För den som gillar utmaningar rekommenderar jag starkt följande: 1) Köp en katt som älskar jord och att bita på växter. 2) Försök att odla valfria plantor hemma. 3) Lämna plantorna obevakade inom räckhåll för katten.
Frances älskar att leka med alla växter. Sedan vi skaffade henne har vi bara kunnat ha orkidéer (barkbitarna går ju bra att stoppa tillbaka när hon gräver ur dem för att använda som leksaker), men på senare tid har jag börjat leva life och vågat mig på lite mer jord i hemmet. Jag brukar vara noga med att under nätterna ställa undan det mesta hon visar intresse för. När jag hade satt en avokadokärna, till exempel, hade Frances liksom inom loppet av en timme petat upp den och rullat ner den på golvet. Småkrukor med jord har hon dock inte lagt märke till så mycket än, så jag har kunnat ha sådana framme. Tills nu. I morse hittade jag den lilla sticklingen på bilden liggandes på golvet i köket. Ledsen såg den ut. Häromdagen stod Frances och bet på min ena sockerärta. Nästa dag hade den vissnat helt och hållet (RIP). Nu får jag helt enkelt börja ställa undan även alla småplantor. Ett himla stök blir det med allt, tycker jag. Verkar liksom så soft för alla som har katter som aldrig ställer till med något och aldrig någonsin har förstört en enda pryl i hemmet (välkomna hem till oss för att se en sönderklöst säng, soffa, matta und so weiter). Lyckostar.
No comments:
Post a Comment