26 nov

I kvällens Idol bjöd Linnea på en "egen" version av Beyoncés Crazy in Love. Juryn sa saker som att Linnea är innovativ, att det krävs en stor talang för att göra om låtar på det sättet och att det är extremt musikaliskt osv osv etc etc. Det sjuka - typ äckliga - med det här är att Linnea fnissar sött och tackar och bockar. I själva verket har hon snott Antony Hegartys version rakt av och tagit med den upp på Idol-scenen.

Det är synd att tre av musik-Sveriges mest framstående personer (det vill säga Idol-juryn) inte har bättre koll på alternativ musik. Om de hade haft det hade de antagligen hört talas om Antonys version av Crazy in Love. Det är ju inte som att han är okänd, precis. Det är nästan så att man blir lite besviken på juryn.

Det är en bra version av Beyoncés gamla dänga, och Linnea får för min del gärna ta med den till Idol-scenen så att människor får höra hur en bra cover kan göras. Men då tycker jag att det är trevligare om man redan från början erkänner att man har hört Antony and the Johnsons version, i stället för att suga åt sig kommentarer som en svamp. Det blir så otroligt fel annars, för oss som vet hur det ligger till.

(Som en parentes: extra uppenbart blir det ju genom att Linnea sedan tidigare har gjort klart för Idol-tittare att hon lyssnar på Antony; Hope There's Someone har till och med blivit Linneas låt på en av Idol-skivorna.)

25 nov

Fram tills för några veckor sedan trodde jag att The Fray och OneRepublic var samma band. Bandnamnen kunde jag givetvis skilja på - men jag har alltid uppfattat det som att låtarna från respektive band kommer från samma musiker. Och som ni ser ovan ser ju banden i stort sett exakt likadana ut, också (fråga mig inte vilken bild som föreställer vilket band - jag är absolut inte rätt person att ställa den frågan till). Ärligt - det är typ ingen skillnad på bandens låtar. De låter prick lika. Så när jag har hört en The Fray-låt på radion har jag tänkt: jaha, det där bandet med en flintis i spetsen. Och när jag har hört en OneRepublic-låt har jag tänkt exakt samma sak.

Men nu har jag gjort noggrann efterforskning på bandens egna hemsidor plus Last.fm och kommit fram till att inte en enda bandmedlem förekommer i båda dessa band. Det är alltså definitivt två olika band. Och när jag lånar Victorias Spotify för att jämföra How To Save A Life med Apologize hör jag en liten - extremt liten - skillnad. I sångarnas röster. I övrigt: prick lika. Är det inte förvirrande?

25 nov

Från min systers Twitter: "Det luktar fjärt i vår lägenhet. Jag drömmer mig upp till Lisa och Kent i klocktornet. Dom har julstjärnor."

Vilka är Lisa och Kent? Varför bor de i ett klocktorn? Varför i hela jävla havet har de julpyntat innan första advent?

Och vem är det egentligen som har pruttat?

Så många frågor - aldrig några svar.

22 nov

Min syster ringde härom dagen. Hon läste upp vad hon önskar sig av sin kille i julklapp:

- En sopp-kokbok.
- En iPod.
- En MacBook Pro.
- En vit soffa.
- Kuddfodral från Svenskt Tenn att ha i den vita soffan (Josef Frank-tyg).
- En fjällvandring.

"Men du har ju redan en iPhone? Kan du inte lyssna på musik i den, bara?" frågade jag.
"Nej, men när jag tränar. Min iPhone är för klumpig då."
"Okej..."
[Paus]
"Stoffe kommer nog inte att köpa allt det där till dig."

21 nov

Läste precis följande anekdot på Last.fm. Texten handlar om The Wrestler av Bruce.

The origins of the song are based in a lost and resumed friendship between Bruce Springsteen and Wrestler lead actor Mickey Rourke; Rourke told Springsteen about his comeback film and asked if Springsteen could write a song for it. Springsteen subsequently did, played it for Rourke and director Darren Aronofsky before a concert. When they liked it, Springsteen gave them the song for no fee.

Springsteen, alltså. Han verkar så himla fin. Generös. Jag vet inte om jag har drömt det här, eller kokat ihop på egen hand i mitt huvud, men jag har för mig att han någon gång gav en gratiskonsert i sin hemstad. Eller något liknande. Poängen är i alla fall kombinationen av Bruce och att ge gratiskonsert. Det är fint. Jag tycker att fler artister som har alldeles för mycket pengar för sitt eget bästa borde ge gratiskonserter.

20 nov

Redigerad 1 mars 2016:

Berlin-bilder. Lördag, söndag, måndag.

12 nov

Härmed bestämmer jag att ordet terribel finns. Det är givetvis en svenneversion av engelskan terrible, och bär precis samma betydelser. (Betoningen i terribel ligger på "i", som i bibel.)

"Jag hade en terribel dröm i natt."

"Vi var på en alldeles terribel resa!"

"Nej, den där färgen kan vi inte ha i köket; den är terribel!"

"Vad tycker du om smaken på såsen?"
"Terribel!"

Visst är det fantastiskt? När jag blir lärare och får egna små elever att styra och ställa över (moahahaha!) tänker jag uppmuntra dem att komma på egna ord. Eller försvenska redan existerande ord. Och framför allt använda orden de kommer på. Det är ju ändå det allra bästa med språk: att man själv bestämmer över det.

