25 jan

Några bilder från de senaste dagarna ur min telefons perspektiv. Jag har skaffat mig Hipstamatic, och gillar den appen bättre än Instagram. Instagram har sina fördelar, exempelvis enkelheten och att det går fort att publicera bilder i sociala medier. Men Hipstamatic är roligare. Det blir mer experimenterande med bilderna, och möjligheten att ta bilder med högre upplösning är ett stort plus. Precis som många har sagt innan mig så är Hipstamatic den bästa digitala analogkamera-appen för iPhone!

20 jan

Är ledig hela den här veckan. HEL-LEDIG. Hel-ledig är man sällan (i stort sett aldrig) som universitetsstudent. Lov existerar över huvud taget inte (förutom på sommaren, men då måste man ju jobba eftersom hyran ska betalas osv osv). Men just den här veckan är jag mellan två kurser. För mig brukar "mellan två kurser"-perioder vanligtvis bara infinna sig under en helg, men den här gången en hel vecka. Det är ljuvligt. Den här lov-känslan har jag inte haft sedan gymnasiet. Avslappnande! 

Två dagar tillbringade jag med att rensa i vårt förråd. Där hade vi alldeles för många kartonger med alldeles för mycket skit i. Tror att rensningen resulterade i ungefär sju svarta sopsäckar fulla med skräp som ska slängas. Känns bra att ha rensat! Uppe i förrådet hittade jag bland annat en kartong full av gamla affischer och urklippta bilder. Bilden ovan visar en bråkdel av alla Good Charlotte-bilder jag hade i en pärm. När jag var yngre älskade jag att köpa tidningar på Press-Stop för hela barnbidraget, för att sedan klippa ur en massa bilder på mina favvisar ur dem. Story of my life, kan man säga. En ständig bildsamlare. Kändes tråkigt att slänga alla bilder, men man kan ju inte spara på allt. Rensade även bland mina affischer. Sparade endast de som är signerade, de som jag kan komma att ha användning av senare i livet och ett gäng gamla favoriter som jag inte hade hjärta att slänga. Det hade gjort för ont. Man ska ju ha något som hjälper en att minnas när man blir en pensionär, också!

I kväll ska vi ha fredagsmys. Det blir tacos, och så en film (Horrible Bosses) på det. Alfons, som är myset definierat, kommer att trivas som bara den i soffan.

20 jan

Visst är han fin? De två översta bilderna har jag tagit, och de tre undre är tagna av Victoria. Att köpa en katt är nog det bästa beslutet på väldigt länge. Jag är helt klart en husdjurs-människa. Livet är alltid en smula bättre med djur i närheten.

Det här har ingenting med Alfons att göra, men i dag när Victoria och jag strövade runt på stan så såg jag en affisch för en The Sounds-spelning. Jag reagerade inte så mycket över den, eftersom jag aldrig har varit något stort fan av The Sounds, men när jag läste närmare så såg jag att The Limousines också stod med på affischen. Och jag som hela tiden har trott att The Sounds bara turnerade med The Limos i USA! Så fel jag hade. Nu ska alltså The Limousines spela här i Linköping. Det känns så stort, på något sätt. För er som inte vet vilka det är så kan jag meddela att det är bandet som Eric Victorino startade efter att Strata hade gått i graven. Och Strata har gjort en av mina favoritskivor, nämligen Strata Presents the End of the World. Ni som har hängt med ett tag här i bloggen kanske minns hur världen var emot mig när jag försökte köpa den skivan för några år sedan. Sedan dess har jag dock lyckats införskaffa den, och den har snurrat många varv i min cd-spelare.

I alla fall: Eric Victorino kommer alltså till Linköping. Det är galet! Jag tänker gå dit och fota honom. Funderar även på att ta med min Strata-skiva och be honom signera den. Sådan är jag. Fankulturell.

19 jan

Lite Alfons-update för alla intresserade. Vi har nu haft honom i två veckor. För några dagar sedan (tror vi) lärde han sig att han heter just Alfons. Nu reagerar han i alla fall på det namnet. När han låg under sängen tidigare i dag testade jag att ropa "Alfons!". Jag låg ovanpå sängen och tittade ner mot golvet. Då stack han fram endast sitt huvud och tittade upp på mig. Extremt gullig.

