30 jan

Redigerad 2 mars 2016:

[...]

Annat som har hänt i dag? Mamma ringde och berättade att pappa hade sett sockerlådor på Norrköpings auktionsverk. Jag vill gärna ha en sockerlåda. Vet absolut inte vad jag ska ha den till, men känner starkt på mig att den kommer att komma till användning. Senare ringde mamma igen och behövde hjälp med Melodikrysset. Svaret var The Smiths, så det var ju en baggis. [...]

29 jan

Blir helt svimfärdig när jag tänker på alla album som enligt rykten ska släppas under 2011. Laleh, Blink, Death Cab, Coldplay, The Shins, Fleet Foxes, Explosions In The Sky, Okkervil River... Listan fortsätter.

Det är nästan så att man får ont i huvudet av förväntan. Måste gå och göra lite gröt för att lugna ner mig.

29 jan

det finns ett hål inom mig ett mörker det växer blir större större större kanterna sviker böjs ner jag blir äten inifrån ingen vet varför jag skriver det här allt är på väg åt ett annat håll man bloggar om döden man får ingen respons man bloggar om livet man får aldrig någon respons någon bloggar om dagens outfit man får all respons jag tänker aldrig skriva om det jag skriver alltid om det här jag byter aldrig ämne bara tempusform ett evigt väljande av tempusform ska det vara nu ska det vara då ska det vara sedan jag tror inte att någon bryr sig det har jag aldrig trott egentligen bryr sig alla egentligen försöker alla nå mig jag har aldrig varit bra på att bli nådd punkt kolon utropstecken frågetecken semikolon kommatering har aldrig haft någon betydelse när det väl gäller när det handlar om människans miljontals celler spelar kommateringen ingen som helst roll den fyller ingen funktion cellerna vet inte ens att kommateringen existerar de gör det de ska vare sig det sätts en punkt eller inte just de här cellerna har på något sätt sammanfogats så att de har blivit just jag och några celler har blivit fingrar som jag skriver det här med så här går det till hjärnan säger åt cellerna att trycka på knappar som genom en massa ettor och nollor resulterar i en bokstav sedan har hela vår kultur hittat på att vissa bokstavskombinationer står för en viss sak till exempel livet livet livet jag slutar precis där med livet jag slutar så att säga i början eller kanske med nutiden vi vet att livet är nu vi försöker göra något åt det greppa det ogreppbara det är det jag gör här och nu

25 jan

Redigerad 2 mars 2016:

Helsingborg.

25 jan

Här kommer ett alldeles nyss passerat ögonblick. Kontexten (som man ju alltid bör nämna) är att Victoria och jag nyss hade sett klart en (dålig) film vid namn Valentine's Day (se den ej). Som alltid när vi har sett klart en film ville jag studera eftertexterna en aning.

- Vänta nu... Morley, vem var det? frågade jag.
- Det var ju hon den blonda, svarade Victoria.
- Va? Hon som han var förlovad med?
- Ja.
- Vadå? Är det Jessica Alba?
- Ja.
- Jahaa, jag trodde Jessica Alba var brunhålig.

Det här med att skilja på olika konsonanter. Extremt svårt. L och r, liksom. Men visst, brunhålig är hon säkert också. I rumpan sin.

25 jan

Lyssnar på The Decemberists senaste album The King Is Dead. Jag gillar utsidan. Det är en bild av en massa barrträdstoppar, sedda ur ett grodperspektiv. Bakom topparna finns en gulskimrande himmel. Det är fint, tycker jag. Jag dömer ofta album efter deras omslag. Med detta inte sagt att jag dömer ut vissa skivor bara för att de har fula omslag - jag köper fula skivor också. Och många av dem är bra. Men jag gör ofta så att jag köper en skiva bara för att den har en fin utsida. Det är ju halva nöjet med att febrilt stå och bläddra bland plastfyrkanter i en skivbutik: att se alla omslag. Att se hur alla har valt att paketera sin musik för omvärlden.

