30 april

Bild från Tumblr. Mer än så orkar jag inte blogga i dag.

29 april

Hemma igen från Karlshamn. Har haft en toppenvecka på alla sätt och vis. Pluggat och umgåtts, precis som planerat. Nu hoppas jag att Max och Malin kommer till Linköping snart och hälsar på, så att vi kan göra en massa kuliga saker. FF! (Heter det fortfarande FF, eller är det helt 90-talet att säga det? Vill ej vara ohipp!)

Här kommer lite blandade mobilbilder från veckan. Den första visar mig i en pose som ni aldrig sett mig i förut. Vi spelade Xbox Kinect.

När vi skulle ta den sista bilden sa Max: "Okej, vi gör rapeface!" Han verkar inte ha koll på att jag är på gränsen till ohipp och inte har koll på alla nya uttryck och fenomen. Jag hade så klart ingen aning om hur man gör rapeface men sa "Okej!" och typ went with the flow, liksom.

28 april

28 april

Glömde visst blogga innan lördag hann bli söndag. Fast halv ett på natten räknas i stort sett till dagen innan. I morgon är min sista heldag i Karlshamn, så ska passa på att umgås med så många som möjligt. Och så måste jag boka en sista minuten-biljett hem.

26 april

25 april

25 april

Reppar Pianos i min ena Pianos Become the Teeth-tischa. Pluggar och fotar selfies. En helt okej torsdag, liksom.

24 april

Det är svårt att förstå att The Killers - jag upprepar: The Killers - har gjort något så bra som All These Things That I've Done.

23 april

Håll i era hattar nu, för här kommer jag stormandes med ett sprillans nytt epitet! Bea "Hästtjejen" Karlsson är mitt nya smeknamn. I dag var jag nämligen i stallet med Malin. Hon hade ridlektion, så vi satte oss på var sin cykel och cyklade till gården där det kryllade av hästar. Sedan valdes det häst för dagens lektion, fixades i ordning med alla olika hästar, leddes in i själva ridhuset och slutligen hoppades det över hinder. Nu låter det som att jag var väldigt inblandad i alla dessa steg. Sanningen är att jag stod på tryggt avstånd (minst en meter) från alla hästar hela tiden. Jag litar nämligen inte alls på hästar. De är hur stora som helst och stirrar på en med klotiga, blöta ögon. Men det var roligt ändå, att vistas en stund i stallmiljö. Det har jag inte gjort sedan någon gång för minst tio år sedan när Therése brukade greja en massa med hästar och stall och hö och sådant.

Här är en långt ifrån optimal iPhone-bild. Men det är i alla fall en bild. Den föreställer Malin på hennes favvohäst Pinnen.

22 april

Åh, har spelat SimCity med Max och Malin. De har det på en dator. Så sjukt roligt spel. Vill också ha det, men det finns ett flertal problem med att skaffa det:
1) Finns ej till Mac än (släpps i sommar, tror jag).
2) Något *geni* på EA Games har kommit på idén att man måste vara uppkopplad mot internet för att kunna spela = jobbigt för mig som har ett relativt långsamt mobilt bredband, vilket dessutom envisas med att hoppa ur stup i kvarten.
3) Skulle bli så ruggigt beroende av att ha SimCity på min dator.

Det enda positiva med hela den här situationen är att jag inte har något annat val än att inte skaffa det, för jag har verkligen inte råd med något datorspel just nu. Så jag får helt enkelt släppa tanken på att sjäv äga SimCity just nu, och bara njuta av att spela det här i Karlshamn den här veckan. Rätt så skönt, ändå.

21 april

Åkte tåg en stund, kom fram till Karlshamn runt kvart över tre på eftermiddagen. Spelade brädspel med mina kusiner. Vi spelade bland annat Labyrint, det är ett av mina bästa brädspel någonsin! Älskar det. Senare på kvällen spelade jag och Malin - min ena kusin, alltså - nya SimCity på datorn. Galet kul! Vill ha det, men det vore alldeles för farligt för mig att skaffa det just nu. Jag skulle bli helt beroende av min lilla stad och spela hundratals timmar i sträck.

I morgon ska jag försöka pallra mig upp klockan sju, och vara pluggfärdig klockan åtta. Sedan har jag tänkt plugga till klockan tre, då jag och Malin ska hämta Elin (ännu en kusin) i skolan. Efter det ska jag, Malin och Elin roa oss. Vad vi ska göra vet jag inte. Det beror på vädret. Möjligtvis gå till en lekpark, så att Elin får leka av sig. Och jag också, för den delen. Jag måste nog helt enkelt gå och lägga mig nu, om jag ska orka hela morgondagen. Sover i ett helt eget gästhus här hos familjen Abrahamsson. Här finns till och med ett kök, så jag kan verkligen hushålla mig själv under dagarna när alla andra är i skolan och på jobbet. Hoppas att jag får mycket gjort på mina uppsatser!