I går satt jag i soffan och rensade bland gamla affischer. Då blev Alfons plötsligt gos-sugen. Han kom travandes in i vardagsrummet och tog ett skutt upp i soffan. Sedan klev han demonstrativt över alla mina bilder, klättrade upp på min bröstkorg och la sig där. Strax därpå började han spinna som ett helt propellerplan.

14 jan

I morse vaknade jag inte bredvid en student, utan en livs levande sjuksköterska! Grattis till examen, älskling! Vi åt scones-brunch och drack en kanna te. Till det såg vi filmen Life As We Know It (förutsägbar dramakomedi, det vill säga lagom underhållning när man är seg). Vi hade planerat att slappa hela dagen, en plan som förstördes av Alfons. Han upptäckte nämligen, dagen till ära, att han kan krypa in under badkaret. Där hittade han en massa rakhyvlar och annat som har tappats ner under åren. Vi har inte städat där sedan vi flyttade in här. Dammigt som bara den och allmänt äckligt. Så det var bara att ta av sig strumporna, kavla upp mjuksbyxebenen och städa upp skiten. Har han väl upptäckt att han kan krypa in där lär han ju inte sluta med det, precis.

Att städa under badkaret var inte alls roligt. Hela golvet under badkaret var täckt av en mörk dammsörja, och under dammsörjan var ett brunt, slemmigt lager av okänd sort. Slafset torkade jag upp så gott det gick med diverse trasor och hushållspapper. Sedan drog jag upp en hel del hårbollar ur avloppsbrunnen. Otroligt härlig sysselsättning.

Dagens tips är alltså: städa under badkaret ofta för att slippa uppleva det jag fick uppleva i dag. Att låta bli att städa där på två år är inte en bra idé. Från och med nu ska jag bli mer noggrann med att torka där under med en trasa lite då och då.

Men nu ska jag hoppa in i duschen. Om ungefär en timme kommer Emma och Simon hit. Då blir det middag och så lite kortspel. Och Alfons-mys, så klart.

8 jan

Alfons. Vår nya kompis. Jag har inte hunnit skriva något om hur de första dagarna som kattkvinna har varit. Det hela började ju i torsdags eftermiddag, när vi hade varit och köpt alla kattgrejer. Vi hoppades hoppades hoppades att tjejen vi skulle köpa Alfons av skulle höra av sig och säga att vi kunde komma och hämta honom redan under kvällen, i stället för på fredagsförmiddagen. Och så kom ett sms! Hon skrev att vi kunde hämta honom. Vi tog med vår transportlåda, och promenerade de två minuterna till Alfons före detta hem. Medan vi pratade med den dåvarande ägaren så gick Alfons in i transportlådan (som stod på golvet) och la sig där inne för att mysa. Sedan promenerade vi hem igen.

I början jamade Alfons en del; han verkade leta efter sin syster och sin mamma. Vi gjorde dock vårt bästa för att visa att han kunde umgås med oss om han ville. Vi visade även matplats och toalett flera gånger, så att han inte skulle behöva undra över det. Vi förväntade oss en orolig, sömnlös natt. Vi trodde att Alfons skulle jama hela natten och leta efter sina före detta familjemedlemmar. Så blev inte fallet. När det var sovdags så hoppade han upp i sängen och la sig till rätta på min kudde. Jag fick gå och hämta en soffkudde till mig själv. Alfons sov hela natten mellan oss i sängen.

Och så har det fortsatt. Att vi hade sådan tur och lyckades få tag i en så mysig katt är nästan ofattbart. Alfons favoritaktivitet här i livet verkar vara att gosa. Han tycker om att ligga i knäet när man ser på tv. Då lägger han sig ofta på rygg för att bli kliad på magen. Väldigt sällskapssjuk. Står man och diskar cirkulerar han mellan fötterna och jamar för att få uppmärksamhet. Helt enkelt en perfekt katt. Det måste ha varit meant to be att han skulle flytta in hos oss, med tanke på att han redan bodde här i Ryd och allt.

5 jan

Ändrade planer! Vi fick komma och hämta Alfons (vi har döpt honom till det) redan i dag, i stället. Han har bott hos oss i flera timmar nu. I början letade han efter sin mamma och sin syster, men sedan busade vi en hel del. Efter det verkade han gilla oss supermycket, och har gosat med oss i soffan typ hela kvällen. Och nu har vi nyss försäkrat honom hos Agria!

