14 nov

För en vecka sedan hade jag en nära-blink-upplevelse. Det handlar om något så ljuvligt som teknik och allas vårt innerligt älskade internet. Förra torsdagen satt jag framför min dator, uppkopplad mot radiostationen KROQ:s hemsida, medan en konsert med blink livestreamades över hela världen. Mina ögon tåras bara jag tänker på detta. Det är det närmaste jag någonsin har kommit att se blink live än så länge. För en kort stund visste jag att bandet och jag på något internetigt vis befann oss i samma ögonblick. Trots att de var i Los Angeles och jag satt i min säng i en helt annan del av världen. Så fint, tycker jag. Här är två "live"-bilder på blink:

När Family Reunion - och därmed hela konserten - var slut började hela inspelningen genast om. Utan att vara live, alltså. Konserten loopades på radiostationens hemsida. O-live. Jag kollade om en gång och kunde konstatera att det var en helt annan känsla när jag visste att blink och jag inte längre var i samma stund. Att de hade gått till logen och torkat svetten ur pannan med en frottéhandduk medan jag satt kvar i sängen och kollade Violence en extra gång. Vi var inte längre synkade. Herregud, vilken lång textmassa bara om det här. Jag var nog överpepp på hela grejen på grund av just att jag aldrig har sett blink live på riktigt. Det var hur som helst den bästa torsdagskvällen på länge!