nov 30

Jag fick ett sms:

Från: Privat mobil 19.31
I morgon är det korv stroganoff

Privat mobil betyder min mammas privata telefon. Och hon ville upplysa mig om morgondagens middag. Detta har hon aldrig gjort via sms förut.

nov 30

Här kommer några ord från Lukas Moodysson:

jag sitter fast inuti tv-apparaten
jag stirrar ut i rummet
det ligger sönderskjutna barn i min säng
och äter chips och ser på tv

de ser på mig

med stirrande ögon som inte blinkar

Han är verkligen en av mina favoritpoeter. Så himla bra och fin och väljer så bra ord. Fantastisk, är han. Dikten jag skrev ovan finns med i Moodyssons bok Mellan sexton och tjugosex. Bilden där uppe har en kille som heter David Levene fotat.

nov 30

Dagens ord: asteni (kraftlöshet)

nov 30

Ulf Lundell i DN: "All konst är tröst eller gemensamhet. Vi är ensamma hur vi än vänder och vrider på det."

Det är så fint. Hela intervjun (som publicerades för ett tag sedan) är så sorglig, på något vis. Och så är det en massa sorgligt fina bilder där Uffe går ensam på en höstruskig strand, Uffe ser eftertänksam ut, Uffe kikar fram mellan några träd. Anders Andersson har fotat. Här kan ni läsa intervjun.

nov 29

Redigerad 14 februari 2016:

I morgon är det december, tänkte jag säga men det är det ju inte alls. Dock är det första advent och det måste jävlar i mig vara så nära december man bara kan komma.

Här kommer något kort om mitt Uppdrag fredagskänsla: det är fortfarande ett uppdrag. Det är fortfarande misslyckat. I stort sett ingen fredag har verkligen på riktigt känts som fredag, och ingen helg har känts som helg på riktigt utan snarare "hemstudiedagar". Och det är en stor skillnad på att ha helg och hemstudier. Den här helgen är den första på väldigt länge som verkligen är helg. Det beror på att jag inte har något att plugga eftersom vi ska inleda ett nytt kursmoment nästa vecka. I går var jag hos Victoria och åt sallad och tittade på Hugh Grant. I dag ska jag åka till Stockholm. Bara att fara till hufvudstaden är ju en bra helgingrediens, det var en sådan där grej vi gjorde väldigt ofta på just lördagar när vi gick i typ åttan och nian. (I åttan var det dödsviktigt att åka till Stockholm och titta vad Rock Zone hade fått in för bandtröjor och vilka tidningar på PressStop Good Charlotte var med i.) I morgon är det som sagt första advent och då ska jag väl typ tända ljus och dricka kaffe och äta bullar och se film. Bara ligga och vältra mig i mina långkalsonger.

Hoppas att ni känner er nöjda med denna fredagskänsla-update. Jag vet att jag har varit dålig på att skriva om den; ibland har det berott på att jag har glömt bort och ibland har det berott på att jag har förträngt. Så kan det vara. Jag ska självklart inte ge upp projektet riktigt än, även om det känns lite tungt att jag börjar komma till insikt med att fredagskänslan kanske inte kommer att komma tillbaka på väldigt länge. Typ femton år-länge. Well. Never mind. We are ugly but we have the music. Det var ju så han sa det, Cohen. Han är en fin (och oerhört gammal) man.

nov 27

"Vad lyssnar du på?!"

Jag lyssnar fortfarande på O Helga Natt med herr Körberg. Något min syster fick erfara, genom telefon. Hon bor typ fyrtio mil bort, i Skåneland.

nov 27

Nu ska jag sluta. Jag ska sluta parallelläsa böcker. Jag känner själv att allt detta parallelläsandet är en stressfaktor i mitt vardagliga liv. Tråkigt, men sant. Normalt för mig har under en ganska lång tidsperiod varit att läsa fyra-fem böcker parallellt med kurslitteratur. Från och med snart* ska jag läsa en roman/valfri bok parallellt med kurslitteratur (den sortens parallelläsande kommer jag ju inte undan). Så. Nu är det sagt. Jag ska göra mitt bästa för att hålla det, och se om det underlättar mitt liv eller något.

* Så fort jag har läst ut alla böcker jag parallelläser nu.

