24/03/2006
21/03/2006
11/03/2006
march 10 and 11
Kalle & Laleh live på Tärnan Estrad (Oxelösund) den 10 mars 2006:
[…]
3 minutes late (about 7.33) the show started. Laleh had forgot her guitar so Kalle had to run and get it. Laleh said we could have an embarrassing moment together while he was gone. After a minute or two he came back.
The whole show/theater, whatever you'd call it, was really really awesome. Can't explain really but it was just great. An hour (and a little more) of greatness! After it all Laleh sang "Han Tuggar Kex" as a bonus. It was awesome. Then she said that she had some demos that you could get for free, or pay if you'd like. She said we could come up and chat with her for a while, eat some fruit or so. So almost everyone went to her (and Kalle) and asked for autographs and stuff. She borrowed my pen to write them all. It was so nice, 'cause she wrote and wrote and wrote until everyone who wanted an autograph had got one. Kalle was also really really nice. […]
After quite a while the signing and talking was over. We sat at the entrance for a while but then they said they had to close and stuff so we had to go outside. AAAAAH FUCKING COLD! Annika and I were almost dead when the bus finally came. On the bus there were drunk kids, and at different bus stops even more drunk kids "joined the party". Hrm. Well, at last we came to Nyköping. We walked a while and then finally reached the apartment. We decided to drink some tea, eat cookies and listen to the Laleh demo. We talked about how amazing the evening had been. If you ever get a chance to see Kalle or Laleh, DO IT! They are more than worth it.
[Citat från berörda dagar:]
"Fride är min idol." - Sandra
"Asså, jag fattar inte hur man inte kan tycka om dig!" - Mikaela till mig (hon syftade på att jag tror att Janne inte tycker om mig)
"Jag är ju redan lite halvt begravd." - Fride överdrev några grader om sin ålder
"Jag tänkte att vi kunde... ha ett sånt där pinsamt ögonblick tillsammans..." - Laleh när Kalle hämtade gitarren
"Vi ska lägga en bok vid utgången här så att alla blir smittade." - Laleh om de handgjorda böckerna de fick (Kalle och Laleh antog att böckerna var smittade med fågelinfluensan). Och så sa hon att de kanske var gjorda av skit, ahhaha!
"Ja, det var jättefint, faktiskt. Det ska vi skriva i våra memoarer." - Laleh (om presenterna)
"Ja, det ska väl räcka..." - Kalle (alla skrattade)
"Jag kan inte titta på dig när jag sjunger!" - Laleh till Kalle (hon skrattade jättemycket mitt i sången)
Sen sjöng hon lite till...
"Nej, jag håller inte på med droger. Jag är bara väldigt glad!" - Laleh
"Inte med alkohol heller. Jag är mindre spännande då. (paus) Det är din tur (till Kalle)." - Laleh
"Ja." - Kalle
"Hej... min syster vill ha din autograf." - Liten tjej
"Heeej! Är det duuu?" - Laleh till mycket liten tjej
"Aaa...." - Mycket liten tjej
"Åå, du är så söt! Och du är också så söt! Ni är så himla söta båda två!" - Laleh (klappar sedan liten tjej på kinden)
På biljetterna stog det "Musikpoesi som går rakt in i hjärtat". När Laleh såg detta började hon skratta och sa: "'Musikpoesi som går rakt in i hjärtat' ba oohwoo liksom! Vi ba ooh i hjärtat!" och sen skrattade hon.
"Jaha... jag trodde det var ni som hade hittat på det!" - Jag
"Va?! Neeeej!" - Laleh
Sen efter ett tag gick hon till Kalle och visade honom.
"Kolla vad det står!" - Laleh (och sen lite blablabla)
Alla skrattade.
"Asså, de tror liksom att det är vi som har hittat på det!" - Laleh
"Vi ska ta gruppbild! Men någon måste ta åt oss..." - Nån tjej
Jag hörde inte riktigt vad de sa men sen:
"Men du kan ta! Hmm... Bea, var det väl?" - Laleh till mig
Och sen tog jag kort på en hel hög av människor tillsammans med Laleh, haha.
[…]
3 minutes late (about 7.33) the show started. Laleh had forgot her guitar so Kalle had to run and get it. Laleh said we could have an embarrassing moment together while he was gone. After a minute or two he came back.