Och om ni undrar över The Decemberists insida: nya skivan är bra. Han har en behaglig röst, Colin Meloy. January Hymn har fastnat bäst, hittills.

24 jan

Fick så mycket csn-pengar i dag att jag var tvungen att ringa och fråga om det hade blivit något fel. Csn-honan telefon-log och sa att allt var i sin ordning. Så här mycket pengar är jag tydligen värd, tyckte hon. Hon uttryckte det inte exakt så, men hon menade det. Det märktes genom fonen. I min värld är Csn generösa. Hela grejen, liksom. Man får betalt för att plugga; pengar trillar in för att man exempelvis sitter hemma i ett hörn och läser en massa intressanta böcker om det man är mest intresserad av i hela världen. Om jag inte minns fel får folk i utlandet betala för att studera. Men inte här. Här får vi para för besväret.

Och nu till något annat: har läst allt jag bör ha läst inför morgondagens föreläsning och grupparbete. Känns bra. Nu kan jag slänga mig på soffan och se Guldbaggegalan.

24 jan

Chattar med min mellan-kusin på fejjan. Ack, detta ljuvliga, mediepräglade samhälle. Alla generationer i en och samma community. Arkiveras under saker Lunarstorm aldrig lyckades med.

Uppdatering: min mellan-kusin använder så många (för mig) obegripliga förkortningar att jag ständigt måste skriva "va?" för att förklara att jag inte kan alla dessa ungdomliga uttryck. Därmed arkiveras inlägget även under att inse att man har blivit äldre, kanske vuxen.

22 jan

Lunchade med Henke Larsson i dag. I stort sett.

(Han satt vid bordet bredvid. Stoffe sa hej (de har spelat fotboll ihop) och jag funderade över hur jag skulle kunna ta en bild på Henke lite diskret, men kom inte fram till någon bra lösning. Det hade blivit lite pinsamt, faktiskt.)

I alla fall. Så gott som lunchat med Henke Larsson. Arkiveras under saker att skriva i cv:t.

18 jan

Klockan tretton och femtio i morgon eftermiddag ska jag och min finaste bänka oss på en buss vars däck ska snurra söderut. Vi ska sitta där i flera timmar. Och efter alla de där timmarna kommer vi att komma fram till Helsingborg. Där ska vi vistas ända till söndag. Umgås med Therése och Stoffe. Som en mini-semester (för oss; lyx-vardag för dem). Kul, blir det! Sådant vet man redan nu.

De där två bilderna, förresten. Har tagit dem i Helsingborg. Någon annan gång när jag var där. Och ja, på den första äter de en röd korv.

18 jan

Var på biblioteket i dag. Lånade en bok om sekter och en bok om det svenska språket. Om någon därute i cyberspace funderar på att skriva en fördjupande, psykologisk rapport om vem jag är så kan ni utgå från valet av dessa två böcker.

Ni kan se det som ett litet tips.

17 jan

Oj, herregud. Min gamla fransklärare från gymnasiet har gått och tuppat av. Trillat av pinn, så att säga. Hon hade grått hår i en kortklippt, något stickig frisyr som påminde lite om Tintin. Glasögon. Gärna strikta kläder, exempelvis kavaj. Och så var hon lång och spinkig. Vi brukade kalla henne för pekfingret, av den anledningen. Under de år jag hade henne i franska var ett av hennes all time favourite moments när hon spelade upp Céline Dions Pour Que Tu M'aimes Encore för hela klassen i en lite halvskruttig stereo. Vi elever satt med låttexten framför oss och förstod inte riktigt meningen med hela grejen. Pekfingret lutade sig tillbaka i katedern och slöt ögonen. Antagligen hade hon slängt upp armarna lite ledigt bakom huvudet.

Min slutsats är att Pour Que Tu M'aimes Encore var hennes favoritlåt.

