Redigerad 13 februari 2016:
I övrigt åkte mamma till sjukhuset idag och blir kvar över helgen. Pappa och jag ska hälsa på henne ikväll. Det är så himla svårt när något händer i ett händelseförlopp man inte ens har smält än. När ens hjärna intas av något man inte kan få grepp om, och det där något fyller upp hela jävla tankebanan men man får ingen ordning på det. Men vad gör man? Det är ju som det är. Det kommer att vara så. Ofta. Och Gunnel var såklart bäst igen och jag funderar lite över varför hon inte är typ psykolog eller personlig coach eller något annat trevligt. Fast det är ju tur att hon är lärare, dock. En jävla tur. Jag ska hur som helst inte gå på engelskan imorgon, måste spela skjutspel och grejer för att avreagera mig och försöka få ordning och reda i skallen. Men efter lunch går jag till skolan. Är det något här i livet jag verkligen hatar (inte ogillar utan hatar) är det att skylla min frånvaro på att jag inte orkar komma, men just nu är det så det är. Tyvärr. Hoppas det inte händer alltför ofta. Det blir nog bättre sen; jag vet bara inte när.
No comments:
Post a Comment