20 april

Victorias mamma var här och hälsade på i dag. Först fikade vi här hemma - Victoria hade bakat något slags citronpaj och jag hade bestämt att vi skulle ha vaniljvisp till (vaniljsås/vaniljvisp är typ det godaste jag vet) - och sedan gick vi på stan. När vi hade gått på stan ett tag åkte vi till Tornby, där jag och Victoria passade på att storhandla medan Victorias mamma gick på Ikea en stund. Sedan lunchade vi på Ikea. Efter lunchen tog vi en kaffe här hemma medan vi kollade lägenheter på Hemnet. Alla är engagerade i vår kommande flytt till Stockholm. Längtar verkligen!

Snart ska vi gå till stan, vi ska ut och äta på en ganska ny restaurang här i stan. Vi firar fyra år! Fatta vad länge. Egentligen inte förrän i morgon, men då åker jag till Karlshamn så vi äter ute i dag i stället. När vi kommer hem måste jag packa. Att packa är verkligen tråkigt. Och inte är det roligare att packa upp, precis. Men det ska jag ju å andra sidan inte göra förrän om mer än en vecka, så det behöver jag inte fundera över så mycket nu. Och en hel del av det jag ska packa ner är pluggböcker, så det går ju fort att slänga ner i väskan.

19 april

Victoria och jag var på Resia i dag och bokade en resa! Dra på trissor, tänker ni säkert. Det tänker jag också. Resor är verkligen inget man har blivit bortskämd med som student. Men nu har vi slagit till på två veckor i Grekland. Vi blir borta över midsommar. Ön vi ska åka till heter Zakynthos. Resia-tjejen sålde in oss direkt på den ön, för min del särskilt när hon nämnde att det finns havssköldpaddor att titta på där. Havssköldpaddor! Rena rama urdjuret, liksom. Närmare dinosaurier kommer man väl knappast i dagens samhälle?

18 april

Nu när min intensiva period av skönlitteratur (det vill säga ett halvår av litteraturhistoria) är över så har jag börjat rota i min tidningshög under sängbordet. Där har jag nämligen samlat på mig en hel del tidningar sedan en tid tillbaka. Vissa nummer är halvlästa. Andra helt olästa. Ytterligare andra är fortfarande inplastade. Det beskriver tydligt hur dålig jag har varit på att läsa tidningar regelbundet. Språktidningen, Filter, Kingpin, Rock Sound och Transition är några av tidningarna som har legat där och samlat damm. Tills nu. Nu har jag nämligen börjat ta tag i den där högen. Ikappläsandet. Är alldeles för trött på romaner för att orka läsa en sådan på ett tag, och då kommer tidningar väl till pass.

Till frukosten i morse hittade jag ett nummer av Språktidningen som jag inte har läst innan. Av någon anledning har de satt Charlotte Perrelli på framsidan. Det har i och för sig inget med det jag ska berätta att göra, men det var något som förvånade mig. Medan jag satt där och åt mitt morgonägg och mina morgonknäckemackor lärde jag mig en sak som (enligt mig) är väldigt bra att veta:

"Bruket att skriva oe för 'ö' och ae för 'ä' har funnits länge och kommer från tyskan, där de två prickarna över a och o kunde ersättas av ett litet e skrivet ovanför bokstaven."

Språkförtjust som jag är blev jag väldigt till mig över denna information som nu hade trängt sig in i mitt huvud. Jag har aldrig tidigare reflekterat över varför det heter just oe, alltså varför man har just ett e efter o:et. Det är en sak som bara har varit helt självklar, så ska det ju vara liksom. Och nu vet jag alltså varför det är så. En himla bra sak att veta, tycker jag. Särskilt med tanke på att jag för inte så länge sedan - jag minns inte exakt i vilket sammanhang - läste en gammal handskriven text och funderade varför i hela havet människan hade skrivit en massa små e:n över en massa o:n och a:n som borde ha varit ö:n och ä:n. Men nu förstår jag ju. Det var tyskt inflytande. 

Ja, jösses vad man kan lära sig bara medan man sitter och tuggar på ett par knäckemackor.

