3 okt

Innan jag häller upp dagens andra kopp kaffe vill jag bara upplysa samtliga läsare om att Jonas Adners blogg är min favorit just nu. Har inte kunnat koncentrera mig tillräckligt för att kunna läsa en bok på ett bra tag nu (läste dock Sonic härom dagen, vilket gick bra - antagligen för att Peter LeMarc var med i den (herregud, vad jag tjatar om honom nu för tiden)), men Jonas-bloggen kan jag knappt slita mig från. Skrattar så att tårarna sprutar, inombords.

2 okt

Hilfe! Någon har googlat på "john bauer personal bea" och självklart hamnat här i bloggen. Näääääää. Inget hilfe på det. Välkommen, älskade, googlande människa. Hane eller hona. Vad vet jag. Kanske var det just mig du var ute efter; kanske någon helt annan John Bauer-Bea.

Denna lilla händelse fick mig att tänka på det här med folk som är "rädda" för att deras chefer/personalansvariga ska hitta deras Facebook/bloggar/Twitter-inlägg osv osv etc etc vid en googling på namnet. Vem i hela jävla havet bryr sig, egentligen? Om du är så jävla rädd, säg upp bredbandet och skit i att leva loppan på nätet. Varför ska man anpassa sig efter att någon KANSKE kommer att googla på ens namn och därmed MÖJLIGTVIS hitta exakt rätt hemsida? Okej, om man är en idiot som förespråkar rasism/våld/liknande på sin fritid så förstår jag att man är lite hispig över detta fenomen. Själv bloggar jag typ om mig själv (mina allra innersta, ådersurplande känslor) och liknande krafs.

Äsch. Vet inte vad jag vill med det här inlägget, egentligen. Kom bara att tänka på alla gånger man har fått höra typ "asså man behöver ju inte ha värsta FESTBILDEN på Facebook, liksom, för det ser ju inte särskilt bra ut om din blivande arbetsgivare googlar på dig och hittar den". Nähä. Som om det ser så jävla bra ut att ha en sådan där äckligt översminkad/skrämmande dåligt fotad Modell för en dag-bild, då. Eller vad? Hade jag varit arbetsgivare och googlat upp någons Facebook-konto och personen hade en sådan sliskig profilbild hade jag knöglat ihop CV:t och kastat det i papperskorgen på stört. Sådana människor litar jag inte på för fem öre.

Jaja, det var väl det om detta. Sitter för övrigt här och dricker en kopp kaffe. Nej, förresten, det här är kaffekopp nummer två. Lyssnar på Peter LeMarcs senaste skiva Svag doft av skymning. Den har gått på repeat sedan jag fick den i lådan förra veckan. Apropå det så brukar folk bli förvånade när jag säger att jag älskar Peter LeMarc. Japp. Så hardcore är jag.

1 okt

Alfons fyller ett år i dag! Då är han väl officiellt ingen kattunge längre. Kan inte fatta att vi redan har haft honom i snart nio månader. En hel graviditet, liksom. Galet. Alfons är dock busigare än någonsin och busar nu i stort sett mer än vad han sover. Känns det som. Min teori är att han har kommit i trotsåldern. Hur som helst: grattis på dig, Alfons "Fonzie/Affe/Alfon (franskt uttal)" Karlsson! (Victoria blir sur på mig när jag bestämmer att Alfons efternamn är Karlsson, men jag tycker att det klingar bättre än Andersson). 

1 okt

Sålde en laptop som mamma och pappa har haft i några år. Ringde till pappa och sa att den var såld för 900 pix, och då sa pappa att jag kunde behålla pengarna. Jippi! tänkte jag och började planera vad jag skulle köpa för summan. Sedan tog jag mitt förnuft till fånga och bestämde mig för följande (observera vuxenpoäng): pengarna ska användas till att göra en sådan där undersökning/kontroll hos tandläkaren. Jag har ju trots allt inte varit hos tandläkaren sedan typ 2007/2008 (dåligt, jag vet. Men de sa faktiskt att allt såg så bra ut att jag inte behövde komma tillbaka!), och nu sitter jag här med en massa hundralappar som jag inte hade räknat med att ha.

Det allra bästa med beslutet är att hela summan inte går åt till tandläkaren. Då kan jag alltså spendera resten på något roligare. Jag tror att pengarna kommer att komma väl till pass när Victoria och jag är i Köpenhamn. Hur som helst: tack, pappa!

25 sep

Okej, bilden blev lite sned. (Skulle nog behöva gå på kurs i att fota rakt.) Men så här ser den i alla fall ut, vår nya möbel. Nygammal, kanske man ska säga, förresten. Och jag var lite lat i dag, så jag fotade i svartvitt. Blev överdrivet gulstick hela tiden, och orkade inte ställa in egen vitbalans. Så kan det vara, vissa dagar. Till denna lilla byrå letar vi nu en mer passande lampa samt en bra stol som passar in i vardagsrummet. 