11 nov

Vad är grejen med hästar, egentligen? De är överallt. Och då menar jag inte överallt bokstavligen, utan överallt i musikvärlden. De har tagit över, på något sätt. Band och artister verkar inte kunna få nog av hästar. Här är några bandnamn som poppar upp i mitt huvud (det här är nämligen ett extremt vetenskapligt blogginlägg): Band Of Horses, HORSE The Band, Horse Feathers, Hold Your Horse Is, Crazy Horse, Sparklehorse, The Dark Horse Project, Pulled Apart By Horses, Beating A Horse To Death... Ni fattar. Man kan fortsätta. Men vem fan orkar det?

Och det slutar inte med bandnamnen. Nej, hästarna är med även i låttitlarna. Mine's Not A High Horse, A Horse Called Golgotha, Dark Horse, A Horse Is Not A Home, Born On A Horse, Flossing A Dead Horse, Wild Horses, All The Wild Horses. Även detta kan man fortsätta med. Och är hästarna inte med i bandnamnet eller låttiteln så ska skivan absolut heta något med häst (exempelvis Patti Smiths Horses eller Of Montreals Horse & Elephant Eatery (No Elephants Allowed)). Har man inte lyckats få med minst en häst i bandnamnet, låt- eller skivtiteln kan man sätta sitt hopp till skivomslaget. Det ser vi på bland annat Kents Tillbaka till samtiden och Josh Ritters The Animal Years.

Jag förstår om ni har hunnit bli rädda vid det här laget. Men det kommer tyvärr mer. Finns hästarna inte i bandnamnet, låttiteln, skivtiteln eller på omslaget så ska bandet/artisten givetvis ha minst en bandbild där en eller flera hästar förekommer. Nedan ser ni bilder på The Sound Of Animals Fighting, The Tallest Man On Earth och Hajen/Jaw Lesson/Idiot Wind (Tallest Man och Hajen är i och för sig tillsammans, så det kanske finns något slags gemensamt beslut i häst-grejen).

Hur började den här häst-trenden, egentligen? Är det bara jag som har funderat över varför alla hästar är överallt? Och är det inte hästar så är det björnar. Grizzly Bear, When Bears Attack!, Polar Bear Club, Meet A Bear, Bear, Minus The Bear, Bear In Heaven... Seriöst. Är det ingen mer som funderar över sådant här? En gång blev jag avslängd av en häst. Jag tror att den hette Hoppe. Eller är det kaniner som brukar heta så? Hoppe (eller vad den nu hette) satte av i galopp och jag kan ju ingenting om hästar så jag försökte hålla mig kvar men sedan slängde Hoppe av mig. Ganska skönt ändå att jag landade i gräset i stället för på grusvägen.

Älskade Vecko-Revyn, är jag normal?

4 nov

I går köpte jag The Sims 3 men jag får ABSOLUT INTE UNDER NÅGRA SOM HELST OMSTÄNDIGHETER installera det förrän jag har skickat in hemtentan. Sims är som terapi för mig. Man kan göra dem lyckliga. Man kan shoppa åt dem. Man kan renovera deras badrum. Plantera rosor. Låta dem klippa rosorna. Man kan plåga dem. Man göra dem så olyckliga att de bara står och gråter hela dagarna. Man kan säga åt dem att simma i poolen, för att sedan ta bort stegen så att de drunknar. Man kan ställa dem i ett rum och sedan ta bort dörren så att de svälter ihjäl, ståendes i sitt eget bajs.

Det är en fantastisk värld vi lever i.

3 nov

Har man valt att bo i Linköping får man leva med att man ibland tror att tredje världskriget har brutit ut. Folk i den här stan verkar liksom aldrig tröttna på krigsflygplan. Jag vet, vi som är utomstående tänker typ: eh, what? Krigsflygplan är ju för femåringar alternativt krigsveteraner som gärna vill sätta sig i ett men som när de väl gör det svimmar spyr får en hjärtattack och dör på stört. Men infödingarna tycker att det är fascinerande med motorerna och grejer så de flyger gärna så lågt det går (tror jag) och själv sitter man exempelvis i köket och lyssnar på Snöras när man hör något som låter som ett missilplan med siktet inställt på hela jävla Ryd.

Man väntar på kabooooooom, men det kommer inget.

För inte alls länge sedan höll infödingarna för övrigt på med att flyga helikopter dygnet runt i kanske en veckas tid. Första kvällen tänkte man typ aja, en kväll går ju an, de tränar säkert på att flyga i mörkret eller något. Andra dagen: aja, en dag till funkar ju, de tränar nog på att flyga i dimman. Bra att de får öva på sådant, faktiskt. Och sedan, resten av veckan, blev man ett psyko och trodde att de letade efter någon förrymd massmördare. Man kunde inte tro annat, när de smattrade runt med sin helikopter dygnet runt och givetvis bara runt ett begränsat område (området där mördaren förmodligen befann sig).

2 nov

1 nov

Nyss bevittnat på fejjan: unge född någon gång runt -92 stavar duktig med ck. Ducktig, alltså. Kvack.

1 nov

Är det bara jag som blir äcklad av Carolina Wallin Pérez "jazziga" versioner av Kents låtar?

*sätter fingrarna i halsen och spyr*

kjam.