17 april

Tentan i dag var både den första och den sista. Min första och sista muntliga tenta någonsin. Och framför allt: min sista tenta någonsin. Det var som sagt en tenta i språkhistoria. Jag klev in i språkhistorielärarens lilla kontor, och han gillade mig på stört. En pensionerad professor som blev smålycklig över att få prata om lite gamla runor och stavningsreformer en stund. När han ställde en fråga som jag inte kunde svara på berättade han i stället hur det låg till. Med nöje. Han visade "överkursmaterial" i sina pärmar, för han blev så glad över att jag hade läst på så bra i kursboken. En stund trodde han att jag hade fotografiskt minne, för att jag kunde alla årtal. Jag svarade att tyvärr har jag inte det. Det hade jag ju gärna haft. När han hade ställt den sista frågan - som jag inte alls kunde svaret på eftersom den inte var tagen ur kursboksmaterialet - log han nöjt och sa att han skulle ge mig VG. Sedan var det över och vi fortsatte prata om annat. Hans forskning, till exempel. Och dialekter. Till exempel i Stockholm. "Vurre", "slirre", "tjorre" och så vidare. Den pensionerade professorn blev till och med så till sig att han började härma olika dialekter. Vilket han för övrigt var väldigt bra på.

Hur som helst. Min sista tenta någonsin. Skönt! Nu är det "bara" ett och ett halvt examensarbete kvar. Sedan har jag gått och blivit en fröken.

17 april

Laddar upp inför tentan med att kolla skatevideor på YouTube. Bland annat denna med Mike Vallely:

16 april

15 april

Alfons duschade i dag. Att duscha en katt är inte lika lätt som att duscha en hund. Alfons bli helt galen och rivs och mjauar och hoppar ur badkaret. Redan från Alfons första dusch-upplevelse har vi kört på metoden att jag håller i honom och Victoria sköter själva duschandet. I början hade jag diskhandskar på mig, för att få ett grepp om Alfons som han inte skulle kunna ta sig ur. Det slutade med att han klöste sönder hela handskarna. En gång klättrade han upp i duschdraperiet och ramlade ner från stången. Den här gången provade jag en ny mundering: långärmad tröja och tumvantar. Fick inte ett enda rivsår.

Men det allra jobbigaste med att duscha, för Alfons egen del, är när torkningsprocessen börjar. Alfons vägrar få hjälp på traven och bli torkad med en handduk. I stället slickar han sig torr, vilket tar flera timmar. Under tiden torkar han sig så febrilt att han knappt hinner andas. Och så darrar han för att han blir så kall av att gå blöt så länge. Sedan är han helt utslagen. I kväll, till exempel, så låg han i mitt knä jättelänge för att få värme, och somnade där. Tur att katter inte behöver duscha så ofta.

14 april

Har pluggat in futharken i dag. Ni vet, sådana där runor. Dem har jag inte brytt mig om alls sedan jag gick i typ fyran och jag och min dåvarande bästis Stina skrev ett skolarbete om runskrift. Vi läste på en massa, sedan gick vi hem till Trosas mest inbitne run-människa Rask. Han bjöd på saft och berättade en massa grejer om runor och the good old days. Okej, exakt så kanske han inte kallade det, men ni fattar.

Varför har jag då suttit och läst på om runor? Jo, jag ska tenta en kurs i språkhistoria på onsdag. Missade kursen i höstas, och nu har läraren varit snäll och ordnat så att jag får tenta den muntligt. På så vis slipper jag vänta till nästa kurstillfälle (i höst). Nu måste jag helt enkelt se till att klara tentan, när läraren är så snäll och tar sig tid och allt.

13 april

Never forget.

(Har du redan glömt så kan du inte ha varit en trogen Voxpop-tittare/Okej-läsare under 1990-talet.)

13 april

Jag måste ha haft snärtigt spänstiga vader i gymnasiet! Man hade ju nästan kunnat tro att jag var rockstjärna. Bilder på hoppande rockstjärnor:

Mark Hoppus.

Chad Gilbert.

A Day to Remember.

Sedan finns även de lite mindre lyckade hoppen:

Ja, här syns alltså självaste Bruce i ett tappert försök att få till något som han hade räknat med skulle se lite rockigare ut. Resultatet blev tyvärr inget vidare.