I dag har jag faktiskt inte gjort någonting förutom att fika med Kaisa. Eller, vi fikade inte ens. Frukost blev det, eftersom vi sågs på fiket redan klockan 10. Mysigt, i alla fall. Babettes är nog det enda jag kommer att sakna med Linköping när vi flyttar härifrån. Nu sitter jag hur som helst här och funderar över vad jag ska göra av resten av dagen. Känner mig trött. Det skulle kunna bero på att klockan är halv fyra och den enda jag har fått i mig i dag är en ostfralla och ett par koppar kaffe. Får väl ta lite yoghurt, som något slags sen lunch. Skulle behöva plugga lite, men känner att jag inte kommer att kunna fokusera i dag. Då är det ingen idé att ens sätta igång. Känner mest för att ligga i sängen och spela Hay Day tills telefonbatteriet tar slut. Vi får se hur det blir med allt.

24 sep

Plötsligt har förresten fler än vanligtvis börjat googla på mitt namn och/eller wordtrack och/eller blogg, och därmed hamnat här i bloggen. Om det verkligen var mig och min blogg ni alla letade efter: grattis. Om ni hamnade helt fel: förlåt.

24 sep

I dag känner jag det: i morgon kommer jag att ha mer ork, så då kommer jag att ha lust att fota en bättre bild på vårt nya "skrivbord". Se det som ett löfte light!

23 sep

Jag gjorde det! Köpte en ny Macbook Pro, alltså. På min nya fungerar till och med The Sims 3, så bara det var ju värt pengarna. Beställde genom Apple Store, hemsidan alltså. 10 % studentrabatt plus ett presentkort på 700 kronor. Blir väl att jag shoppar musik i iTunes för det. Låtar som inte finns på skivor. Typ En stannfågel ger sig av. Måste även säga att Apples hemsida har jäkligt bra leveranstider. Beställde datorn vid tvåtiden på onsdagseftermiddagen, och precis till elvakaffet dagen därpå hade budkillen plingat på min dörr. Nu blev det tyvärr inte så, eftersom jag hade lektioner på John Bauer och grejs. Men fick i alla fall datorn runt klockan två, alltså ett dygn efter att beställningen gjordes. Tack, Apfel!

Men för att väga upp detta Apple-hyllande inlägg kommer här lite smisk. Ville göra en fabriksåterställning på min gamla Macbook, eftersom den skulle säljas. Fabriksåterställning innebär - precis som ordet antyder - att datorn ska bli exakt som den var när man köpte den. Och jag köpte ju min dator med OS X Lion. Det var här det blev knas. Apple-skiten kunde inte återställas till Lion eftersom jag hade uppdaterat till Mountain Lion genom AppStore. Det var ju i och för sig inte i hela världen, eftersom det ju oftast är positivt att sälja datorn uppdaterad till det senaste. Men när jag hade återställt datorn och skulle installera operativsystemet så var jag tvungen att logga in med mitt AppleID, vilket ju blir helknasigt eftersom datorn skulle säljas. Då blir det väl typ så att köparen inte kan göra uppdateringar av datorn senare, eftersom operativsystemet är kopplat till mig. Var till och med inne på Digital Inn-butiken och frågade hur jag skulle göra, och där trodde de att man inte behövde fylla i sitt AppleID, utan bara trycka på fortsätt. Det gick dock inte när jag sedan satt på campus och skulle prova. Campus, ja. Ännu en skitgrej med Apples fabriksåterställning: för att kunna installera operativsystemet (det vill säga installera hela datorn) är man tvungen att vara ansluten till wifi. Helt sjukt! För oss som bara har mobilt bredband blev detta ett stort problem (försökte köra wifi genom min iPhone, men den har ju typ världens långsammaste uppkoppling i relation till vad som krävs för en hel dator). Tänk om man sitter mitt ute i skogen och måste installera om datorn? Jävla Apfel-påfund. 

Jaja. Det där upprörde mig bara otroligt mycket. Skitsaker, egentligen. Nu är datorn såld, och jag har min nya. På bilen där uppe syns förresten vårt nya lilla skrivbord! Det är egentligen inte alls ett skrivbord, utan med en byrå av något slag. Det är i alla fall mormors gamla möbel, som har stått i sommarstugan så länge jag kan minnas. Mamma har berättat att mormor sparade ihop sina slantar för att kunna gå och köpa den där byrån. Det gjorde hon år 1958, på PUB i Stockholm. Och nu står den i vårt vardagsrum. Fint, blev det! Bilden illustrerar väl inte hela finheten särskilt mycket, men jag orkar inte ta en ny bild på bara byrån. Den där får helt enkelt duga.

23 sep

Senare i dag ska jag blogga om några bra och dåliga saker med Apple. Tyvärr är ju inte ens de perfekta. Innan dess ska jag dock förbereda en av mammas och pappas gamla laptops för försäljning. Försöker göra den så snabb som möjligt (den är lite gammal så maxhastigheten är väl inte direkt 100 %). Har gjort fabriksåterställning, raderat en massa skitprogram, tagit bort en massa från autostart und so weiter. Nästa äventyr blir att försöka få bort en del damm från fläkten. Det kanske kan hjälpa en smula!

15 sep

Prylbögen i mig har åter kallat. Mitt allra senaste hittepå är att sälja min Macbook Pro, och sedan köpa den senaste Macbook Pro:en i stället. Bättre grafikkort, större hårddisk... Varför inte, liksom? Blir väl ett par tusen pix i mellanskillnad. Min inre prylbög skulle bli så otroligt lycklig, det vet jag. Do more of what makes you happy. Internet fullkomligen kryllar av det budskapet nu för tiden. Sälja den "gamla" (inom hartassar på grund av är typ en ungkalv) ungen Macen och köpa en ny. Det vore faktiskt riktigt roligt. Och jag kan ju behöva något som piggar upp så här i mörkret.