5 jan

Katten vi tittade på i går ska bli vår! I morgon förmiddag ska vi hämta hem honom. En gråspräcklig liten krabat. I dag åkte vi och köpte allt som behövs för att han ska få en fin start i livet här hos oss.

För övrigt vill jag varna alla läsare redan nu. Ragnarök närmar sig. Ni kommer att dö gullighetsdöden ihop med mig då jag framöver kommer att lägga upp hundratals kattunge-bilder här i bloggen. Bered er!

4 jan

I dag ska vi titta på en kattunge! Jag är extremt exalterad.

2 jan

Jag listade ju 2011 års tre bästa skivor härom dagen. Men året var ju så fullt av succéer att det grämer mig en smula att jag inte gjorde en längre lista. Ville ju till exempel hemskt gärna ha med Benjamin Francis Leftwichs debutalbum Last Smoke Before the Snowstorm på ett hörn någonstans. Vilken debut! Efter ett par EP:s var det verkligen dags för en fullängdare, och Benjamin lämnar knappast någon besviken med sin väsande stämma.

Eftersom jag är ett stort fan av demoband och -artister är jag mycket stolt över att kunna berätta att jag minsann lyssnade på Benjamin långt innan några av hans låtar figurerade i Grey's Anatomy. Sedan dess har han nämligen gått från drygt 15 000 till 60 000 lyssnare på Last.fm (ja, min världsbild utgår fortfarande från den hemsidan). Jag är inte förvånad. Uppskattar man indie-stänkande singer-songwriter-musik som låter som ett löjtnantshjärta mitt ute på ett kallt, grått fält så bör man uppskatta Benjamins debutalbum. Skivan finns självklart inte på Spotify (varför betalar folk för Spotify? Nästan ingenting finns ju där), och tyvärr inte heller på CDON. Men googla på Benjamin Francis Leftwich och/eller namnet på skivan så kommer det säkert upp något trevligt.

1 jan

Mina mest spelade artister/band år 2011. Observera gärna att denna lista i stort sett endast representerar vad jag har lyssnat på i datorn. Inte förrän i slutet av året började jag lite smått lyssna på musik i mobilen, och scrobblade in några låtar därifrån till Last.fm. År 2012 kommer nog däremot att präglas allt mer av mobil-scrobblade låtar. Slutsatsen är dock kristallklar: år 2011 var Blinks år. Se mer om vad jag lyssnar på här.

31 dec

Musikåret 2011. Så nära oslagbart som det bara går, tror jag. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: hade Laleh släppt sin skiva i år i stället för i början av nästa år så hade musikåret varit rekordbra. Vilka skivor vi har fått bevittna. Skivor, skivor, skivor. På löpande band. Thursday, William Fitzsimmons, Fleet Foxes, Bon Iver, Explosions in the Sky, Banjo or Freakout, La Dispute, Iron & Wine, Okkervil River, Thrice, Bayside, We Were Promised Jetpacks... Slutar listan någonsin? Ja, det gör den så klart. Men den är lång. 

Tyvärr har musikåret 2011 även innehållit förluster. Vi får aldrig mer höra nya, ljuva toner av Amy Winehouse eller Clarence Clemons. Thrice och Thursday finns inte mer. Eller jo, tekniskt sett så finns Thrice, men vi vet inte när grabbarna kommer att slå sina instrument ihop och göra musik igen. Thursday, däremot. Helt borta. Det är sorgligt att tänka på det. Thursday var ett stort band, som har lämnat djupa avtryck i sin genre. De förde sin genre framåt.

Jag ska avsluta år 2011 med att lista årets tre bästa skivor. Utan inbördes ordning kan ni nedan skåda tre mästerverk. För att göra det enkelt för er länkar jag er även vidare till både Spottan och CDON. Lyssna och njut.

Ben Howard - Every Kingdom. Spotify. CDON.

Blink-182 - Neighborhoods. Spotify. CDON.

Pianos Become The Teeth - The Lack Long After. (Finns inte på Spotify, så klart. Köp den i stället!) CDON.

28 dec

Äntligen. Jag har skickat in min VFU-rapport/mitt VFU-arbete/min vetenskapliga essä/mitt ämnesdidaktiska arbete (kalla det vad fan du vill). Gjorde en snygg-version i InDesign, och en ful-version i Word. Hoppas att läraren blir pleased, så att säga.