Det här måste jag göra i dag:
- gå ut med Scilla flera gånger
- förbereda morgondagens examinerande moment
- mysa med Scilla så att hon inte känner sig ensam
- gå på stan och köpa grejer
- gå till Folkets Hus för att kopiera ett papper till overheadpapper
- lämna tillbaka en bok på biblioteket
- placera om mina pengar så att de kommer till rätt konton
- läsa massor

Helst vill jag sova. Men icke. Ska nog börja med att gå ut med Scilla. Sedan läsa igenom kursplanen för Svenska B igen och omvandla alla mål till mer konkreta lektionsuppgifter. I morgon ska vi leka lärare och få 2,5 hp för det. Snällt, va?

nov 26

Micke skickar en låt vid namn Dusk av ett band som heter Notre Dame. Videon till Everybody (Backstreet's Back) är allt jag kan tänka på när sångaren som tydligen kallas Snowy Shaw gurglar fram sitt budskap. Flashback. När Dusk närmar sig sitt klimax ser jag bara de fem pojkarna dansa med uppknäppta, vita skjortor på det lilavita dansgolvet. Märkliga, märkliga danssteg.

Sådan där hårdrock har jag inte riktigt lärt mig att uppskatta fullt ut.

nov 26

Vaknade klockan 6:20. Stängde direkt av väckarklockan så att jag skulle slippa lida av det förfärliga ljudet. Sedan börjar låtraden "Shit, piss, fuck, cunt, cocksucker, motherfucker, tits, fart, turd and twat" härja i mitt huvud och den är omöjlig att stoppa. Oh, happy day...

nov 25

"En kopp kaffe?"

"Ja tack, fröken Gredelin."

Detta tänkte jag då jag öppnade skåpluckan, tog fram en gul kopp och fyllde den med nybryggt kaffe. Precis som jag hade tänkt det sista ordet insåg jag vilka ord som precis fladdrat runt i min skalle. Hjärnan verkar sannerligen leva sitt eget liv ibland. Vem är fröken Gredelin? Mitt andra jag? Varför frågade fröken Gredelin om jag ville ha en kopp kaffe?

Ibland kan man verkligen ställa sig frågan är jag normal? Oftast får man inget svar. En annan halvkonstig sak med mig är att jag har en studsboll i hushållspappersrullen i mitt "kök". Studsbollen i fråga hittade jag utomhus, tog med den hem och la den i hushållsrullen. Sedan dess har jag bytt rulle en gång, men la genast ner studsbollen i den nya. Jag vet inte varför. Kanske tror jag att något slags sinne ska utvecklas om jag då och då låter studsbollen falla ner och flyga upp. Typ bollsinnet. Det intressanta är att jag redan har ett fullt dugligt bollsinne, och att jag inte studsar med studsbollen särskilt ofta. Men den ligger där. I min hushållsrulle.

Kanske är det bara farligt att vara ensam i den här världen.

nov 23

Det är redan den 23 november! Detta insåg jag för ett par sekunder sedan då jag skrev datumet som titel till det här inlägget. Förstår ni vad det innebär? Ja, en jävla massa saker. Dels är det approximativt en månad kvar till julafton, och jag har vare sig köpt några julklappar än eller för den delen önskat mig någon sådan. Dels har det här året gått jävligt fort. Det är sjukt. Och dels har jag snart skrapat ihop inte mindre än 30 högskolepoäng. Att jag ska upp i 330 eller vad det nu kan vara förbiser vi en liten stund och jublar över det vi faktiskt kan få grepp om.

Det är konstigt att vakna med för många tankar i huvudet. Särskilt när de är i stort sett exakt samma som man tänkte innan man somnade. Min hjärna var en fucking mess när jag vaknade i dag. Klockan var 8:54 (när jag tittade på klockan; hade nog varit vaken en liten stund innan). Det var i synnerhet två saker som hade min uppmärksamhet, och dessa var då följande: 1) vem är det (om jag)? 2) vad fan ska jag prata om på den muntliga examinationsuppgiften? Förmodligen förstår ni inte nummer ett, och det är knappt att jag gör det heller. Det är inte alltid man förstår sig på sina tankar. Jag tror att min hjärna kände sig överbelastad, för efter en stund började jag i stället tänka på lussebullar och luciafirandet i högstadiet. Det är så skönt med saker man kan få grepp om. Som pausunderhållning, liksom.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om Tiger Lous remix-skiva till A Partial Print. Jag hade verkligen förväntat mig något grymt. Ni vet, som Bloc Partys remix-version av Silent Alarm. Man visste liksom inte vilken version som var bättre. Så är det inte med Tiger Lou. Det är helt klart originalet som är bra. Remixen känns fan min själ som en förtappad ungdom.