The whole show/theater, whatever you'd call it, was really really awesome. Can't explain really but it was just great. An hour (and a little more) of greatness! After it all Laleh sang "Han Tuggar Kex" as a bonus. It was awesome. Then she said that she had some demos that you could get for free, or pay if you'd like. She said we could come up and chat with her for a while, eat some fruit or so. So almost everyone went to her (and Kalle) and asked for autographs and stuff. She borrowed my pen to write them all. It was so nice, 'cause she wrote and wrote and wrote until everyone who wanted an autograph had got one. Kalle was also really really nice. […]
After quite a while the signing and talking was over. We sat at the entrance for a while but then they said they had to close and stuff so we had to go outside. AAAAAH FUCKING COLD! Annika and I were almost dead when the bus finally came. On the bus there were drunk kids, and at different bus stops even more drunk kids "joined the party". Hrm. Well, at last we came to Nyköping. We walked a while and then finally reached the apartment. We decided to drink some tea, eat cookies and listen to the Laleh demo. We talked about how amazing the evening had been. If you ever get a chance to see Kalle or Laleh, DO IT! They are more than worth it.
[Citat från berörda dagar:]
"Fride är min idol." - Sandra
"Asså, jag fattar inte hur man inte kan tycka om dig!" - Mikaela till mig (hon syftade på att jag tror att Janne inte tycker om mig)
"Jag är ju redan lite halvt begravd." - Fride överdrev några grader om sin ålder
"Jag tänkte att vi kunde... ha ett sånt där pinsamt ögonblick tillsammans..." - Laleh när Kalle hämtade gitarren
"Vi ska lägga en bok vid utgången här så att alla blir smittade." - Laleh om de handgjorda böckerna de fick (Kalle och Laleh antog att böckerna var smittade med fågelinfluensan). Och så sa hon att de kanske var gjorda av skit, ahhaha!
"Ja, det var jättefint, faktiskt. Det ska vi skriva i våra memoarer." - Laleh (om presenterna)
"Ja, det ska väl räcka..." - Kalle (alla skrattade)
"Jag kan inte titta på dig när jag sjunger!" - Laleh till Kalle (hon skrattade jättemycket mitt i sången)
Sen sjöng hon lite till...
"Nej, jag håller inte på med droger. Jag är bara väldigt glad!" - Laleh
"Inte med alkohol heller. Jag är mindre spännande då. (paus) Det är din tur (till Kalle)." - Laleh
"Ja." - Kalle
"Hej... min syster vill ha din autograf." - Liten tjej
"Heeej! Är det duuu?" - Laleh till mycket liten tjej
"Aaa...." - Mycket liten tjej
"Åå, du är så söt! Och du är också så söt! Ni är så himla söta båda två!" - Laleh (klappar sedan liten tjej på kinden)
På biljetterna stog det "Musikpoesi som går rakt in i hjärtat". När Laleh såg detta började hon skratta och sa: "'Musikpoesi som går rakt in i hjärtat' ba oohwoo liksom! Vi ba ooh i hjärtat!" och sen skrattade hon.
"Jaha... jag trodde det var ni som hade hittat på det!" - Jag
"Va?! Neeeej!" - Laleh
Sen efter ett tag gick hon till Kalle och visade honom.
"Kolla vad det står!" - Laleh (och sen lite blablabla)
Alla skrattade.
"Asså, de tror liksom att det är vi som har hittat på det!" - Laleh
"Vi ska ta gruppbild! Men någon måste ta åt oss..." - Nån tjej
Jag hörde inte riktigt vad de sa men sen:
"Men du kan ta! Hmm... Bea, var det väl?" - Laleh till mig
Och sen tog jag kort på en hel hög av människor tillsammans med Laleh, haha.
04/03/2006
03/03/2006
march 3
Edited on March 18, 2014:
"Tänk om man skulle säga samma ord i tio år... Vilket ord skulle du välja då?" - Mikaela
"Rakapparat." - Emelie (brun)
[...]
"Tänk om man skulle säga samma ord i tio år... Vilket ord skulle du välja då?" - Mikaela
"Rakapparat." - Emelie (brun)
[...]
Subscribe to:
Posts (Atom)