12 april

Jag och Victoria eftermiddagsfikade på Babettes i dag. Var sin kaffe och bulle. Babettes har verkligen Linköpings (kanske Östergötlands?!) bästa bullar. Surdegsbullar som är lyxigt stora. Dagen till ära hade de en blåbärsvariant av bullen, den var jag så klart tvungen att prova. När vi hade fikade gick vi en sväng till Press-Stop. Jag fick hålla i mig för att inte frestas att köpa en tidning eller två. Här gäller det att spara på slantarna. Jag stod i alla fall där vid musikhyllan och kollade på en massa olika tidningar. Blev nyfiken på vad senaste Rock Sound har att erbjuda, och fick då en glad överraskning:

... till varje Rock Sound-nummer får man en skiva med en massa schysst musik, och den här gången har Adept med en låt! Hur bra?! Blev så himla stolt och imponerad när jag stod där och tittade på den där tidningen som jag har älskat i snart 10 år, och ett band från min lilla hemstad har med en låt på skivan. Stora grejer i min lilla värld.

11 april

När jag var ute och gick i dag så lyssnade jag på Sissela Kyles Vinter i P1-program från nu i vintras. Alltså, älskar verkligen Sissela. Innerligt! Med tanke på detta blev jag så klart väldigt glad när jag härom dagen fick veta att hon ska komma till Linköping och inviga något som kallas Humanistdygnet. Och den där invigningen får vem som helst gå på. Gissa om jag ska dit!

En annan trevlig sak är att jag i dag upptäckte att Jonas Gardell ska ha en öppen föreläsning här i stan i maj. Det är universitet som har ordnat, eftersom Jonas är hedersdoktor där. Kommer säkert att komma skitmycket folk, så det gäller att vara på plats i god tid.

10 april

Så här tre månader senare har jag tagit tag i att kolla igenom och fixa till foton från i julas. Bättre sent än aldrig, helt enkelt. Jag firade ju jul i Karlshamn med hela familjen. Blev inte supermånga foton därifrån, men några har jag i alla fall att bjuda på.

Dagen innan julafton tog vi ut Alfons i snön. Alfons som för övrigt var helt galen hela bilfärden ner till Karlshamn. Han jamade hela tiden, och försökte klösa sig ut genom burgallret så att klorna flög runt i bilsätet. Man hade ju trott att han skulle tröttna, eller i alla fall somna av utmattning, efter ett tag. Det gjorde han inte.

Min yngsta kusin: Elin!

Den här bilden på Elin tog Malin med min kamera. Jag gillar den! Jag har beskurit den lite, och gjort den svartvit.

Malin.

Under julhelgen körde vi lite frågesport som fanns i DN.

Ett foto på mig i julgranskulan är väl på sin plats?

Therése und Max.






















Elins reaktion på tomten.

Max under julklappsutdelningen.

Det var väl ungefär vad jag hade att bjuda på inom kategorin julafton 2012. Bilderna hamnade i lite fel ordning, men det är inte mitt fel utan Bloggers. Fattar verkligen inte vad som har hänt med deras bilduppladdningsgrej? Allt är helt rörigt, och man kan inte - på ett vettigt sätt - ändra ordning på bilderna. Vråldåligt.

9 april

Lyssnar på Paramores nysläppta skiva i Wimp.

Victoria: Vad är det är?
Jag: Va?
Victoria: Vad är det här?
Jag: Paramore.
Victoria: Det låter som Marie Fredriksson.

...

...






...

...




...

Vad ska jag säga om det?

8 april

En blogg som jag nyligen hittade via Tumblr, och nu följer där, är Humans of New York. Det är en fotoblogg där alla slags människor i New York förevigas och läggs ut i offentligheten. En kille som heter Brandon står bakom projektet. Det allra finaste med bloggen är att Brandon inte bara lägger ut bilder rakt upp och ner, utan oftast även en liten anteckning till varje foto. Till exempel ett citat från den porträtterade. På så vis är bloggen ett arkiv av livsberättelser och anekdoter. Mycket bra och intressant.

7 april

Är helt slut efter loppisen. Dricker en kopp kvällskaffe nu, sedan tänker jag gå och lägga mig. Både jag och pappa var lite besvikna efter loppisen. Vi sålde inte alls så mycket som vi hade velat, och det kom inte alls lika mycket folk som vi trodde att det skulle göra. Vi hade två bord, och sålde för totalt cirka 1700 kronor. Men då ska man veta att vi hade betalat 600 kronor för de två borden. Så vi tjänade inte direkt storkovan, om man säger så. Nej, bordsavgiften på Linköpings loppis var alldeles för hög i förhållande till antalet besökare och hur mycket man sålde. Vi pratade med bordsgrannarna, och de verkde inte heller direkt ha tjänat några större summor pengar. För att måla upp en bild kan jag säga att vi hade sju fullpackade kartonger med oss hem igen.