Japp, jag är materialistisk. Kommer antagligen alltid att vara. Så det är lika bra att jag börjar acceptera mitt leverne och skaffar det allra senaste, helt enkelt.

15 sep

Är förkyld hemma hos pappa. Kom hit i går. Therése är också här. Nu under helgen ska vi pyssla med att skicka iväg tackkort för begravningen. Alla tre måste ju skriva på och greja. Sedan ska vi sätta dit frimärken och posta hela kalaset. Just nu är jag själv här hemma. Pappa och Therése är hos Joacim, som var officient (i stället för präst) på mammas begravning. De smider hemliga planer, är väl allt jag kan avslöja hittills. Jag ville inte åka med, eftersom det känns lite otrevligt att sitta där med en rödtorr näsa och snyta sig stup i kvarten. Jag tänkte roa mig med att göra min egen handstil till ett typsnitt, i stället. Också något man kan göra en lördag, och man är typsnittsnörd light, som jag.

En kul grej som har hänt är att jag och Victoria har bokat en resa till Köpenhamn. Jippi! Den första helgen i november tar vi tåget dit. Det blir fyra nätter totalt, mitt i smeten. Ska äta massor av hotellfrukost och minst ett fikabröd om dagen. Och så har jag bestämt att vi ska gå till S øndermarken, den där lilla parken eller vad det nu är som Winnerbäck har döpt en hel skiva (och en av sina bästa låtar) efter. Kommer vara värsta fangirl när jag är där och typ "Herregud, exakt här, på DET HÄR GRUSKORNET, kanske WINNERBÄCK har stått och filurat!!!!!!111!!111" Japp. Sådan är man ju. Jag, alltså. Bra att veta för alla Linköpingsbor är i alla fall att det är schweinebilligt att åka till Köpenhamn med tåget från Linköping. Typ 200-300 pix i snitt. Lyckas man pricka in ett Veolia-tåg blir det ännu billigare. Resa till och från Köpenhamn + hotell fyra nätter (inklusive frulle) blev typ 2500 kr/person för oss.

7 sep

Britney Spears uppträdde i en relativt liten lokal som mest såg ut som något slags restaurang. Jag och mina vänner stod allra längst fram. Vi var faktiskt de enda som stod upp; alla andra såg förvånansvärt opeppade ut där de satt i den bakre delen av lokalen. Det fanns förresten inte ens någon scen i lokalen. Det enda som fanns var en långsmal bardisk, och precis framför den stod vi.

Till slut släcktes lyset, och Britney gjorde entré. Entusiasmen var minst sagt svag; några spridda applåder och kanske någon som ropade eller busvisslade. Vi som stod längst fram tyckte synd om Britney, och bestämde oss för att make:a some noise. Vi jublade, och Britney såg genast lite mindre deprimerad ut. Hon tog plats uppe på bardisken. Till vår stora förvåning hade hon inga bakgrundsdansare med sig, utan folk från publiken fick ställa upp. Det var ingen vacker syn, eftersom det av förklarliga skäl inte fanns någon koreografi.

Efter tre låtar började folk bli irriterade. Britney hade inte kört en enda av sina hits. Vi som stod längst fram försökte liva upp stämningen genom att klappa i takt till låtarna och sjunga med så gott det gick (det gick inget vidare, eftersom även vi bara kände till hennes större hits). Britney försökte bjuda på sig själv genom att gå ner till oss i publik-"havet" (inom citationstecken, med anledning av att det mest var som en pöl; vi var ju trots allt bara kanske fem pers som stod där). Hon kramade oss. Vi förstod aldrig varför, men det gjorde hon i alla fall. Att hon gjorde dessa ansträngningar hjälpte inte; många av de som satt ner bakom oss reste sig och började gå ut. Vi längst fram tyckte allt mer synd om Britney. Hennes karriär verkade vara över. Hon fortsatte sin show på bardisken, men inom bara några minuter var lokalen halvtom.

Britneys karriär-död. Det var det jag drömde om i natt. I går natt drömde jag om en helt annan död. Det var nämligen så att Alfons hade klättrat upp i ett högt träd för att spana på fåglar. När det sedan flög förbi en fiskmås på lagom höjd slängde sig Alfons rakt ut från trädet och föll. Jag sprang så fort jag kunde för att hinna fram och fånga honom. Jag hann inte. Alfons träffade marken. När jag kom fram så låg han där med sina tassar rakt ut från kroppen. Jag ringde en veterinär-ambulans, men innan vi hann fram till djursjukhuset vaknade jag.

4 sep

Det var förresten en Winnerbäck-intervju i Corren (lokaltidningen) härom dagen. Corren är alltid lite extra stolta när de får intervjua Winnerbäck (då trycker de alltid på att han är "medieskygg", trots att Winnerbäck bara under det senaste året flera gånger förklarat att det där är ett missförstånd), eftersom han är Linköpings stolthet. Med tanke på hur stolta Corren var över att få "unik tillgång till stjärnan" (deras ord), så är jag faktiskt lite besviken över att de skrev att Lasses senaste skiva heter Jag får liksom ingen ordning. Jag menar, har de inte lite bättre koll? Och varför dubbelkollar de inte uppgiften innan de trycker? Så jobbigt är det ju inte att kolla upp vad en skiva heter.

