Musikläraren vi hade i högstadiet tyckte om att prata om sin dotter, har bland annat för mig att han nämnde att hon hade spelat med Lisa Miskovsky, eller om hon hade skrivit en låt till henne eller hur det nu var. Jag minns inte exakt. Alla minnen, ihop med fragmenten ur dagstidningsintervjun, promenerade raskt i en och samma riktning: läraren är artistens pappa.
Jaha, och vad i hela bänken ska jag med den informationen till? tänker du kanske nu. Det har jag faktiskt ingen aning om. Men jag kan berätta spektakulära saker om läraren och hans musikundervisning. På den här tiden bodde jag i
En annan gång fick vi göra något slags arbete om en musikgrupp. Jag valde Linkin Park. Under en hel lektion försökte läraren lära oss ungar att hitta c-tonen på ett piano. Man fick inte visa, utan var tvungen att beskriva i ord var c-tonen fanns. Men man fick inte säga "ovanför nyckelhålet", eftersom alla pianon inte har ett nyckelhål under c-tonen bara för att just det pianot vi råkade titta på hade det. Ingen fick för övrigt röra pianot. En gång skulle vi göra något med hjälp av datorer (minns inte vad), men det enda vi lärde oss var hur man sätter igång en dator och startar rätt program. Anledningen till att vi inte kom längre var att läraren inte accepterade att någon skenade iväg och började trycka på saker han inte hade sagt åt oss att trycka på - straffet som utdelades så fort någon skenade iväg blev att hela klassen fick starta om datorerna. Så där höll det på. Starta dator - någon tryckte på något - stänga av. Starta dator - någon tryckte på något - stänga av. Och så vidare.
Vad jag lärde mig om musik under musiktimmarna? Inte ett skvatt. Jag minns inte ens var c-tonen sitter, förutom att den är någonstans kring mitten. Har inget mer att tillägga i detta ämne. Inlägget bör mest ses som ett slags flashback i mitt liv och minnena är så klart otroligt subjektiva eftersom de kluckar runt i min högst personliga hjärnsubstans.
No comments:
Post a Comment