Fortfarande lyssnar jag på O Helga Natt med herr Körberg. Ingen annan får sjunga den! Här skulle min far bli otroligt arg och säga "Den jävla alkisen!" och förespråka Jussi Björlings version. Om min far inte får höra herr Björling sjunga O Helga Natt på julen blir han näst intill förkrossad. Lite som när Gustav Svensson inte får Arne Weise i rutan på julafton; i stället är där något jävla stolpskott. I år är stolpskottet Lasse Kronér. Jag vill ha Eva Funck som julvärd. Och så ska hon förklara allt om Kalle Anka-traditionen och givetvis allt om julen. Och allt annat vi undrar. Jag skulle faktiskt vilja ha Eva Funck sittandes i min soffa hela dagarna, så att jag alltid kan fråga någon om allt jag undrar. Hon måste veta så jävla mycket, den människan.

nov 21

Finns det over head taken (över huvud taget) något skönare än att glida ner i soffan på fredagseftermiddagen, se en film och bara njuuuuuuuuuuta av den kommande helgen? Detta tänkte jag när jag kom hem från skolan. Att det skulle bli så himla underbart lovely. Synd bara att jag råkade välja en supermegasorglig film så att jag började gråta. Av detta blev jag sedan så utmattad att jag var tvungen att gå och lägga mig. Somnade och sov. Så lyckat blev det där med myseftermiddag för mig.

Nu ska jag berätta tre saker jag inte har berättat för er. Dessa tre saker har temat medmänniskor as we want them to be. Ni vet, Sverige är så jävla kallt och vi är så extremt vemodiga, vi svennar, men nu ska ni ta mig tusan få dra er baklänges en liten stund. Det är ni värda! Here we go. Det handlar alltså om tre situationer. Situation ett: jag sitter i en fullsatt buss (det är så fullt att några står) i Linköping. En tant i hatt kliver på. Jag reser mig då och överlämnar min plats åt den bräckliga tanten och hennes lilla handväska. Till henne säger jag: "Du kan sitta här", och hon svarar med ett skört tack och ser uppriktigt glad ut. Situation två: på trottoaren utanför kinarestaurangen på Öster i Nyköping. Jag går bakom en kvinna. Framför sig har hon en barnvagn, och vid sin sida sin fyraårige son. De tar upp hela trottoaren, och går givetvis väldigt sakta då pojken vill stanna och titta på allt av intresse. Jag tänker inombords: "Jävla barnvagnar!" och gör en ansats för att gå om vid sidan av trottoaren. Kvinnan vänder sig då om, ler sitt mammaleende, stannar upp och lämnar plats åt mig så att jag kan gå om. Situation tre: i dag på tåget från Norrköping till Nyköping. En man sitter och läser en bok. Mitt emot honom sitter en tjej i tjugoårsåldern. Mannen tittar upp på henne ett par gånger, tvekande. Efter en stund säger han: "Ursäkta, jag bara... Du har något svart där", och visar på sin egen kind var det svarta på hennes kind finns. Tjejen kunde alltså gå och tvätta bort det, i stället för att gå runt med det hela dagen.

Ibland händer sådana här grejer. Och man kanske inte lägger märke till dem. Eller så lägger man märke till dem, men viftar bort dem som "någon trevlig grej som hände". Jag tycker att det är fina saker, och fina saker ska man inte vifta bort. Dem ska man blogga om.

Nina Hemmingssons bild.

nov 18

"ingenting skall göras för ordens skull;
orden själva har vi ju bara letat fram för tankarnas skull."
- Quintilianus

nov 18

nov 17

Redigerad 16 februari 2016:

Här kommer några väl valda ord om lyxkryssningen jag var på förra veckan. Båten hade femton våningar. Den var, kan man säga, lite större än en vanlig svensk eka. En dag när jag och Therése låg och solade mellan däck elva och tolv såg vi en tant som använde sin Chanel-sjal som solskydd för huvudet. Sedan simmade hon. Med Chanel-sjalen på huvudet. Det fanns sådana där. Lyxtanter, alltså. Det fanns även stekargubbar, italienska sådana med hästsvans som frisyr. Therése och jag bara låg där och tittade på alla människor. [...]