Det jag helt enkelt vill uttrycka är: lol på Corren.

3 sep

Rivstartade terminen i dag! Inledde hela kalaset med att skriva en tenta, trots att jag har missat kursens alla föreläsningar och lektioner. Man kan säga att jag utsatte mig för ett litet experiment. Eller gav mig in på ett äventyr; termen kan varieras. Hur som helst så satt jag på tåget hem till Linköping i går, när jag fick ett sms från min klasskompis Desireé. Hon skrev att tentan är i morgon (i dag, alltså), och frågade om jag inte skulle ta och skriva den. Hon lovade mig även att hon skulle plugga med mig på förmiddagen innan tentan. Sagt och gjort började jag plugga en smula i går kväll. Läste lite, kollade igenom anteckningar som Kaisa givit mig, bläddrade igenom PowerPoint-föreläsningar jag hittade på nätet.

Så klockan åtta i morse plingade jag på Desireés dörr. Sedan var hon min privata lärare i ungefär fem timmar framåt. Hon har till och med en whiteboard i köket - vad mer kan man begära av en lärarstudent? Kort sagt lärde hon mig en tvåveckors-kurs på fem timmar. Riktigt bra jobbat. Helt ovärderligt för mig! Vid halv tre började jag skriva tentan, och det gick nog inte helt tokigt, i alla fall. Tror att jag skrapade ihop ett gäng poäng. Framtiden får utvisa om jag blev godkänd eller inte - det var hur som helst en kul utmaning. Vore skönt att slippa läsa in den där kursen senare i höst, också.

Det är inte ofta man tentar på sin första skoldag. Men någon gång ska ju vara den första, som med allt annat. Nu är jag så trött att jag skulle kunna somna på fläcken. Ska förresten hoppa in på John Bauer och vikariera i några dagar, riktigt kul! Det ska jag börja planera för i morgon.

28 aug

Therése skulle ha gått och lyssnat på Winnerbäck i kväll med Stoffe, men tyvärr kan inte Stoffe. Så då ställer jag upp, i stället! Blir ju helt gratis för mig, eftersom jag lånar Stoffes Grönan-kort. Kan ju knappast tacka nej till det. Om Winnerbäck spelar Ingen soldat kommer jag gråta ihjäl mig inombords, eftersom det var mammas Lasse-favorit. När jag såg Winnerbäck brukade jag alltid ringa mamma när han spelade Ingen soldat, så att hon skulle kunna lyssna.

När jag träffade Lasse, förresten, och skulle ta bilden som kan skådas ovanför denna text, så sa jag till honom att jag verkligen ville ta en bild för att kunna visa min mamma. Då ställde han upp. (Det hade han säkert gjort annars, också, men det är så fint, ändå.)

26 aug

Att aldrig mer få träffa sin mamma gör ondare än man någonsin kan tänka sig. Det är obegripligt. Ungefär som att fundera över vad rymden expanderar i. Det går helt enkelt inte att förstå.

Vi stod alla vid sidan om och såg hur mamma blev uppäten inifrån. Det är det man blir. Av cancer. Vi kunde inte göra något förutom att hoppas. Bidra med vår styrka så gott det gick. Efter ungefär tio år hade mammas kropp blivit immun mot allt som har som mål att stoppa cancer. Eller i alla fall balansera den så att man kan leva vidare ett tag till.

Kanske bör jag inte skriva så mycket om det här i bloggen. Kanske kommer jag inte vilja göra det, heller. Men det här inlägget ville jag skriva. Och det här är min blogg, så då bestämmer jag vad som får skrivas och inte.

allting står still
allting förändras

Och nu, mer än någonsin tidigare, uppskattar jag att Badly Drawn Boy någon gång plitade ner följande rad på ett papper (antar jag): "To live in the hearts of those that you loved is not to die".

Jag kommer att längta efter dig hela tiden. Konstant längtan.

17 aug

Skriver väl egentligen bara för att aldrig glömma den här dagen. Lämna ett spår. En jävla pissdag, rent ut sagt.

Vi får se när jag återkommer.

14 aug

Skrev nyss "14 maj" som rubrik, i stället för "14 aug". Är både dag- och månadsvild, tydligen. Hur som  helst: i dag ska Victoria och jag på utflykt med mamma och pappa! Tisdagsmüs på hög nivå. Vet inte exakt vilka turistmål som väntar oss, men pappa nämnde Vreta kloster och Bergs slussar. Vad som helst blir kul. Det bästa med utflykt är ju ändå att fika utomhus, så själva målet spelar inte så står roll.

I går eftermiddag, när Victoria kom hem från jobbet, så sa hon att hon inte orkade laga middag. Det slutade med att vi gick ner på stan och åt i stället. Gott! Vardagslyx är det bästa. Tyvärr har inte Linköping något megastort utbud av varierade restauranger (det är mest hamburgare, känns det som). Till slut hamnade vi på något som heter Gula huset (ligger i ett gult hus - surprise!). Victoria åt plankstek och jag åt grillade kycklingspett med pommes. Lite godare än frittata, som vi hade tänkt äta hemma.

De senaste dagarna har jag hur som helst mestadels tillbringat genom att spela in elgitarr och lärt mig mer om Logic Pro 9. Älskar verkligen människan/människorna som uppfann YouTube. Utan YouTube skulle jag typ inte ha lärt mig någonting om en massa viktiga saker. När jag blir lärare ska jag uppmana alla elever om att suga i sig en massa kunskap från YouTube. Finns många riktigt pedagogiska människor som laddar upp grejer där. Utan YouTube hade jag till exempel (antagligen) ännu inte lärt mig hur man strängar om en gitarr. Bara en sådan sak.

7 aug

Sommarkursen är klar! Lämnade in sista uppgiften i går, och fick godkänt i dag. Sista uppgiften gick ut på att bygga en hel hemsida, med en massa olika "avdelningar" och grejer. Var inte särskilt nöjd med färgvalen på min sida (de skar sig med vissa bilder som man var tvungen att ha med), men läraren sa att det var den snyggaste sidan hon hade bedömt. Det var ju snällt, i alla fall. 

Hur som helst: bygga hemsidor är skitkul! Har ju bara lärt mig HTML och CSS från grunden, än så länge, men man kommer ganska långt på det. Har redan slängt upp ett par hemsidor, faktiskt. Den första är min Fraction of Sounds-hemsida. Den ser ut så här:

... eller så kan du ju klicka här för att se den på riktigt. Har gjort allt från grunden själv. DIY-kvinnan åter i tjänst! Dock har jag en del kvar att göra på blogg-sidan. Där installerade jag Wordpress för att kunna blogga smidigt. Ska fixa och greja lite med koden där, så att även bloggen matchar hemsidans design. I alla fall någorlunda. 

Och så har jag även lagt upp en "egen" hemsida. Egentligen vet jag inte riktigt vad jag ska ha den till. Jag paxade bara domänen för att kunna ha en ordentlig mailadress. Själva hemsidan kommer nog inte att användas särskilt flitigt (nej, jag ska inte flytta bloggen dit). Men jag har i alla fall kommit på en sak jag ska lägga upp på sidan: min skivsamling! I textform, alltså. Det är väl i stort sett bara för min egen skull. Kommer ibland på mig själv - när jag står i en skivbutik - med att fundera över om jag har en viss skiva eller inte. Då vore det ju supersmidigt att kunna surfa in på www.beakarlsson.com och kolla det. 

En lite jobbig grej (i-landsproblem) med att greja med webbutveckling på Mac är att Apple inte är kompis med Internet Explorer-folket. Man kan alltså inte installera Internet Explorer rakt upp och ner på sin Mac. Lite störigt, med tanke på att hemsidor ser olika ut i olika webbläsare. Tror dock att man kan komma runt problemet på något sätt, och installera ett program som gör att man kan köra Windows-program i Macen, eller något sådant. Ska googla lite mer på det. 

Och vad kostar hela kalaset då? kanske några av er undrar. Att ha hemsidor alltså. Det är inte alls dyrt. Jag registrerade mina två domäner hos Loopia, och det kostade 79 riksdaler per adress och år. Man betalar alltså denna "hyra" en gång om året. Sedan övervägde jag länge vilket webbhotell jag skulle välja (jag överväger alltid saker länge - jämför och grejar), och slog till slut till på ManuFrog. Det är ett svenskt företag, så supporten är svensk. Där får man även ha upp till fem domäner registrerade på samma konto (jag kan alltså hantera båda mina hemsidor från samma plats - smart!). Pris: från 120 kr per år (10 kronor i månaden, alltså). Jag tog ett paket som kostar 150 kronor per år, så länge. Jag har alltså kommit undan riktigt billigt, tycker jag! 

Att ha hemsida är alltså inte dyrt. Och kan man inte det här med koder och grejs, så är det bara att installera Wordpress. De har färdiga mallar och sådant, sedan slänger man bara in det innehåll man vill ha. Wordpress är gratis, dessutom. Hur bra som helst. (Eller så ber man mig, lite snällt, att koka ihop något tjusigt.)

Well well, det var det om detta. Nu ska jag lägga in mer tvätt i tvättmaskinen. Eller kanske börja skriva in min skivsamling i datorn...

2 aug

När någon har googlat på k-pist i gitarrfodral och hamnat i ens blogg, då vet man att man har lyckats.

Arkiveras under framgång.

30 juli

Bilder från landet.

Vi (jag, Victoria, pappa) var på loppis i Qvartinge. Jag hittade ett foto som föreställer en kille och en hund. Fick den gratis av Qvartinge-loppis-ägaren. Snällt!

17 juli

Livet, alltså. Här händer det grejer. I morgon ska jag åka till sommarstugan i Trosa, och på torsdag kommer även Victoria dit. Vi åker hem på lördag igen. Victoria jobbar ett par dagar till innan semestern, och jag ska plugga min sommarkurs. Sedan åker vi till Trosa igen någon gång nästa vecka. Då ska Alfons följa med, också. Blir intressant! Kul för honom att se något nytt, hoppas jag. Pappa tycker att vi ska ordna en lång lina åt Alfons så att han kan springa ute hur mycket han vill. Jag är lite orolig för att grannens galna hund ska attackera Alfons om han springer för långt bort.