Nu är det bara C-uppsatsen kvar. Sedan börjar en ny termin. En termin fylld av ännu mer praktik. Och så examensarbete nummer ett plus lite pedagogiskt arbete.

22 dec

on the day you died / i cut my hair for the funeral / and on memorial day i started drinking / because it got kind of hard just sitting there thinking / about mom all alone in that house / and i'm too far away to do our lunch dates / she misses the regimen / she misses the annoyances / the free time is bittersweet

22 dec

Varför publicerar folk "Årets bästa album/låtar/konserter"-listor innan året är slut? Årets bästa skiva kan ju lika gärna släppas på tisdag, vad vet vi? Jag tycker att det känns oseriöst. Min lista kommer inte förrän på nyårsafton. Och listan är jävligt kort, ska ni veta. Där finns endast plats för de bästa.

19 dec

Victoria har blivit med jobb! I slutet av januari börjar hon arbeta som sjuksköterska på universitetssjukhuset här i Linköping. Bra, va? Då kan hon bjuda mig på middag minst en gång i månaden.

Dagen har främst tillbringats med att skriva C-uppsats. Frida och jag skrev tillsammans via msn. Mycket smidigt. Vi hann en hel del, faktiskt. Nu ska jag plugga lite på min andra kurs innan jag lägger mig. Måste läsa ut alla böcker, så att jag kan börja skriva på min VFU-rapport sedan. Vill helst ha rapporten klar innan jul. Vi får se om jag lyckas. Ska bara ordbajsa ihop något. Har för övrigt bara två VFU-dagar kvar, nu. Och den ena är julavslutnings-dagen, så den kanske knappt räknas?

9 dec

Någon har alltså googlat på "sliten hora" och hamnat i min blogg. Vad säger det om 1) den googlande? 2) mig?

Svara mig helst.

8 dec

Träffade Malins hund Albin förra veckan. Bedårande är väl ett ord som nog aldrig har passat så bra som i det här sammanhanget. Lille Albin är helt enkelt farligt söt.

8 dec

Redigerad 1 mars 2015: [...].

7 dec

Som jag alltid gör den 6 december så fyllde jag år i går. 22 år är jag nu. Känner mig dock som 17 eller max 18, men det är en annan sak. Som min moster Eva sa - efter att ha sjungit en enastående version av The Beatles Yesterday - "Alla andra är gamla". Japp. Så kommer det alltid att vara i mitt liv. Jag kommer alltid att vara ung och fräsch.

Frugan hade köpt två presenter till mig. Den ena öppnade jag vid eftermiddagsfikat när jag kom hem från praktiken, och den andra öppnade jag efter middagen. Jag fick en anteckningsbok från Moleskine, och en tjocktröja från Atticus. Blev hur glad som helst! Ska ha Atticus-tröjan på mig minst varannan dag och skriva djupa black as my emo soul-grejer i min Moleskine. (Eller så kommer jag att skriva bloggidéer, så brukar det nämligen bli med mina anteckningsböcker. Analoga bloggar.)

Efter att ha ätit min önskemat kycklingsallad så åt vi efterrätt. Planen var att jag skulle ha ätit tiramisuglass, men den var slut på Hemköp. I stället åt jag chokladglass. Det är ju också gott. Vi såg filmen Marley & jag. Jag hade inte höga förväntningar, men den var faktiskt rolig. Lagom underhållning. Ibland är det så skönt att se lättsmälta filmer. Och sedan kan man ju inte annat än gilla Jennifer Aniston.

5 dec

I morgon fyller jag 22 år. I födelsedagspresent hade jag gärna önskat mig att den här lille killen var min vän. Han verkar så fin. I den här världen måste alla vi fina människor hålla ihop. Hela tiden.

4 dec

Vafalls! Jag satt redo i soffan vid kvart i nio. Hade planerat att äta frukost och se julkalendern. Då visar det sig att julkalendern bara visas på barnkanalen på helgmorgnar. Inte i ettan! Och vi har inte fått in barnkanalen. Vart* är världen på väg?!

