26 jan

Såg Fish Tank häromdagen. Gillade den verkligen. Riktigt bra skådespeleri - att Katie Jarvis (som spelar Mia) inte har gjort fler filmer efter Fish Tank förvånar mig verkligen. Eller snarare gör mig ledsen. Vill se mer av Katie.

Fish Tank handlar om Mia som drömmer om att få dansa streetdance på heltid. Hon bor med sin ansvarslösa mamma och sin uppkäftiga lillasyster. Mamman kan definitivt klassas som en av de sämsta mammorna någonsin - hon vill själv vara en ungdom och kör ut båda ungarna för att få festa tillsammans med sina kompisar. Hennes sätt att vara sätter tyvärr djupa spår i barnen; Mia har sina problem men det som framför allt bekymrar mig är hur lillasystern anammar mammans livsstil.

Hur som helst: mamman träffar en ny kille, Connor. Han verkar vara den första vuxna personen som verkligen tar en vuxenroll i Mias liv. En person som ser henne, som intresserar sig för hennes liv. Connor verkar vara en hyvens kille. Nästan lite för bra. Mia bli misstänksam, och försöker ta reda på vad Connor döljer.

Det här är en film precis i min stil. Den hårda, grymma och gråa verkligheten skildras på ett sätt som nästan känns dokumentärt. Fattigdomen. Vemodet. Många scener fastnar i hjärnan. Jag kommer inte att kunna släppa den här filmen på ett bra tag. Och det är sådana filmer jag uppskattar mest. De som verkligen gör ett avtryck i livet. Ja, jag tror ta mig tusan att jag ska köpa filmen på dvd en vacker dag. Det händer inte ofta, kan jag lova.

Rekommenderas för alla som gillar den brutala sanningen och diskbänksrealism.