6 april

Berättelsen om när jag rensade i bokhyllorna hos pappa, med anledning av 1) pappas flytt och 2) loppisen där vi ska sälja grejer i morgon.

Nu börjar berättelsen:

Jag öppnade glasdörrarna till den första hyllan med målet att hitta lite böcker till loppisen i morgon. Visste även att det skulle finnas en del böcker där som jag kan ta över, till exempel några gamla barnböcker, någon samling med dikter av Fröding och lite annat smått och gått.

Bland skönlitteraturen hittade jag en hel del bra böcker. Till mig själv. Min hög växte snabbare än loppishögen. Mamma hade en hel samling av Per Anders Fogelströms böcker, som jag inte alls hade planerat att jag skulle vilja ha. Men ett par av dem hade riktigt snygga framsidor så jag kunde så klart inte stå emot. En massa pocketböcker och liknande som mamma fått av vänner och arbetskamrater och släktingar la jag på loppishögen. Förutom några stycken som jag sparade. Jag borde inte vara den som rensar bland saker; jag har alldeles för svårt att göra mig av med saker. Sparar i regel det mesta.

Hur som helst så blev det dags för hyllplanet med väldigt gamla böcker. Böcker som är ca 100-130 år gamla. "Jag sparar väl ett par stycken", tänkte jag. Öppnade den ena boken efter den andra och hittade små noter från min gammelfarfar som hade skrivit typ "Till minne av julen 1912" och så vidare. Det kunde jag så klart inte göra mig av med. Hittade även gamla biblar och Topelius-samlingar och allt möjligt. La den ena efter andra boken på min hög. Det häftigaste jag hittade var en signerad Evert Taube-bok. En äkta Taube-autograf, alltså! Bevis:

Inte fy skam. Kan sälja den om sisådär 50 år och åka på en resa för pengarna. Möjligtvis.

Jag bläddrade vidare bland böckerna. Tittade i alla böcker, för mamma skrev nästan alltid vem hon fått böckerna från, så det var roligt att läsa. Alltså typ: "Från xx när jag var sjuk 2004", eller liknande. Hittade ännu fler böcker som jag tänkte att jag "borde" ha. Till exempel ett snyggt exemplar av Almquists Det går an, som jag bara har på pocket hemma. I exemplaret jag hittade här var det till och med bilder. Den boken kunde jag ju knappast slänga till en loppis.

Sedan kom jag till hyllplanet med böcker om att ha barn, eller vad den kategorin böcker nu heter. I boken Vad ska babyn heta? hittade jag en lapp. Lappen visade sig bestå av förslag på vad mamma och pappa ville att jag skulle heta.

... och plötsligt kändes Beatrice helt okej, faktiskt. Jag hade liksom kunnat vara en Pernilla. Men det roligaste var ändå när jag vände på lappen:

Japp, ni kan från och med nu kalla mig Bea "Staffan" Karlsson. 

När min hög hade blivit mycket större än vad jag hade tänkt mig från början (det är ju inte som att jag och Victoria kommer ha plats för typ arton bokhyllor när vi flyttar, liksom, så egentligen borde jag absolut inte ta hem fler böcker. Samtidigt intalade jag mig själv att min hög var helt okej och drömde mig bort till en värld där jag och Victoria har något slags litet bibliotek/arbetsrum/läsrum in the future, för där skulle ju alla mina böcker få plats). Jag hade redan lagt ett ex av PC Jersilds Babels hus i min hög när jag såg ryggen på ännu en av hans romaner. Nej, för tusan, inga fler Jersild nu, tänkte jag. Så tittade jag på framsidan och möttes av detta:

Ja, ni förstår ju själva hur det slutade. Fem hjärtan i en tändsticksask hamnade i min ständigt växande hög. Den där framsidan är ju ruggigt snygg.

Så till slut var bokrensningen över! På bilden ser ni en sammanfattning av de böcker jag tog till min hög. Loppishögen var ungefär lika stor, möjligtvis en aning mindre. Sparade klassiker, skitgamla böcker, snygga böcker, en del förhoppningsvis bra böcker, barnböcker och så några av mammas favoritförfattare (tror jag att det var, i alla fall, har för mig att hon sa att hon gillade bland annat Elsie Johansson).

I morgon kör pappa och jag loppis i Linköping för hela slanten. Hoppas att vi säljer riktigt mycket! Återkommer med rapport i morgon kväll.