29 juli

För ungefär en månad sedan tog Victoria och jag tåget till Malmö i några dagar. Mest för att vi inte hade någon koll alls på den staden och för att den ligger nära många andra städer. Det blev typ så här:

Det blåste skitmycket och var kallt.

Jag på vift. (Obs: Västra Hamnens kustsida, där denna bild togs, är en av de finaste stadsplatserna jag någonsin har sett i Sverige. Skojar ej.)

Jag stirrade upp på dessa mintgröna balkonger inte helt olikt den nya dregel-emojin (som för övrigt ALLTID är användbar).

Ibland gick vi in i en eller annan butik men för det mesta promenerade vi runt i Malmö. Jag hade ständigt siktet inställt på stans olika parker för att jag skulle kunna titta på...

... fåglar och deras fågelbarn! DJURUNGAR. Alltid prio ett.

Malmö hade faktiskt väldigt många fina parker.

Parkerna bjöd också på några hägrar. Dem kan jag stå och titta på i timmar utan problem. Till Victorias stora glädje, så klart. Hon fullkomligen älskade att kika på den här kompisen genom vassen medan den gjorde absolut ingenting förutom att sträcka på sig någon gång var tionde minut eller så.

 Vi passade så klart på att ta tåget över till vår favoritstad Köpenhamn en dag. Inledde med en fika.

Kollade på en massa hus. Förutom djur och deras ungar är hus mitt favoritobjekt att titta på. Tröttnar never.

 Hay-butiken.

Svängde in på Stilleben.

Lunchade i Nyhavn och brände oss lite.

Dagen efter Köpenhamn tog vi ett annat tåg för att besöka Lund. Den staden hade vi bara gjort ett kort besök i innan, när Therése tog sin examen. Vi ville kolla runt lite mer eftersom vi hade något minne av att det var väldigt fint där. Började så klart med en fika (what else?).

Hittade ett av de finaste husen jag någonsin sett.

Lägg av vad fint. Skapa snarast ett vykort av detta som samtliga turister kan skicka hem! På så vis får vi hit ännu fler turister! Är lika med Sverige cashar in mer stålar! = Jag kan få högre lön! Och köpa det här huset!

Behöver den här i mitt liv so bad.

För att sammanfatta bilderna ovan var Lund väl värt ett besök. Fikat var gott, staden var hur fin som helst och vi hittade jättegod lunch. Inget att anmärka på där, alltså.

Ny dag, mer fika. Just den här koppen tog vi i Malmö Saluhall och vi ångrade genast att vi inte gått dit förrän sista dagen. Det var nämligen en enormt fin saluhall med bara en massa bra ställen. Vi gick tillbaka dit för lunch några timmar senare och åt sjukt god falafel på Falafel & Burgers.

Död fiskmåsunge.

Ytterligare ett fint hus i Malmö. Vi var mycket nöjda med vår minisemester trots att vi typ blåste bort. Malmö visade sig vara mycket mindre än vi hade räknat med, men genom att fylla dagarna med besök även i andra städer gick det ju bra ändå. Fina hus, fina parker, bra fåglar, gott fika, trevligt folk. Kan tänka mig att komma tillbaka någon gång!

10 juli

Japp, vi har alltså köpt en ny lägenhet. En trea i samma område - vi älskar nämligen Telefonplan. Just nu bor vi i Telefonplans gamla k-märkta arbetarbostäder (här bodde arbetarna i Ericsson-fabriken) (aka LM-staden) som byggdes på 30- och 40-talen. De här lägenheterna är väldigt charmiga och fint bevarade. Kvarter efter kvarter med likadana smalhus och grönområden mellan varje länga. Här har vi verkligen trivts i snart fyra år. Att vi flyttade till just Telefonplan var egentligen en ren chansning. Vi hade ingen koll på området, men en gång när jag och pappa körde ett varv här med bilen efter en visning tyckte jag att det såg mysigt ut. Vår tvårummare köpte vi faktiskt utan att ens ha sett den; pappa fick gå på visning eftersom vi hade så långt att åka från Linköping där vi bodde då. Som tur är har min pappa mycket god smak och känsla för vad som är en trevlig bostad, så köpet blev en lyckträff. Så här ser vår nuvarande lägenhet ut:

Bilder från Länsförsäkringar Fastighetsförmedling och mig själv.

*sjutton smileysar med hjärtögon* 

Jag kommer förresten inte minst att sakna utsikten från vår lägenhet. Åt ena hållet ser vi Globen (lite mindre det senaste året, dock, sedan det byggdes ett bostadshus som skymmer sikten) och åt andra hållet ser det ut så här:

Okej, den där soluppgången syns väl inte exakt hela tiden, men ni fattar. De gamla husen. Ljuset. Grönskan.

Älskar verkligen den här lägenheten, som ni förstår! Trots det bestämde vi oss alltså tidigt i våras för att köpa något nytt. Våra krav: större, nyare, balkong. Efter en lång köp- och säljvår (att köpa och sälja bostadsrätt tar ALL energi) hamnade vi till slut i huset vi har trånat efter, nämligen det här:

Sedan 2015 när detta bygge stod klart har vi oräkneliga gånger stått utanför med dregel i mungiporna och knappt kunnat hoppas på att någon gång bo i det. Nu under våren när vi Hemnet-knarkade hade vi främst siktet inne på detta kvarter (även husen bakom är fina) och ett kvarter ett stenkast närmare Konstfack). Vi kunde så klart tänka oss att bo även någon annanstans, om lägenheten kändes perfekt, men det är något speciellt med just dessa kvarter. De känns liksom mer hemma, av någon anledning. Så blev det alltså till slut en trea i detta svarta hus. Den såg ut så här när den såldes:

Bilder från Husman Hagberg.

Vi hade tillträde för lite mer än en vecka sedan och har sedan dess slipat och vitvaxat golven. Ja, en golvslipare har gjort det åt oss, alltså. Klassiska före- och efter-bilder:

Bilderna är sneda som tusan men ni fattar ju. Vi är sjukt nöjda! På fredag flyttar vi in och pyntar det vita golvet med våra färgglada mattor.