När vi hade nationella prov i franskan tyckte hon att jag pratade för lite. På tal-provet. Det gjorde jag alltid. Pratade för lite på alla tal-prov. Detta ville jag så klart väga upp för i det skriftliga provet. Där skulle vi skriva ett svar på ett brev. Som tur var hade jag snappat upp ett och annat tips från engelskläraren, när han berättade hur vi skulle göra för att få bra betyg på nationella proven i just engelska: använda oss av ordspråk. Sagt och gjort googlade jag fram ett tjugotal franska ordspråk och pluggade in dessa inför franskprovet. Det som är så bra med ordspråk är att de går att applicera på alla möjliga olika situationer. Hade uppgiften varit att skriva en suicide note hade ordspråken säkert ändå kommit till användning. I brev-sammanhang passade de så klart ypperligt. Tror att jag klämde in tio-femton stycken pigga ordspråk och talesätt i den där texten.

Och det var det om detta. Lite kort om olika slags flashbacks man får när folk går och dör, helt plötsligt. Och just det. Pekfingret imponerades av ordspråken, så klart. Smart, va? Som en liten lektion i hur man får sina lärare att tro att man är något.

16 jan

Sitter och lyssnar på Adepts Another Year Of Disaster. Victoria tycker att de skriker brölar lite onödigt mycket, men hon är så illa tvungen att lyssna. Då ska vi se, dags för ett efterlängtat reklamavbrott!

Adept är ett post-hardcore-band från ett litet gupp i vägen kallat Trosa. När jag gick i högstadiet spelade Adept in demos. Trosa är ohälsosamt litet så alla känner alla och allt alla gör kommer till alla andras kännedom. Becca brukade spela upp demosarna för mig. En låt hette Suicide Note och vi skrattade lite åt sångarens trånande viskning som kom någonstans mitt i smeten. Det lät skojigt. Inte så hardcore. Men resten av låten var så klart förträfflig. Likaså Missing Girl Found Dead, som fortfarande är en av Adepts bästa låtar i mitt tycke.

I alla fall. Trosa hade några mindre lyckade band konstellationer av folk som spelade musik ihop. Konstellationerna kom och gick. En spelning på gårn (den kallades så, fritidsgården) hit och dit. Ingenting ledde någonvart. Förutom ett band: Adept. Adept fortsatte att spela medan alla andra la ner. Inget annat band var ju så bra som Adept.

Och tack vare att Adept inte la av (och att de spelade på andra ställen än gårn i Trosa), sitter nu en massa ryssar och skriver snälla saker om Adept på Last.fm. Jag fattar inte vad de skriver, men det är med all säkerhet fina saker. Folk som inte är ryssar skriver saker som "these guys are fucking amazing", "One of the few awesome post-hardcore bands", "this band has talent" och så vidare.

Närmast på Adepts att göra-lista är att spela som förband till A Day To Remember i Tyskland. Och i sommar ska de tydligen spela på samma festival som Ozzy Osbourne och Slipknot.

Det var dagens lilla upplysning/reklamavbrott. Om ni vill veta mer om Adept rekommenderar jag Last.fm eller MySpace. Den där bilden där uppe tog jag förra året.

14 jan

I juli förra året lovade jag heligt att läsa alla (!) Twilight-böcker. Och nu har jag kommit igång med det hela. Läser just nu den första boken i serien. Har inte kommit så långt än, så jag kan inte direkt påstå att den är bra. Ganska intetsägande, än så länge. Men det kanske tar sig.

Hur många Twilight-böcker finns det, förresten? Jag vet faktiskt inte ens vad jag har gett mig in i. Men det kan ju knappast finnas fler än vad det finns Harry Potter-böcker, och de här Twilight-grejerna är ju inte ens i närhetens av Harrys tjockhet, heller. Inga tusentals sidor, precis. (Som tur är.)

