Håll i era hattar nu, för här kommer jag stormandes med ett sprillans nytt epitet! Bea "Hästtjejen" Karlsson är mitt nya smeknamn. I dag var jag nämligen i stallet med Malin. Hon hade ridlektion, så vi satte oss på var sin cykel och cyklade till gården där det kryllade av hästar. Sedan valdes det häst för dagens lektion, fixades i ordning med alla olika hästar, leddes in i själva ridhuset och slutligen hoppades det över hinder. Nu låter det som att jag var väldigt inblandad i alla dessa steg. Sanningen är att jag stod på tryggt avstånd (minst en meter) från alla hästar hela tiden. Jag litar nämligen inte alls på hästar. De är hur stora som helst och stirrar på en med klotiga, blöta ögon. Men det var roligt ändå, att vistas en stund i stallmiljö. Det har jag inte gjort sedan någon gång för minst tio år sedan när Therése brukade greja en massa med hästar och stall och hö och sådant.
Här är en långt ifrån optimal iPhone-bild. Men det är i alla fall en bild. Den föreställer Malin på hennes favvohäst Pinnen.
No comments:
Post a Comment