* Observera den korrekta användningen av ordet "vart". "Vart" används för att syfta på riktning, med andra ord att någon/något är på väg. Man kan till exempel säga: "Vart ska du?" eller "Vart ska piloten styra sin kos denna kväll?" Detta upplyser jag er om på grund av att många inte behärskar skillnaden mellan "vart" och "var". Det beror på att när man pratar så benämns oftast allting som "vart" (tror att det har att göra med att ett "t" efter "var" får talspråket att flyta på lättare). Men tänk er för när ni skriver, för bövelen! I följande meningar ska ni absolut inte skriva "vart": "Han var på sjukhuset.", "Var är du?", "Det var här han blev begravd." Som ni ser har meningarna ingenting med riktning eller rörelse/på väg att göra, och därför heter det inte "vart". "Var" handlar om befintlighet, och därför är det ordet rätt i meningarna jag skrev som exempel.

Hänger ni med? En annan sak som gör ordet "vart" ännu mer misshandlat är när människor bestämmer sig för att skriva just "vart" i stället för "blev". Som i "Det här vart ju knäppt" eller "Vart det någon köttfärssås kvar till mig?" För mig är det helt obegripligt. Jag har ingen aning om vad detta beror på, eftersom jag inte är någon språkexpert. Vad jag vet är dock att det måste bli bättring snarast. Amen hallå liksom lilla språkpolisen, det viktigaste är faktiskt att man blir förstådd och språket ska ju utvecklas vaddå ska vi skriva af och hufvudstaden också eller ba hallå liksom?! kanske några som läser det här tänker nu. Svaret är ja. Och nej. Nu ska jag förklara vad jag menar.

Så här är det. Alla som behärskar ett språk har rätt att använda det hur man än behagar. Det är faktiskt vår plikt att utveckla det, så att vi ska slippa onödigt språktjafs som till exempel att skriva "hufvudstaden". Att skriva "fv" i stället för bara "v" är ju bara komplicerat. Alltså: ja, språket ska utvecklas. Men det ska självklart utvecklas åt rätt håll. Språket ska bli mer begripligt, inte falla sönder och tappa sin innebörd. Språket faller sönder om vi använder "vart" i alla möjliga sammanhang, till exempel. Och ja, en av de viktigaste sakerna är att man blir förstådd. Ingen behöver prata eller skriva korrekt språk hela tiden. Men att använda exempelvis "vart" hejvilt gör det svårare för andra människor att förstå vad du menar. Varför skulle "Vart föddes du?" vara mer begripligt än "Var föddes du?" Att byta ut "var" mot "vart" i detta sammanhang krånglar bara till det, eftersom de två orden betyder helt olika saker.

Ta en minut för dig själv och fundera över vilken av följande två meningar du tycker är mest begriplig: "Vart vart Kennedy mördad?" eller "Var blev Kennedy mördad?"

Självklart är det upp till dig själv att härja fritt med ordet "vart" och använda det i alla möjliga sammanhang. Du är en fri människa och så vidare. Du bör dock fundera över om du vill bidra till att vårt språk blir mer begripligt eller mer obegripligt, innan du skriver "Vart är du?" eller "Det vart snyggt med vita tapeter i sovrummet."

Det här blev ett långt tillägg av en liten *. Men kom nu ihåg: "var" handlar om befintlighet, "vart" handlar om riktning. Svårare än så är det faktiskt inte. Andra saker alla bör lära sig för att språket inte ska falla sönder: skillnad på "de" och "dem" samt sammansatta ord. Men det tar vi en annan gång. Och förresten inleds inte månader eller dagar med stor bokstav i svenskan. Nu för tiden ser jag oftare och oftare att folk skriver "April", "Måndag" och så vidare. Men nu börjar det här inlägget bli nördigt, så jag måste sluta. Disken väntar!

3 dec

Saker som abrupt tagit slut i min blogg:
- 30 day song challenge.
- Inläggen där jag fokuserade på barndomsminnen.

Kanske är jag inte så bra på att fullfölja saker som jag tror att jag är? Jag vill gärna vara en sådan som avslutar det jag har påbörjat. Men nu när jag reflekterar lite över mig själv tycks så inte vara fallet. Några saker som jag påbörjat men aldrig fullföljt:

- Min Good Charlotte-bok. Den skulle innehålla fakta om alla medlemmar, texter från alla skivor, fakta om skivor/låtar/videor, en massa bilder, autografer från alla medlemmar, citat från medlemmar, mina minnen från att ha träffat dem och annat smått och gott. Boken ligger halvskriven i en kartong på vinden. Den är rolig att bläddra i, trots att den aldrig kommer att bli klar.
- Mitt fotoalbum. Okej, ett fotoalbum får ta tid. Det jag håller på med nu har jag hållit på med i flera år, och jag har inte klistrat in en enda bild på mer än ett år, säkert. Har dock sorterat upp bilder efter kategorier och hur jag ska klistra in dem. När jag orkar.
- Göra rent badrumsväggarna. När vi flyttade in i den här lägenheten för snart två år sedan var väggarna i badrummet väldigt smutsiga. I februari (tror jag) för två år sedan började jag göra rent dem. Jag hann en tredjedel. Nu har det gått så lång tid att jag inte bara kan fortsätta, utan måste börja om för att den första tredjedelen har blivit smutsig igen.

