31 mars

En hel månad av Blogg 100 är avklarad! Att blogga dagligen är inte helt enkelt (som ni märker är jag inget geni varje dag) men väldigt roligt. I dag hade jag egentligen bara tänkt visa den här bilden:

Victoria och jag var nämligen på Södra teatern i kväll och såg Nour El Refais föreställning En komisk depression. Orimligt underhållande. Moa Svan, som syns på den högra bilden, var förakt. Två geniala personer i en smäll. Snacka om bra grej. Måste också passa på att tacka min favoritperson Victoria som hade köpt biljetter till oss i alla hjärtans dag-present, trots att just alla hjärtans dag är hennes egen födelsedag och att det då rimligtvis är hon själv som borde få presenter (vilket hon också fick, vill jag bara uppmärksamma om). Tack!

30 mars

I dag är sista dagen på min påskledighet. Det har varit obeskrivligt skönt att vara ledig från jobbet några dagar. Nu väntar två dagars välbehövlig planerings- och bedömningstid innan eleverna kommer tillbaka på måndag. Sedan är det full fart fram till sommarlovet. Egentligen hade jag tänkt bedöma några texter i dag - bara för att komma ifatt lite - men det blev inte riktigt så. I stället bestämde jag mig för att testa så lite frön. Inspired by Therése, som alltid har en massa grödor och sådant på gång. Efter att ha köpt frön och såjord satte jag igång och stoppade ner allt i små plastbyttor. Blir intressant att se hur länge Alfons och Frances kan låta mina små kompisar vara...

29 mars

Obegripligheter del 14:

Människor som är rädda för baciller på tvålpumpen. Hahaha! AMATÖRER! Det fattar väl vilken rutinerad bakterieundvikare som helst att det är själva blandaren som är boven i äckeldramat. Det är ju den du gojsar ner med dina toalettiga fingrar innan du tvålar händerna och det är den du sedan måste ta i med händerna du nyss tvättade så omsorgsfullt.

28 mars

Samma visa varje år: när det är halva priset på bokrean, först då kan jag tänka mig att slå till. I övrigt handlar jag nästan bara begagnade böcker nu för tiden. Hur som helst köpte jag i dag romanerna på bilden ovan. Blev runt åttio spänn för båda. Kryddade med ett par Happy Socks aka min enda accessoar i livet.

27 mars

26 mars

Ungefär två gånger per år händer det att jag köper smågodis. Det är väl förresten ungefär så ofta jag dricker alkohol på ett år, också. Hur som helst: nu är det påsk. Då har jag slagit på stort och köpt mig lite godis. Victoria och jag gick till Hemmakväll i torsdags och plockade lite i var sin påse. Vi kan absolut inte ha godis i samma påse, för om det kommer äckligt saltlakrits på mina godisar måste jag borsta av dem innan jag äter och det är för jobbigt. Ja, jag är lite psyksjuk. Som om inte detta vore nog tycker jag knappt om smågodis. I bilden på min godisskål ovan ser ni typ alla godissorter jag gillar. Nappar, zoo-tabletter, fruxo, vattenmelongodisar och punschpraliner (penschis-gott). Okej, jag gillar wienergum också, men då måste det vara originalet och bara de vita och röda (är jag verkligen normal?!). Violpistolerna ni ser i skålen är årets vilda chansning. Man måste faktiskt leva lite också. Gå utanför sin trygghetszon*.

Vad jag äter annars? Marabou, så klart. Mängdvis.

* Ärligt talat har jag inte smakat violpistolerna än. Troligtvis kommer de att ligga kvar sist i skålen och sedan slänger jag dem. Men det är ju i alla fall bra att ge sken av att vara lite öppen för något nytt.

25 mars

Vet inte riktigt vad jag ska skriva om i dag. Hade tänkt lägga upp en gammal bild jag hittade i kameran (som jag inte har använt på evigheter), men så vill inte kameran koppla upp sig mot datorn. Så knäppt. Det har aldrig hänt förut. Satt i ungefär en timme och ominstallerade mjukvara, testade olika USB-sladdar och letade bakvägar och gud vet allt. Ingenting fungerade. Jag bestämde mig för att ge upp och köpa en minneskortläsare nästa gång jag är inne i stan, i stället. Lösningen på allt: köp fler prylar.

Jag har påsklov. Kan knappt förstå att det är sant. Är ledig fredag till onsdag nu. I dag hade jag planer på att jobba lite hemifrån, bara för att få undan lite grejer jag måste bedöma. Det slutade med att jag la mig och läste en bok och sedan somnade jag med Alfons i knäet. Ändå helt okej. Tar bedömningen en annan dag när jag har laddat om.

24 mars

Härom dagen gick min gylf sönder mitt på jobbet och jag förvarar inga extrabyxor där, direkt. Diskutera i bikupor.

23 mars

För en liten stund sedan bokade Victoria och jag en resa till Kroatien. I sommar åker vi först till en stad utanför Split och bor här:

Sju dagar senare drar vi vidare till Makarska rivieran och bor i den här staden i ytterligare en vecka:

Ser så extremt underbart ut?!

