iTunes en vecka och se vad det går för. Vet ej om ni vet om det, men jag är extremt skeptisk mot iTunes. Av erfarenhet.

- Jag har köpt två extra handkontroller till mitt Nintendo 64 (på Blocket). De är på väg hem till mig. Snart går det alltså att spela Mario Kart fyra stycken på en gång vilken dag som helst här på hemmet!

Det var allt jag kom på för närvarande. Och förlåt för att det är så få bilder här i bloggen nu för tiden. Jag ska bättra mig. Försöka.

13 okt

2011-10-13T21:22:00.001+02:00

Klockan är tjugo över nio. Nu väntar jag på att plugglusten ska infinna sig så att jag kan färdigställa det där intervjudokumentet någon gång och skicka in det till min lärare. Sedan vill jag gärna läsa lite riktig litteratur (typ en skatetidning) och därpå sova. Det farliga med att skriva ihop det sista på en inlämningsuppgift så här i sista stund + på kvällen är att det lätt blir en massa ironiskt ordbajsande. I alla fall för min del. Det är lätt att det blir oseriöst. Och klick så har det hamnat i lärarens inkorg.

13 okt

2011-10-13T14:16:00.000+02:00

Just nu känns det verkligen som att jag och frugan kommer att hamna i Stockholm till slut. Jag ska ju först och främst plugga klart här i Linköping (två år kvar), men efter det kanske vi flyttar. Och var ska man bo, egentligen, om inte i Stockholm? Jag har ingen koppling till Göteborg. Ingen koppling till Malmö. Och resten av Sveriges städer är mindre än Linköping så där vill jag inte bo.

Nej, Stockholm får det nog bli. Eftersom vi först och främst satsar på att flytta från Ryd in till Linköpings innerstad så kommer vi kanske att bo kvar här ett tag efter att jag har slutat plugga. Så kanske tre år till i Linköping, totalt. Om jag hittar något jobb här, alltså.

Och även om ingen av oss har ett endaste köpoäng i Stockholms kösystem, och även om vi inte kommer hinna få så många poäng, så kan det kanske vara värt att betala den där avgiften för att få vara med i kön. Det är ju värt en chansning. Och så hamnar vi väl till en början i någon ruffig förort i en lägenhet där tapeterna har börjat lossna från väggarna. Och sedan kör vi fram armbågarna och kämpar oss in till en mysig 1900-talslägenhet på Söder. Ljusa väggar och djupa fönster.

12 okt

2011-10-12T17:54:00.001+02:00

När katten är borta dansar råttorna på bordet. Det vill säga: när frugan har praktik sitter jag i min ensamhet och äter blodpudding + lingonsylt. Förutom att äta ska jag ägna kvällen åt att plugga. Visst låter det härligt?

12 okt

2011-10-12T14:38:00.002+02:00

Så här såg det ut nyss när jag inte fattade att PhotoBooth ville fota fyra bilder i stället för en. Men det bjuder jag på. Har ju aldrig använt ~~skiten~~ programmet förr, liksom.

Ja, här sitter jag alltså och dricker en kopp kaffe. Har en liten pluggpaus. Snart ska jag börja skriva ihop ett dokument om intervjuer. Inte så upphetsande. Klockan fyra ska jag och Lauren spela tennis. Det går ju fortfarande, trots att det är lite kyligt. Näten sitter uppe. Och solen skiner. Så det kommer att bli fint.

Om ni undrar, förresten, så är mitt huvud inte ovanligt stort. Det kan dock se ut så, på grund av att jag lutade mig framåt under själva bildtagningen. Egentligen har jag helt normala proportioner.

11 okt

2011-10-11T10:40:00.003+02:00

God morgon, världen! Jag har nyss beställt ett par skivor från Topshelf Records. För det första slog jag till på Defeaters skiva Travels (framsidan är ljuvlig + insidan likaså), och dessutom bokade jag Pianos Become The Teeths kommande album The Lack Long After. Två album + frakt (från det stora Amerikat) för endast 150 penningar. Det är inte dåligt. Något jag verkligen tycker om att göra är att handla direkt från bands eller mindre skivbolags hemsidor, eftersom jag då vet att pengarna handlar i rätt ficka. Inga mellanhänder. Bara kärlek.

I dag måste jag verkligen börja ta tag i veckans uppgifter. Strukturera upp både en enkät och en intervju. Känns som att jag kan behöva en kaffe, till att börja med.

10 okt

2011-10-10T17:44:00.001+02:00

Biljetterna är bokade! Den 25 november ska jag, frugan och Kajsa se Ben Howard göra sin grej live i Stockholm. Det kommer helt klart att bli fantastiskt. Nu återstår bara att kolla hur det ser ut med kameraförbud und so weiter.

För bara en liten stund sedan blev jag och Victoria spontant inbjudna på middag hos Emma och Simon. Middag är ju alltid trevligt, så vi tackade så klart ja. Om en stund ska vi ta bussen hem till dem. Mysig kväll!

9 okt

2011-10-09T22:08:00.004+02:00

Hej. Jag känner att jag skriver det för sällan här i bloggen. Ett trevligt "hej", bara. Det öppnar så fint inför monologen. Här kommer den, för övrigt. Monologen, alltså.

I dag är det söndag. I morgon börjar en ny vecka; en vecka som för min del inte innefattar några lektioner. I stället har någon mighty power kommit på den fantastiska idén att vi ska få en vecka på oss att göra en intervju eller fokusgrupp, en enkät samt en netnografisk studie. Själv ser jag ingen som helst poäng i uppgiften. Det hade helt klart räckt med föreläsningarna vi hade inom samtliga metoder, och sedan borde vi ha fått en vecka på oss att jobba med C-uppsatsen. Men det är ju bara jag.

Ljuset i allt detta mörker är att när jag blir lärare får jag själv bestämma hur saker och ting ska gå till. No more idiotiska påhitt, helt enkelt. I alla fall kommer inte jag att tycka det. (Förutom när det är nationella prov, det är ju helt klart idiotiskt, och tyvärr kommer mina elever att tro att det är jag som vill att eleverna ska behöva lida sig igenom hela kalaset. Men det är ju en annan historia.) Vad mina elever kommer att ha för åsikt återstår att se.

För övrigt har jag varit på min praktikplats och sagt just hej. Efter att ha tillbringat en ynka timme i den skolan kunde jag konstatera att den verkar ypperlig. Det blir en fin höst.