29/09/2014

29 sep























Obegripligheter del 10:
Som den tionde delen i min följetong om obegripligheter ska jag berätta hur det gick till när jag skulle sälja mitt Nintendo 64 (som jag för övrigt fick när jag var i nio- eller tioårsåldern).

1) Jag bestämde mig, efter mycket om och men, för att sälja spelet. (Hade lite ångest här. Hur gör man sig av med en gammal kompis, liksom?)
2) Jag använde Facebook för att rådfråga om prissättning. Fick höra att jag troligtvis kunde få runt 700 kronor för hela paketet. Blev nu lite besviken, och ångrade nästan mitt beslut om att sälja eftersom jag hade väntat mig mer pengar.
3) Några månader senare tänkte jag "Nu eller aldrig!", varpå jag skapade en annons på Blocket. Jag bestämde mig för att slå på stort och lägga ut spelet för 1000 kronor, eftersom jag nog hellre hade sparat det om jag inte ens hade tjänat en tusenlapp på affären.
4) En massa Blocket-folk hörde av sig och ville köpa. Ett mail stack ut. Det var nämligen från en kille som inte alls var ute efter att köpa, utan bara ville vara en vänlig medmänniska och påpeka att jag kunde få mycket mer för mitt Nintendo-paket. Jag tackade ödmjukast och frågade vilket pris han skulle föreslå och fick svaret 1500 kronor.
5) Jag gick in i min Blocket-annons och ändrade till 1500 kronor.
6) En kille mailade mig och bjöd 1800 kronor.
7) Killen kom till Telefonplan och köpte min gamla kompis.
8) Jag blev 1800 kronor rikare.

1800 pix! Fatta! Jag är i extas. Ska jag nu köpa en Vans-tröja och Cheap Monday-jeans för pengarna, eller ska jag betala för min lärarlegitimation? Lol, skoja ba. Klart att jag köper kläderna. Lärarleg har jag möjligtvis råd med nästa månad (kostar 1500 kronor, vilket jag är helt emot och därför i ren protest säger fuck the system och köper kläder i stället).

Victoria sms:ade mig för övrigt efter min avslutade affär och skrev: "Tänk om du hade kunnat få mer för spelet!" Japp, det hade jag kanske. I bästa fall. I värsta fall hade jag också lika gärna kunnat råka sälja det för endast 1000 kronor. Tur som attans att den där killen hörde av sig och rekommenderade mig att ändra priset.

No comments: