10 juli

Japp, vi har alltså köpt en ny lägenhet. En trea i samma område - vi älskar nämligen Telefonplan. Just nu bor vi i Telefonplans gamla k-märkta arbetarbostäder (här bodde arbetarna i Ericsson-fabriken) (aka LM-staden) som byggdes på 30- och 40-talen. De här lägenheterna är väldigt charmiga och fint bevarade. Kvarter efter kvarter med likadana smalhus och grönområden mellan varje länga. Här har vi verkligen trivts i snart fyra år. Att vi flyttade till just Telefonplan var egentligen en ren chansning. Vi hade ingen koll på området, men en gång när jag och pappa körde ett varv här med bilen efter en visning tyckte jag att det såg mysigt ut. Vår tvårummare köpte vi faktiskt utan att ens ha sett den; pappa fick gå på visning eftersom vi hade så långt att åka från Linköping där vi bodde då. Som tur är har min pappa mycket god smak och känsla för vad som är en trevlig bostad, så köpet blev en lyckträff. Så här ser vår nuvarande lägenhet ut:

Bilder från Länsförsäkringar Fastighetsförmedling och mig själv.

*sjutton smileysar med hjärtögon* 

Jag kommer förresten inte minst att sakna utsikten från vår lägenhet. Åt ena hållet ser vi Globen (lite mindre det senaste året, dock, sedan det byggdes ett bostadshus som skymmer sikten) och åt andra hållet ser det ut så här:

Okej, den där soluppgången syns väl inte exakt hela tiden, men ni fattar. De gamla husen. Ljuset. Grönskan.

Älskar verkligen den här lägenheten, som ni förstår! Trots det bestämde vi oss alltså tidigt i våras för att köpa något nytt. Våra krav: större, nyare, balkong. Efter en lång köp- och säljvår (att köpa och sälja bostadsrätt tar ALL energi) hamnade vi till slut i huset vi har trånat efter, nämligen det här:

Sedan 2015 när detta bygge stod klart har vi oräkneliga gånger stått utanför med dregel i mungiporna och knappt kunnat hoppas på att någon gång bo i det. Nu under våren när vi Hemnet-knarkade hade vi främst siktet inne på detta kvarter (även husen bakom är fina) och ett kvarter ett stenkast närmare Konstfack). Vi kunde så klart tänka oss att bo även någon annanstans, om lägenheten kändes perfekt, men det är något speciellt med just dessa kvarter. De känns liksom mer hemma, av någon anledning. Så blev det alltså till slut en trea i detta svarta hus. Den såg ut så här när den såldes:

Bilder från Husman Hagberg.

Vi hade tillträde för lite mer än en vecka sedan och har sedan dess slipat och vitvaxat golven. Ja, en golvslipare har gjort det åt oss, alltså. Klassiska före- och efter-bilder:

Bilderna är sneda som tusan men ni fattar ju. Vi är sjukt nöjda! På fredag flyttar vi in och pyntar det vita golvet med våra färgglada mattor.