När vi väl har åkt till landet nästa vecka vet jag inte riktigt hur länge vi stannar. Vi får se. Bruce-helgen är avbokad, så hela familjen ska umgås i stugan i stället. Blir kul! Hoppas på en hel del bad och grillning. Bra väder vore ju trevligt, också. Men har ju så klart med mig min dator, så hinner uppdatera en del.

16 juli

Mamma och Alfons, när Alfons fortfarande var en liten plutt.

9 juli

Förvandlas sakta men säkert till en redig kattkvinna. Vill till exempel tipsa omvärlden om att besöka Sandras blogg. Hon har nämligen skaffat sig en till kissemiss och den är så klart så gullig att jag vill Tumblr:a "kitten" i timtal.

2 juli

Var ju i Stockholm mellan torsdagen och fredagen. Tog tåget upp. Var framme runt 11 och mötte upp Karolina. Var väldigt längesen vi sågs, så det var riktigt kul att hänga en hel dag! Vi inledde med en fika i Kungsan. Sedan gick vi till Bengans och köpte skivor. Jag slog till på AFI - Sing the Sorrow och Albert Hammond, Jr. - Yours to Keep. Ett par skivor jag har gillat länge men inte kommit mig för att köpa förrän nu. Efter att ha gått i lite fler butiker och en rätt så lång promenad så käkade vi lunch. Sedan blev det ännu en kaffe, men den här gången på Söder.

Senare på eftermiddagen umgicks jag med min kära syster. Vi möttes i Hammarby Sjöstad, utanför hennes och Stoffes nya lägenhet. Äntligen fick jag se den! Superfin. Och Sjöstan var ju inte precis något att klaga på, det heller. Kändes som att jag var på utlandssemester när jag gick runt där bland de nybyggda kvarteren och täta gräsmattorna. Vi tog en promenad vid vattnet och vidare ut i Nackareservatet (tror att det heter så?). Sedan lagade Therése kycklinggryta medan jag tog en dusch. 

På kvällen mötte jag upp Karolina igen. Vi tog oss till korsningen Kungsgatan/Vasagatan och njöt av Benjamin Francis Leftwichs allra första spelning i Sverige. Historiskt, med andra ord. Spelningen ägde rum i ett litet hörn på Scandic Grand Hotell. En lite märklig upplevelse för mig, med tanke på att den gamla OneOff-butiken låg i den lokalen förut. Kändes skumt att sitta uppe på den före detta snowboard-avdelningen och lyssna på livemusik. Hur som helst: Bens spelning var riktigt bra. Rösten lät exakt som på skiva. Han låter alltså precis så där drömsk i verkligheten, också. Mycket fint. 

Och nu till det som jag redan har nämnt (i förra inlägget): Annika Norlin. Ni vet, hon som är Säkert! och Hello Saferide. Artist. Låtskrivare. Underbar. Eller som jag gillar att kalla henne: Annika "Jag kan typ tre ackord" Norlin (efter något citat i en intervju som jag inte minns var jag läste). Hon var också på Bens spelning. Och inte var som helst i hotellbaren, utan rakt framför näsan på mig. Först såg jag inte att det var hon. Men när jag gjorde det blev jag helt till mig, så klart. Hon är ju fantastisk. Att Annika Norlin också hade tagit sig till den lilla spelningen i Stockholm med den knappt kände Leftwich är ganska otroligt. Ödet. Jag var ju nästan på väg att inte gå på spelningen, ens. Men så gjorde jag det. Och jag och Karolina råkade välja just de två platserna längst ut på ett bord. Och Annika råkade ställa sig precis framför oss. Det måste vara ödet. 

Under större delen av spelningen hade jag funderat på om jag skulle våga säga något till Annika Norlin. Å ena sidan: man vill ju inte störa. Å andra sidan: ödet hade placerat mig precis bakom henne på ett helt oväntat ställe. Jag var i stort sett skyldig mitt öde att säga hej. Därför petade jag Annika på axeln när Ben hade slutat spela. Jag sa nog typ "Hej!" och Annika sa "Hej!" tillbaka. Sedan sa jag att hon är så jävla bra, och då blev hon väldigt glad. Det var inte oväntat. Man borde bli glad av att höra något sådant. Jag sa att jag och några kompisar hade sett henne i Linköping förra året, och att vi fortfarande pratar om hur bra den spelningen var. Annika lyste upp, höll mig på axeln och sa tack flera gånger med sin norrländska stämma. Jag frågade vad hon tyckte om Ben och hon sa att han är skitbra. Att hon har lyssnat mycket på hans skiva. Det har jag också, sa jag. Ja, det var ungefär de samtalsämnena jag kom på att ta upp med Annika Norlin. Så här i efterhand tänker jag att jag borde ha tackat henne för att hon fick mig att börja lyssna på Hospitalet för många år sedan. Det ska jag säga nästa gång jag springer in i henne.