Hoppas att jag har beräknat trenden rätt, det vill säga att Twilight-yran kommer att hålla i sig ett tag till. Annars läser jag ju böckerna förgäves. Jag gör det ju trots allt för mina blivande elever; för att jag i framtiden ska kunna svara ärligt på om de bör hålla sig borta från Twilight eller om det är värt att läsa hela faderullan. Och då blir ju det faktum att mina blivande elever (om typ 3-4 år) känner till vampyr-storyn genast ganska avgörande.

14 jan

Skivan jag lyssnar på nu - thebleedingalarms Beauty In Destruction - lämnar inga spår. Den senaste låten är bortglömd så fort nästa drar igång. Ska nog markera mappen och trycka på delete när skivan är slut. Men jag gillar sångarens röst. Får hoppas att de gör något riktigt bra i framtiden.

13 jan

Det har hänt något skandalöst. Jag har precis funnit ett förträffligt band kallat Italian Edition. De spelar svängig indierock med skrovlig yta; det hela är tämligen uppiggande. Det skandalösa med upptäckten är att trots Italian Editions musikaliska storhet (med mina öron mätt) har de endast 216 lyssnare (mig inkluderad). Detta vet jag eftersom jag har surfat in på deras profil på Last.fm och där står det klart och tydligt. Två hundra sexton lyssnare. Ynkligt! Skamligt! Och jo, det finns fler än 216 pers som lyssnar på det här bandet. Men min världsbild utgår alltid från Last.fm. Det är praktiskt. Att ha en utgångspunkt.

Poängen med inlägget (vissa vill alltid att man ska vara så nedrans konkret, så nu ska jag för en gångs skull vara det): lyssna på Italian Edition. Smyg in på deras Last.fm-profil för gratis nedladdning av musikstycke. Italian Edition = generösa. Svaret på er nästa fråga är nej. Italian Edition finns inte på spottan. De är för coola för det.

En sak jag kan uppmärksamma er på redan nu, så att ni inte blir besvikna senare, är att medlemmarna i Italian Edition inte spelar musik tillsammans längre. Bandet har med andra ord lagt ner. Slutat. Tyvärr.

(Bilden kommer från Italian Editions MySpace.)

13 jan

Har precis ätit frukost och sett första avsnittet av Bibliotekstjuven på SVTPlay. Bra serie. Både Victoria och jag är glada över att det görs en hel del bra svenska serier nu för tiden. Var ju lite brist på sådana, ett tag. Jag rekommenderar i alla fall Bibliotekstjuven. Läs gärna Jesper Huors reportage Boktjuven på KB innan du ser tv-programmet. Vare sig du vill läsa ett riktigt bra reportage, få lite bakgrundsinformation till tv-programmet eller bara läsa en spännande historia så är det en grymt bra text.

Bilden har jag lånat från SVT.

11 jan

I går kom Victoria och jag på att vi är lediga nästa vecka. Inte hela veckan, men mycket av den. Och är man ledig mycket är det ju kul att hitta på något. Semester, typ. Så vi slog en pling till min fina syster i Helsingborg och bestämde att dit åker vi. Hälsa på henne och hennes kille. Det blir kul! Avfärd blir förhoppningsvis nästa onsdag.

10 jan

Meddelande från användaren skytte-kingen, född 1999, på Bilddagboken i dag klockan 15.15: hej hej är du beatrice karlsson om du är hon så har du gått på åsenskolan nu på ferlin det är matildacarlsson=)=)=)=)=)

Utformat precis så. Inga skiljetecken. Fetat och kursivt. Som om inte det ena vore nog.

