I går eftermiddag och kväll var vi alltså hos Emma och Simon. Alfons och Melker försökte bli bästisar. Det var i alla fall vårt mål; vad missarna själva vill är ju mindre viktigt. Det gick halvbra. De dödade inte varandra, men började inte precis kramas heller. De låg mest och tittade på varandra, och försökte förstå vad den andra gjorde där. Ibland frästes och morrades det lite, men inget allvarligt hände. Nästa gång blir det säkert roligare, då känner de ju i alla fall igen varandra.
No comments:
Post a Comment