Allt man någonsin kan tänka sig fanns att göra på den där båten. Man kunde fan till och med gå och gifta sig. Nästan all mat var gratis. Det fanns buffé hela dagarna och kvällarna. Först var det frukostbuffé, sedan lunch, sedan afternoon snacks-buffé (hamburgare, pizza, pasta och wok bland annat) och sedan middagsbuffé. På frukostbuffén fanns det tacos. Det tyckte jag som svensk var väldigt exotiskt. I Sverige ska allt vara lagom så vi äter inte tacos till frukost. Då kan man bli intagen på hospitalet. Och då vill ingen komma och hälsa på.

[...]

Vi levde som i en liten bubbla hela kryssningen. Om man tänker sig hur det skulle vara att dö och komma till paradiset så var kryssningen ungefär så. Det största bekymret vi hade på båten var om vi skulle bubbla inomhus eller utomhus. Det fanns sju bubbelpooler. Snacka om beslutsångest. Dagens kryssnings-problem. Om man inte ville behövde man inte göra någonting själv. Servitrisera/servitörerna la servetten i knäet på en om man råkade glömma; en dag hade någon till och med spolat i toaletten i vår hytt. [...]

nov 16

jag ska skriva mer om resan. kanske i morgon. just nu har jag inte tid för jag är så himla busy. här får ni en bild från palermo så länge. tjo-ho.

nov 16

Jag är tillbaka från min jet set-lyx. Har känt mig som en rik Blondinbella hela veckan. I dag har jag lyssnat på mina skivor, ätit gröt och kaviarknäckisar. Gud, vad det alltid är skönt att komma hem. Veckan har känts så jävla lång; jag glömde till och med bort att det fanns en verklighet. Tror att jag förträngde mycket. Till exempel att jag måste ta körkort och andra jobbiga grejer. Att vara på den där båten var ungefär som att jag hade dött och kommit till paradiset. Men mer om kryssningen i ett annat inlägg. Kan inte skriva så mycket nu för det snurrar fortfarande i mitt huvud efter den sista dagen på havet. Undrar hur länge det kommer att kännas som att jag skvalpar runt så här.

Ska snart gå hem till mina pears. Äta spaghetti bolognese och umgås med syster det sista innan hon far tillbaka till Helsingborg. Sedan kommer vi inte att ses på ungefär en månad. Som tur var lyckades jag spela in Ensam Mamma förra söndagen, tittade på det med Therése i går kväll. Älskar fortfarande en mamma som heter Anette. I kväll är det dags igen.

"Vad var det det hette? Mamma Våldtar Far?" - pappa om Ensam Mamma Söker

nov 6

Redigerad 16 februari 2016:

Tiger Lou spelade på Teatern i Nyköping i går kväll. Victoria och jag gick dit. Det var en mycket fin spelning. Först spelade Tiger Lou igenom hela A Partial Print, från den första till den sista låten, [...].

nov 5

Redigerad 16 februari 2016:

Man kan läsa Barack Obamas vinnartal på DN:s hemsida. Och när jag gör det sitter jag helt seriöst och räknar retoriska figurer. Jag blev fan helt skadad av att gå media. Fick ganska många tics.

[...]

nov 5

Äntligen lite förnyelse i världen! Det blev ju inte en brud men väl en svart Obama. Så himla bra. But still: läste någonstans på gamla Internet att valdeltagandet var ca 64 %. Hoppas på högre siffror nästa gång. Men, vilket lyckligt slut. På evighetsperioden med idiotcpgubbe nr 1 i spetsen. Nu när han äntligen är over with är det dags. Nu kör vi.

Kör, solen, kör!

nov 3

Det här drömde jag i natt: Jag var på väg till Victoria för att äta middag. Vid busshållsplatsen precis här nere vid gatan stod Max. Han hade precis gjort sin operation, sa han, och skulle åka hem (i drömmen bodde familjen Abrahamsson tydligen i Nyköping). Han hittade aldrig vilken buss han skulle ta, så jag åkte med honom för att han verkligen skulle komma hem. Jag smsade Victoria om att jag skulle bli lite sen. Busschaffisen sa att hans buss inte åkte till busstationen, men lovade att släppa oss på ett ställe jag och Max tyckte lät rimligt nära hans hem. Så åkte vi buss.

