28 juli

Jag har inte dött. Däremot har jag och Victoria varit i Kroatien i två veckor. Vi kom hem i går kväll. Det var en ganska vanlig sol- och badsemester, tror jag, som vi tillbringade strax söder om Split och därefter i Baska Voda på Makarska rivieran. Min plan är att främst skriva utifrån de foton jag väljer att lägga upp här.

Jag har justerat blogglayouten pyttelite för att kunna lägga upp lite större bilder. Nu kan man trycka på varje bild för att se den i något högre upplösning. Den här bilden föreställer i alla fall Victoria den allra första kvällen. Vi satt i hotellets champagnebar och tittade på havet. Mannen bakom oss kedjerökte.

"Staden" vi bodde i den första veckan heter Podstrana och ligger strax söder om Split. Man kan säga att Podstrana är Kroatiens motsvarighet till Vagnhärad eller valfri annan svensk byhåla, därav citationstecknen. Några snabbköp. En pizzeria. Rakt igenom hela orten går en genomfartsväg som de flesta bara färdas på för att passera. Vi bodde på ett hotell som heter Le Meridien Lav - femstjärnigt och lyxigt förvisso, men till vår besvikelse fanns det inte mycket mer att se i Podstrana än detta hotellkomplex. Där hade hotellet flera olika egna restauranger, en marina med lyxbåtar, egen strand, små butiker och annat. Man behövde egentligen inte lämna stället, men vi tröttnade ganska snart på att vistas inom området från morgon till kväll. Därför tog vi flera kvällar bussen in till Split som är en lite större stad. Bilden ovan tog jag i gamla Split.

De gamla delarna i Split tyckte vi väldigt mycket om. Det var en massa gamla hus och trånga gränder där man gick vilse. Vi hittade också många väldigt bra restauranger som hade vällagad mat till bra priser. Split gav mig verkligen Budapest-vibbar på så vis. Mycket att se och riktigt bra matkultur.

De första dagarna hade vi lite otur med vädret. Det blåste så att strandparasollerna yrde och en dag, när vi hade åkt till Split för att äta middag, ösregnade det och var iskallt. Alla serveringar som såg hyfsade ut var fullproppade med folk och till slut var vi tvungna att ge upp. Vi tog bussen tillbaka till Podstrana, blöta och genomfrusna. Dessutom hade Victoria drabbats av världens hostförkylning. Väl tillbaka på hotellet bestämde vi oss för att för första gången i livet beställa roomservice. Vi tog helt enkelt upp pizza på rummet.

Det dåliga vädret höll i sig. Victoria var för trött för att hitta på något särskilt, så vi tog en promenad genom Podstrana och upptäckte att staden i alla fall hade en väldigt lång strand. På så vis en lite bättre byhåla, kanske.

Vi gick förbi ett hus som hade brunnit.

Fler bilder kommer i ett annat inlägg.

12 juli

Jag har inte hunnit kolla igenom alla bröllopsbilder än och egentligen vill jag publicera alla i ett enda inlägg. Men jag kan inte hålla mig. Måste slänga upp några här och nu:

Så här såg Victoria och jag ut. För ovanlighetens skull kan man faktiskt klicka på de här bilderna för att se dem i högre upplösning.

Emma och Simon! Fatta att de har gift sig?!

Och så var det ju en sjukt rolig bröllopsfest, så klart.

12 juli

För några veckor sedan tog jag de här bilderna på Frances när hon sov.

8 juli

Jag kan aldrig bli en känd bloggare som publicerar fjorton inlägg om dagen. Alfons tycker redan att jag ägnar honom alltför lite tid.

(Observera våra kantskydd på skrivbordsskivan. Det tog mindre än ett dygn från det att vi hade monterat Stringsystemet till det att Frances hade gjort bitmärken på hörnen. Kul liv.)

8 juli

Intervju med Anna Kinberg Batra i Svensk damtidning:

[Paus för att sätta kaffet i vrångstrupen/tuppa av/spy]

Ärligt talat, hur trött är man inte på folk som fortfarande inte har förstått själva definitionen av ordet feminist? Till Anna kan jag bara säga: FLASH, det du beskriver är kärnan av feminismens innebörd och du ÄR ALLTSÅ EN FEMINIST. Våga stå för det och fatta att ordets betydelse är positiv. Jag tänker också lite på själva skribenten till denna intervju; skäms hen inte över att ha valt orden "Anna kallar sig gärna feminist om det handlar om att kvinnor och män ska ha lika möjligheter [...]" och publicerat detta officiellt i en tidning som en stor mängd människor läser?! När har feminism någonsin handlat om något annat? Den här skribenten måste ju vara antingen a) ett stolpskott eller b) ej påläst.

"Då är jag gärna feminist"... Släng dig i väggen, Anna. Ditt motto borde bli: be the change. Använd din position till något vettigt. Det här är ju lite som när någon frågade Fredrik Reinfeldt om han är feminist och han bara "Jag kan avslöja att jag är moderat" och man bara [..............................................................................................................] (tom i hela huvudet pga det har sprängts).

