8 jan

Alfons. Vår nya kompis. Jag har inte hunnit skriva något om hur de första dagarna som kattkvinna har varit. Det hela började ju i torsdags eftermiddag, när vi hade varit och köpt alla kattgrejer. Vi hoppades hoppades hoppades att tjejen vi skulle köpa Alfons av skulle höra av sig och säga att vi kunde komma och hämta honom redan under kvällen, i stället för på fredagsförmiddagen. Och så kom ett sms! Hon skrev att vi kunde hämta honom. Vi tog med vår transportlåda, och promenerade de två minuterna till Alfons före detta hem. Medan vi pratade med den dåvarande ägaren så gick Alfons in i transportlådan (som stod på golvet) och la sig där inne för att mysa. Sedan promenerade vi hem igen.

I början jamade Alfons en del; han verkade leta efter sin syster och sin mamma. Vi gjorde dock vårt bästa för att visa att han kunde umgås med oss om han ville. Vi visade även matplats och toalett flera gånger, så att han inte skulle behöva undra över det. Vi förväntade oss en orolig, sömnlös natt. Vi trodde att Alfons skulle jama hela natten och leta efter sina före detta familjemedlemmar. Så blev inte fallet. När det var sovdags så hoppade han upp i sängen och la sig till rätta på min kudde. Jag fick gå och hämta en soffkudde till mig själv. Alfons sov hela natten mellan oss i sängen.

Och så har det fortsatt. Att vi hade sådan tur och lyckades få tag i en så mysig katt är nästan ofattbart. Alfons favoritaktivitet här i livet verkar vara att gosa. Han tycker om att ligga i knäet när man ser på tv. Då lägger han sig ofta på rygg för att bli kliad på magen. Väldigt sällskapssjuk. Står man och diskar cirkulerar han mellan fötterna och jamar för att få uppmärksamhet. Helt enkelt en perfekt katt. Det måste ha varit meant to be att han skulle flytta in hos oss, med tanke på att han redan bodde här i Ryd och allt.