Torsdagen närmade sig sitt slut. Var framme i Sjöstan runt klockan tolv och somnade i Theréses och Stoffes soffa. På fredagen gick jag upp runt halv åtta. Therése hade gått till jobbet och Stoffe sov. Jag bokade bussbiljett hem innan jag bestämde mig för att ta en promenad in till Drottninggatan. Therése, Stoffe och jag skulle äta lunch tillsammans, hade vi bestämt. Jag tog först en tur med gratisbåten som går mellan Sjöstan och Söder. Det var jag och de sportklädda lattemammorna. När jag hade gått av på Söder blev jag kaffesugen, så jag gick in på något fik och köpte mig en kopp. Promenerade upp i Cornelisparken för att få lite utsikt. Gick nerför trapporna igen. Ställde mig på den där utsiktsplatsen snett ovanför Fotografiska. Tittade på utsikten. Vattnet. Båtar. Folk. Bilar. Fotade. Drack mitt kaffe. Sedan gick jag ner mot Slussen och längs med Skeppsbron tillsammans med alla turister. Jag och Stoffe möttes vid Plattan och sedan gick vi till Theréses jobb för att möta henne. Vi åt lunch på något thai-/sushiställe i närheten av hennes jobb. Sedan tog jag bussen hem. 

Nu har jag skrivit väldigt mycket om de där två dagarna. Kör lite bilder på det! Bilder från min vanliga kamera kommer först och sedan avslutas kalaset med lite mobilbilder.

Karolinas ena tatuering.

Ben gör sin grej!

Annika Norlins huvud. Fatta vad nära jag var, hela tiden!

Bilder från utsiktsplatsen snett ovanför Fotografiska.

Mobilbilder!

Annika Norlins fötter.

Bild från när jag åkte båt.

Gjorde som alla turister och tog en bild på slottet.

29 juni

Everything happens for a reason. Ja, ödet alltså. Eller vad man nu ska kalla det. Har börjat tro på det extra mycket den senaste tiden. Särskilt sedan i går, när jag träffade Annika "Säkert!/Hello Saferide" Norlin. Mer om det en annan dag. Orkar inte blogga mer nu och orkar inte lägga upp några Leftwich-bilder, heller.

27 juni

I morgon ska jag äntligen se Benjamin Francis Leftwich göra sin grej rakt framför ögonen på mig. Jag och Karolina ska gå och se honom i Stockholm. Han spelar gratis. Varför vet jag inte. Take all my money, liksom. Skulle lätt ha betalat någon hundralapp för nöjet att få se honom köra lite låtar. Men men. För en fattig, jobblös student så passar det ju ypperligt! Och då kan jag lägga desto mer pengar på att köpa Benjamins skiva efter spelningen. Hoppas att han har med sig någon EP att sälja, också.

Apropå fattigdom så blev jag lycklig i förmiddags när jag för ovanlighetens skull hittade en billig sista minuten-biljett hos SJ. I normala fall skulle det ha kostat runt 300 pix att ta tåget till Stockholm, men jag lyckades få tag i en biljett för 150. Sjukt bra! Vi får se om jag tar tåget hem också, eller om det blir buss. Ska i alla fall sova hos Therése och Stoffe från i morgon till fredag. Har inte sett deras nya lägenhet än, heller, så det blir ju också en upplevelse. Mamma säger i alla fall att det är en upplevelse, med tanke på att det är typ den minsta tvåan man någonsin har skådat i modern tid. Jag är mest spänd på Svenskt Tenn-tapeten som tydligen har satts upp i klädkammaren. 

Om jag inte hinner höra av mig med Benjamin-bilder och så vidare innan helgen så är det för att jag och Victoria ska på något slags släktträff i Katrineholm. På lördag. Victorias släkt. Kommer hem från det på söndag, så hör väl av mig efter det.

23 juni

20 juni

Dagarna går. Vi får se om jag ens kan lägga fram mitt examensarbete i augusti. Som det ser ut nu så har jag bara fått in tre intervjuer av typ sju-åtta stycken. Ja, jag har påmint lärarna flera gånger men nej, de har inte svarat på mail. Kan ju inte precis skriva klart min uppsats så länge jag inte har materialet. Men jag är inte så orolig över det där. Uppsatsen får ta den tid den tar. Blir bara lite tråkigt att ha den hängandes över axlarna när höstterminen drar igång; känner på mig att det kommer finnas en del annat skolarbete att pyssla med.

Som tur är sitter jag ju inte helt sysslolös. Har kommit igång med min sommarkurs, och den är faktiskt ganska kul hittills. Webbutveckling handlar det om, så läser på en massa om HTML och CSS. Som tur är har jag pysslat med HTML på basic-nivå sedan jag gick i fyran, typ, så där hade jag en hel del försprång. CSS har jag blivit van vid sedan jag började pilla med MySpace-layoter i åttan och här i bloggen förekommer ju sådana koder en hel del, också. Ska i alla fall bli kul att lära sig mer om webbdesign enligt "reglerna", eller vad man ska säga. Skulle vara riktigt kul att bygga en egen hemsida från scratch någon gång!

I morse kunde jag inte somna om när Victoria hade cyklat till jobbet (vi har en cykel igen! Pappa var här i söndags och fixade punkan på mitt däck. Tack!) strax efter klockan sex. Låg kvar i sängen och telefonade mig i någon timme eller så. Sedan bestämde jag mig för att gå upp och spela gitarr. Höll mig till den akustiska för att skona grannarna. Men när det kommer till musik och låtar och grejer så är det egentligen bättre att följa den här bloggen. Ta en titt, vetja!