Vad nästa fråga i intervjun med Anna är? Hur det går att kombinera arbetet som partiledare med att vara mamma. What else? (George Clooney-röst.)

STORT TEST! Är du en feminist? Nu kan du äntligen få svaret och slippa vara förvirrad som Anna Kinberg Batra!

Fråga: Tycker du att alla människor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter i samhället?

a) Ja.

b) Nej.

Svarade du a): Du är en tvättäkta feminist!

Svarade du b): Det kan hända att du inte är en feminist. Det kan också vara så att du inte har funderat tillräckligt länge över hur ett rimligt samhälle ser ut.

7 juli

För att fira att vi äntligen har semester gick Victoria och jag ut och åt. Okej, semestern hade inte riktigt börjat än (det här var i måndags), men vi hade stark semesterfeeling och det kan ju också räcka. Så här såg det ut:

Promenad från Telefonplan till Söder. Vädret var en höjdare att uppleva.

Efter att ha ätit godaste indiska maten på Shanti Classic gick vi runt lite på Söder.

Älskar Stockholm enormt mycket.

Alltså. Vädret. Svårslaget.

På hemvägen var jag tvungen att fota det här huset som ligger i våra kvarter.

En riktigt bra måndag var det. Just nu sitter vi och tittar på matchen mellan Frankrike och Tyskland. Vi ägnar mycket tid åt att peppa inför Emma och Simons bröllop som äger rum på lördag (i dag provade vi våra outfits en sista gång innan den stora dagen). Svårt att förstå att de verkligen ska gifta sig. Det kommer att bli en otroligt bra dag.

6 juli

Obegripligheter del 20:

Sporter där det som skiljer segraren från förlorarna är någon enstaka sekund eller - i värsta fall - några ynka hundradelar. I vissa sporter motsvaras det så klart av meter, såsom i backhoppning, men ni fattar vad jag menar.

När jag tittar på sådana här sporter kan jag liksom tycka att det blir så otroligt löjeväckande. Varför tävlar de ens? I min värld är det exakt det här som kallas att vara lika bra. Titta till exempel på simningsbilden. Man ba: wow, du kom fram typ en hundradels sekund innan alla - ALLA - andra som var med och tävlade. (Jippi?) Bilden hade kunnat vara tagen vid vilket simnings-VM som helst. Man ba: du är inte världsmästare i simning. Du är lika bra som sju andra personer.

6 juli

Bloc Party spelade på Grönan. Det här var första gången jag som dem live och som väntat var det tio år för sent. Jag gillar nämligen bara den första skivan och från den fick jag nu endast höra ett fåtal låtar. Inte ens This Modern Love dök upp... Typiskt.

Efter Bloc Party-spelningen promenerade jag och mina jobbarkompisar tillbaka in till stan. På Strandvägen blev vi delaktiga i en kvinnas nära döden-upplevelse. Hon hade nämligen parkerat sin cykel precis vid kajens kant och när hon skulle låsa upp den råkade hon på något sätt ramla i vattnet. När vi gick förbi såg vi bara i ögonvrån hur någon stod på en stege invid en av båtrestaurangerna där det var lite festlig stämning. Min första tanke var att kvinnan var på väg ner i vattnet för att doppa fötterna. Det konstiga var att det inte stod någon annan i närheten av henne (är man på fest och vill känna på vattnet brukar man väl vanligtvis göra det tillsammans med någon festkompis? tänkte jag). Och när vi hade tittat på henne i några sekunder såg vi att hon var genomblöt; vatten rann från hennes hår och framför allt från hennes stora axelväska. Vi gick fram till stegen hon stod på för att hjälpa henne över kanten till båtrestaurangen. Någon av oss sprang in i restaurangen för att hämta hjälp. Kvinnan var troligtvis full och definitivt i chock. Hon försökte berätta hur det hela hade gått till men verkade inte riktigt få grepp om det. Plötsligt hade hon legat i vattnet och efter en stund börjat försöka ta sig upp. Vi tittade på stället där hon hade ramlat i och såg direkt vilken tur hon haft som inte slagit huvudet i någon av de gigantiska järnkedjorna restaurangen låg förtöjd med. Hade hon gjort det hade hon sannolikt legat medvetslös i vattnet utan att minsta ljud kommit från henne och vi hade bara promenerat förbi utan att se någonting alls.

Den första juli fick jag två nya tillskott i mitt liv: ett 28mm-objektiv och sprillans ny musik från blink. Självklart var jag mest uppspelt över blinks skiva. Har ju ändå väntat på ett album i fem år och dessutom har Tom bytts ut mot Matt Skiba. Snacka om att vara spänd inför en release. Objektivet gav jag mig själv i present för att jag nu har gjort mitt första helår som gymnasielärare.

Nu i lördags bjöd Lauren hem mig och Victoria på middag. Älskar att hänga med Lauren.

Tror att jag behöver ett inbyggt vattenpass i sökaren för att lära mig att inte ta sneda bilder...

5 juli

Förra veckan, den tjugonionde juni närmare bestämt, såg Victoria och jag Lars Winnerbäck på Skansen. Anna Ternheim var förband. Vi stod längst fram och allt var underbart. 

Hur gullig?!