feb 27

I vanliga fall får man inte besöka stadsarkiv och liknande. Men i går var vi på Lärarprogrammet ett så kallat undantag, och fick följa med ner i underjorden för att titta på dammiga, gulnade böcker och dokument. Vi var i Linköpings stadsbibliotek för att lära oss mer om kulturarv. Bland annat fick vi se en handskriven bok från början av 1400-talet (tjock som en Harry Potter-bok). Sjukt cool! Killen som hade skrivit den hade ritat kalendrar, dragit linjer för egna marginaler (enligt passepartout-teorin vi fortfarande använder oss av), skrivit med en mycket imponerande handstil, skrivit helt rakt och till och med gjort anfanger. Han hade använt sig av mycket färg (exempelvis i sina anfanger) och färgerna var mycket väl bevarade. Jag är verkligen helt lyrisk.

Som om inte lyckan redan var gjord fick vi därefter se en bok tryckt i slutet av 1400-talet, det vill säga när boktryckarkonsten var förhållandevis ny. (Ni kan väl er historia? Gutenberg uppfann boktryckarkonsten på 1450-talet) Det var ett riktigt halleluja-moment, vill jag lova. Och jag tänkte att det där borde vi ha fått se redan när vi läste grafisk kommunikation i gymnasiet. Det hade blivit så mycket mer intressant att läsa om grafisk historia om vi faktiskt hade fått se den, syna den på nära håll. Det enda vi fick se var en ful bild på Gutenberg i läroboken. Mer verklighet i undervisningen!

Men nu gick jag händelserna lite i förväg. Dagen började i en av stadsbiblioteket ljusgårdar, där en arkeolog berättade om diverse utgrävningar. Bland annat en utgrävning någonstans i Vadstena där de på en förhållandevis liten yta hade hittat typ 25 lik från 1800-talet. Tydligen var platsen en så kallad galgbacke och alla liken hade blivit avrättade. För att konkretisera detta fick vi besöka Länsmuseet, där de hade några av de här skeletten (placerade så som de var funna). En av de avrättade personerna hade halshuggits, och sedan hade någon stuckit in en järnkrok i huvudet varpå detta hängdes upp så att övriga medborgare skulle avskräckas från att begå brott. Utställningen, som går under namnet Döden som straff, fortsatte med en giljotin (använd en gång) och sedan ett samarbete med Amnesty där dödsstraff i dag diskuterades. Helt enkelt en mycket bra och intressant utställning. Den finns uppe till april så än har ni inte missat chansen att se den!

Vi fick se annat också. Bland annat Tage Danielssons skolbetyg och omdömen. Det ni. Men om jag skulle berätta om allt vi fick se i går skulle det här inlägget bli jättelångt, och jag orkar inte skriva jättelångt. Så det får räcka med det jag har beskrivit ovan. Det var i alla fall en bra dag. På lunchen åt jag, Dana, Micke, Sandra, Anders, Sebbe, Anna, Christian och Karolina pizza på stan. Av någon anledning är jag jämt sugen på pizza nu för tiden. Det är ju så gott. Bilden där uppe har inte jag tagit. Hittade den på nätet.