Annars händer det inte så mycket här. I morgon ska jag plugga vidare. Om det är fint väder på eftermiddagen ska jag och frugan ta en kaffe på stan när hon har slutat jobbet. Just det, apropå ingenting: har köpt nya skor! Som passar! Satsade på ett säkert kort, nämligen att beställa samma modell som jag har haft tidigare. Adidas campus vulc, röda den här gången. Älskar den modellen, galet sköna. Så här ser de ut:

Snyggare har man ju sällan skådat. Äh, kan lika gärna passa på att dela med mig av lite mobilbilder när jag ändå är igång. Har inte fotat särskilt mycket med systemkameran på senaste tiden, är väl instagramifierad eller något. Om någon fin läsare har Instagram kan du ju lägga till mig! thebeatch heter jag där, så klart. Nu till bilderna. Smakprov från de senaste veckorna, helt enkelt.

På självaste nationaldagen åkte jag på utflykt med mammis och pappis. Vi styrde kosan mot Vadstena och upplevde urtiden, eller vad man ska kalla det. Jag är ju ändå härdad - uppvuxen i gammeldags:a Trosa, liksom - men det här var nog rekord. Fin stad, helt klart. Men tycker synd om dem som genomlider vintrarna där.

Ett par dagar efter Vadstena fikade jag och Victoria med Kaisa på Babettes. Kaisa tog den här bilden. Nu ser jag för övrigt att mitt ena öga är mer öppet än det andra, så jag ser lite Thom Yorke ut. Bjuder ju på det, så klart.

Provade glasögon på Synsam. Hittade de här RayBan-brillorna och ville köpa dem direkt. Men sedan kom jag på att jag inte har något jobb, så det blir nog inget. Och nej, de är inte vita på kanten, som min mamma trodde. De är helsvarta. Matta. 

Och eftersom jag var duktig och inte impulsköpte nya glasögon så tröstköpte jag ett par tv-spel. Begagnade, så klart. Blir billigast så. Älskar att köra runt och vara pimp i San Andreas.

Avslutar med en bild på Alfons. Så här ser han ut när han sover utan att lägga ner huvudet. Skillad, kan man säga.

4 juni

Varning till alla bloggläsande syltisar! (Ni som gillar sylt och marmelad, alltså.) Ekologisk sylt/marmelad/mos kan MÖGLA! Gissa om jag blev förvånad i dag, när jag hade gjort mig en härlig (eh) portion gröt till lunch och skulle toppa hela kalaset med en klick äppelmos eller två - bara för att upptäcka att moset hade möglat i sin burk! Icas ekologiska äppelmos, var det. Mina e-medelsproppade syltar/marmelader/mosburkar har aldrig möglat, och då kan de ha stått i kylen i ett år eller så. Nä, fy bövelen. Det var ingen bra nyhet för en fattig student. Här försöker man vara duktig och köpa det ekologiska alternativet, och så möglar skiten. Hade bara ätit av det moset en enda gång innan, så burken var nästan full. Fick slänga allt. Och det blev ju inte så himla miljövänligt, kan man säga. Nej, från och med nu ska jag endast köpa sylt/marmelad/mos med e-medel. Sådana där grejer ska ju hålla länge i kylen, jag äter väl inte sylt varje dag, heller. Vad tror Ica, liksom?

Apropå fattig student ska jag äta gratis middag i kväll. Med hjälp av iPhonen kunde jag härom dagen hämta ut en sådan där färdigrätt från Felix på Hemköp, utan att betala något. Visst, färdigrätter är väl inte det nyttigaste man kan stoppa i sig, men den var ju gratis! Har man inget jobb så stoppar man i sig allt som är gratis. Och i onsdags åt jag ju gratis på Harrys, som sagt. En hamburgare med pommes som i och för sig inte var hejdundrande god, but still.

I går, tror jag att det var, så berättade Victoria att Blondinbella har köpt en hundvalp. Jag låtsades vara oberörd men nu när Victoria är på jobbet kunde jag så klart inte hejda mitt valpsug utan rusade in på Blondinbellas blogg för att skåda alla valpbilder. Tyvärr (eller vad man ska säga) så har hon köpt en mops (har ni hört en mops andas någon gång? De låter som grisar), men det är ju fortfarande en valp. I stort sett alla valpar är söta. Därför tittade jag noggrant på varje bild som Blondinbella hade lagt upp i bloggen. Oj, oj, oj. Mitt hjärta går snart sönder för att jag så gärna vill ha en hund. Men här ska det självklart inte köpas någon mops, utan en flatcoated retriever. Världens finaste hundar! (Se nedan för bevis.)

Ja, ni ser ju själva. Vill ha en sådan liten kompis in the future. Som tur är har jag i alla fall en flattis-hund att gå ut med ibland, under sommaren och hösten. Det bor nämligen en tjej här i närheten som har en sådan, och den hunden ska jag ta hand om lite nu och då. Jippi!

Förslag till namn på min kommande flattis-hund: Svea, Jussi, Sune, Seja... Nä, vet faktiskt inte vad den ska heta. Hade lätt valt Jussi om det skulle vara en kille, men det ska det ju inte. En hona ska det vara! Lite synd med tanke på att namnet Jussi då inte kommer till användning. Får väl köpa en till katt och döpa den till det (är dock osäker på om Victoria godkänner namnförslaget).