Jag: hej hej nej du har hittat fel människa i min värld är du cirka ett år=)=)=)=)=)

8 jan

Redigerad 2 mars 2016:

5 jan

Man slutar aldrig att häpnas över världens sprudlande generositet. För att nämna ett nyss passerat ögonblick som exempel: jag loggade in i min internetbank (jag har Swedbank - extremt generösa typer). Kastar ett öga på mina olika konton. På mitt nyligen tömda CSN-konto (jag använde det förr till överblivna CSN-slantar): 0,68 kronor. Vadfalls! tänkte jag så klart genast. Klickar in mig på kontot. Och vad skådar mitt norra öga då om inte det sammansatta ordet "sparränta" följt av summan 0,68.

Noll komma sextioåtta kronor i sparränta, trots att jag inte ens sparar något på kontot i fråga. Det kallar jag generöst!

Förde omedelbart över pengarna till mitt riktiga sparkonto.

4 jan

Har för övrigt fått reda på att samtliga medlemmar i min familj läser min blogg. Jo, även pappa. Som egentligen bara kollar mail och fotbollsresultat/Ängelholm FF:s hemsida när han är inne på datorn. Trodde jag, men hade alltså fel.

Hej, familj!

Så, vad har hänt i dag? Vi har köpt en stor falukorv för 15 kronor. Massor av prinskorvar för endast 10 kronor. Ett helt kilo köttbullar för 20 kronor. Jag har fått hem två skivor: en LeMarc och en Bruce. Har dessutom läst Svensk Damtidning (that's how hardcore jag är - det bästa är att man alltid kan skylla på att man pluggar media och därmed måste hålla sig uppdaterad) och genom denna fått reda på att Daniel Westling är "fysisk" och gillar att ta i folk - med ett bildbevis där han tar i en ung pojke.

... hjälp?

Sist men inte minst har jag tvingat Victoria att se The Truman Show med mig. Jag tänkte att det kunde vara nyttigt för henne. Hon hämtade sin dator och kollade fejjan samt googlade fram hur långt det var kvar tills filmen var slut.

Nu är det nog dags för mig att lägga mig i sängen och läsa Kingpin.

2 jan

the silence is killing me / nothing to calm the nerve / write down my thoughts / and read me my rights / repeat, repeat, repent and repeat / the cycle never really ends / 'till they admit that it's real / everything is leaving me wondering / i hate that i'm questioning / you're everything, everything / this is how it seems to me / i've drowned myself in self regret / this is how i wanna be / this can't be how i wanna be / they just spin in perfect little circles / and that's all that they know / nothing's right just left alone / sinking in will be just fine / none of them will ever know / none of them will ever know.

(underoath - the only survivor was miraculously unharmed)

2 jan

Hela lovet har tillbringats i Nyköping, hos mamma och pappa. Och då tänker man typ "jesus amalia, ett helt lov har gått!", men vid närmare eftertanke har lovet bara varat i en och en halv vecka. Mer än så får man tyvärr inte på universitet. Det ska slitas. Det ska studeras. Man ska bli smartare. Tänker lärarna om eleverna. Lärarna själva tar däremot lov i en månad. Men det är ju en annan historia.

Det har varit ett bra lov. Verkligen ett avbrott från vardagen. Och för en gångs skull ett plugg-fritt lov. Nej, nu känner jag att jag inte riktigt vet hur jag ska skriva om det här lovet på ett bra och givande sätt. Jag lägger in lite bilder i stället. Tog dem när vi spelade TP i går kväll. I stället för ord.

2 jan

I Love You But I've Chosen Darkness. Vilket sjudundrandes bandnamn. Mina ögon svepte förbi just detta namn för några månader sedan, och jag tänkte så klart att med ett så imponerande alias kan musiken inte gå av för hackor, den heller. Och nej, det gör den inte. Riktigt bra band.

1 jan

Bilder från juldagen.

1 jan

Redigerad 2 mars 2016:

Bilder från julafton.

1 jan

Här får ni lite härlig statistik som visar vad jag lyssnade mest på under 2010. Siffror, alltså. You've got to love them. (Tycker du att texten är liten? Tryck på bilden. Puss.)