När vi gick av bussen var det bara en liten bit att gå, sa jag till Max. Vi gick förbi något litet fik som verkade ligga i något slags park. Max köpte färsk sparris för 25 kronor. Sedan gick vi vidare. Plötsligt befann jag mig i någon konstig affär med Emma. Det var en ganska stor affär som sålde allt möjligt från frukt till accessoarer, och bakom disken stod en kille i 25-årsåldern. Jag och Emma ville köpa biljetter till Tiger Lou. Efter en stund kom det in två människor jag och Emma tydligen kände; de var i vår ålder, en tjej och en kille. Vi bad killen bakom disken att få köpa biljetter till Tiger Lou. Han sa att han skulle bli glad om vi ville komma på en specialspelning Tiger Lou skulle göra, i affären vi befann oss i, innan den riktiga konserten. Mellan 19-22 ungefär skulle bandet vara i affären och lira låtar. Vi sa så klart ja tack varpå killen bad oss att inte fota under den spelningen.

Efter att ha fått biljetterna tittade jag och tjejen som inte var Emma lite i affären. De sålde jättemycket frukt, och på en pelare vid frukten hade de satt upp en del foton. Charlotte Perrelli och hennes familj var med på en bild. På en annan bild sprang ett barn på ett picnicbord, och jag sa till hon som jag tittade med att det var Mimmi på bilden (Mimmi som barn). Jag sa att det i alla fall var jättelikt Mimmi så det måste vara hon. Sedan hände inte så mycket mer förutom att vi åt konstig frukt. Sedan vaknade jag.

Tre saker jag funderar på, så här i efterhand: Åt jag någonsin middag hos Victoria? Kom Max hem ordentligt? Vem skulle ha sparrisen?

nov 2

Jag älskar barn! (På rätt sätt.) DN har som vanligt varit geniala och låtit barn tycka till om samtidens aktuella kultur. Här kan ni läsa barnens kommentarer om film, musik och konst. Bland annat! Jag lockar er med några av mina favoritkommentarer:

DN: Vet ni vem det är som sjunger? [Om Veronica Maggio]
Isak: Ja, är det inte hon från Pirates of the Caribbean? Hon Jack Sparrows fru. Jag har hört en låt med henne och hon låter exakt som det här.

[Om ett konstverk av Grünewald]
Alexander: För mycket påhitt. Ganska fin, men lite för mycket påhitt.
Marcus: Vadå påhitt? Det där är ju inget påhitt, Alex.

[DN visar en bild på Robyn]
Alfred: Jag vet verkligen inte vem det där är. Kan du visa nåt från lilla Melodifestivalen från förra året? Jag känner igen alla!

[DN visar en bild på Bruno K. Öijer - jag lovar att när jag läste den här kommentaren skrattade jag och satte i halsen samtidigt så jag lät som Marge]
Marcus: Jag tror han jobbar med teknologi. Eller som clown på kalas.

John Gripenholm har fotat bilden.

nov 1

Redigerad 24 februari 2016:

[...] jag vill inte att allt ska bli som förut men jag vill att en del av det ska finnas kvar med utvecklingspotential [...]

nov 1

... och ordet svensk finns fortfarande med litet s.

Planer för dagen:
- dammsuga
- läka mina sprickor på händerna
- fota ljus på kyrkogården
- läsa ut sektböckerna
- bestämma mig för ett case
- läsa den kurslitteratur jag ska ha läst till veckan som kommer
- se två filmer
- vika ihop alla kläder jag har slängt överallt

Allt detta kommer jag inte att hinna. Men herregud, man måste ju ha visioner. Ska i alla fall äta middag hos mina pears så jag slipper laga mat själv. Praise the lord!

nov 1

Den hane vi alla älskar, Bob Hansson, har chattat på DN.se.

Petra: Kärlek, hur fan gör man?
Bob Hansson: man gör inte. man är.

Urban: Hur ofta blir du ihopblandad med Bob Hund?
Bob Hansson: senast igår alltid lika kul att se ut som fem stycken

Hjorth: Varför måste (många) manliga poeter se ut som trashankar? Aldrig själv funderat på å fräsha upp dig lite - för kärlekens skull?
Bob Hansson: du är dum i huvudet eller i alla fall oartig. jag har nu en kostym från NK på mig osv osv. Jag är fåfäng osv osv. Okej, jag är inte din stil, vi kommer inte ligga. Värre saker har hänt...