Det där är några oavslutade saker som poppade upp i min skalle så här på lördagen. Finns med stor sannolikhet fler saker. Men har inte tid att fundera mer nu. Ska plugga resten av dagen. Läsa böcker som jag har valt till min kurs i ämnesdidaktik.

3 dec

Vill bara upplysa herrskapet om att mitt Pianos-foto just nu är deras default-bild på Last.fm. För er som inte är insatta i Last.fm-världen så finns det två sätt på vilket ett bands default-bild kan väljas: 1) Skivbolaget bestämmer eller 2) Last.fm-medlemmar röstar fram bilden. I det här fallet handlar det om nummer 2, det vill säga att andra medlemmar har röstat fram mitt foto som den bästa bilden. Sådant gör mig varm i hjärtat!

(En rekommendation är att trycka på bilden ovan så att den blir större. En annan rekommendation är att bli medlem på Last.fm, det är min bästa Internetsida någonsin.)

1 dec

I tisdags var jag, Victoria, Lauren och Frida på NH. Först käkade vi middag och sedan såg vi Anna Järvinen. Hon hade en akustisk mys-spelning. Jag älskar mys-spelningar. Ta en kaffe och lyssna på livemusik. Vad är bättre? Spelningen var riktigt bra. Min favorit-Anna-skiva är ju dock den första, så jag hade gärna hört lite fler låtar från den. När jag såg Anna första gången fick jag ju dock höra typ alla låtar från första skivan, eftersom det var den enda hon hade släppt då. Men ändå. Götgatan blev ett extranummer i tisdags, då blev jag glad.

Och bara för att tillfredsställa era bildsugna ögon ännu mer har jag även tagit en pedagogisk bild över vilka skivor jag ställt i hyllan den senaste veckan. Ska nu dessutom skriva en lista över vad de heter (är otroligt pedagogiskt lagd):
- Ben Howard - Old Pine EP
- Defeater - Travels
- Pianos Become The Teeth - The Lack Long After
- Ben Howard - Every Kingdom

1 dec

Såg ju som sagt Ben Howard i Stockholm i fredags. Tre personer stod på scenen och bankade tidvis för fullt på sina instrument. Då lät de som många fler än bara tre stycken. Det var en minst sagt magisk konsert. Ben verkade väldigt förvånad över att det var så många där (Kägelbanan var fullsatt), och att publiken var så bra. Vi var faktiskt en väldigt bra publik. Ben såg lycklig ut. 

Bilderna ovan är tagna med min mobilkamera. Jag vågade inte ta med min systemkamera, eftersom jag inte visste hur det var med kameraförbud. Det visade sig dock att man fick ha med sig hur många kameror man ville. Jag kände mig halv under hela spelningen, som jag alltid gör när jag inte har med min kamera på konserter. Ljuset på spelningen var jävligt schysst, också, så jag grät nästan inombords när jag tänkte på alla fina ögonblick jag inte kunde föreviga med mitt 50mm. Men men. Livet går vidare! (Och resten av mitt liv kommer ju att levas med minnet av den fina upplevelse som Ben och hans vänner bjöd på.)

Innan konserten köpte jag förresten två Ben-skivor! Albumet Every Kingdom, och så EP:n Old Pine. 150 riksdaler för två mästerverk! Mycket bra.

1 dec

Härom dagen fick jag ett sms från Lauren. Hon skrev att hon hade lyssnat på Blink-182:s Neighborhoods hela dagen, och att hon älskade skivan. I mitt hjärta kändes det så som jag kan tänka mig att det känns när någon säger att den tycker om ens barn. Jag kan självklart inte ta åt mig äran för det faktum att Tom, Mark och Travis har fötts och träffats och gjort sjukligt bra musik ihop, men jag blev så stolt. 

Jag tror att jag är redo för min tatuering.

1 dec