Mina favoritaktiviteter på solsemestern:
* Leta efter djur på land.
* Titta på fiskar/kräftdjur i havet.
* Leta efter gulliga kattungar.
* Googla historiska, lokala platser och besöka dem. (I Kefalonia hittade jag ju till exempel en pytteliten grotta där en gubbe bott på 1500-talet.)
* Hitta på nya "tricks" i poolen.
* Spela racketspel i vattnet.

22 mars

Kvällen tillbringade Victoria och jag på Södra teatern där vi lyssnade på min älskade Hajen Amanda Bergman. Hon har en sådan där skön självdistans som framför allt för tankarna till Laleh. Ja, och så är hon ju bra på att sjunga. Inte direkt något att inte tycka om där, alltså.

21 mars

Som tur är har Jessica flyttat till just Telefonplan, och som tur är frågade hon mig i dag om jag ville följa med på tjejskate i Fryshuset. Det kunde jag ju knappast säga nej till. Några timmar senare rullade vi alltså runt där, bland en mängd andra tjejer, kände in stämningen och nötte ollies. Är nu helt slut i huvudet av alla intryck (älskade att titta på alla småbarn som åkte för glatta livet) och trött i låren av allt hoppande.

20 mars

Ja, så här såg det alltså ut hos oss några minuter innan kent-släppet i går. Min telefon, som jag fotade med, var så klart också redo. När klockan slagit tolv tog det bara ett par minuter innan jag hade fem biljetter till Linköping i min hand (metaforiskt). Lätt som en plätt. Den riktiga plågan var i stället att lyckas få biljetter till begravningen i Stockholm. Uppenbarligen har axs.com ett (ursäkta språket) skitdåligt bokningssystem (alla konserter förutom Stockholm gick genom Ticnet). Verkligen värdelöst. Jag tror att det tog oss trettio minuter att komma längst fram i den virtuella kön (och då hade vi ändå köat sedan trettio minuter innan släppet, det vill säga en timme totalt) och vad hände då? Jo, jag valde antal biljetter och klickade vidare. Fick ingen information om vilka platser jag hade reserverat utan kom direkt till betalningsinformationen. Mycket märkligt. Vågade ju inte riskera något så det var helt enkelt bara att betala och se glad ut. Försökte sedan gå in på min bokningshistorik för att se mer specifikt vad jag hade bokat, men då låg den sidan nere. Skärpning, axs.com!

Eftersom Victoria och jag inte hade någon aning om vilka platser vi hade lyckats boka stod vi kvar i kö. När vi väl kom fram igen bokade vi två sittplatser (den här gången visades det tydligare vilka biljetter som var reserverade) och köpte dem också. Blev lite fattigare i går men vad gör det om hundra år. Två av biljetterna till den sista spelningen ska vi byta mot två biljetter till extrakonserten kvällen innan. Så tydligen ska vi se kent tre gånger i höst. Varför inte, liksom?

19 mars

Den stora dagen är kommen. Dagen då hela Sverige vill boka biljetter till kents sista konserter. Alla hoppas vi till mighty powers att biljettsystemen inte ska krascha. Vore väl helt otroligt om de inte gjorde det, men ändå. Själv är jag faktiskt lite pirrig just nu eftersom jag tror att det kommer att vara ett enormt tryck på just Stockholmskonserten. Victoria och jag har också planerat att se kent i Libköping, så vi ska försöka få igenom två bokningar. Som tur är ska Kaisa med oss i Linköping. Alltid bra med fler biljettköpare redo.

Jaja, nog om det. Nu laddar vi med min senaste bildserie KENT ELLER WESTLIFE?

18 mars

Dagen på jobbet:

1) En i arbetslaget hade bakat till vår Fatty Friday*. Det blev det bästa av två världar: prinsesstårta remix där själva bottnarna var kladdkaka. Fattar ni ens hur gott?! Trotsade gårdagens magkatarr och åt glatt av detta underverk.
2) Var med på en idrottslektion tillsammans med en av mina klasser. Vi körde bollsporter och jag var så pepp. Troligtvis tyckte eleverna att jag var hälften knäpp och hälften lite rolig.

Slutsats: Kan verkligen rekommendera läraryrket pga bra sätt att ha kul på jobbet och träffa en massa trevliga människor i olika åldrar.

* Vårt arbetslag införde Fatty Friday för någon månad sedan. Så här ser vårt schema för det ut:

Fast nu är den ifylld med namn, så klart.

17 mars

Kan ej blogga i dag. Ligger i sängen utmattad av magkatarr. Hörs.

16 mars

Foto: Keir O'Donell

Jag har fortfarande inte kunnat smälta det faktum att The Hotelier ska komma till Stockholm i april och spela en massa megamegamegabra låtar. Alltså bland de bästa låtarna jag har hört. Vet inte hur många gånger jag ska behöva skriva det här, men Home, Like NoPlace Is There är verkligen ett perfekt album på alla sätt och vis. Att även i vuxen ålder kunna nya band och nya skivor som blir betydelsefulla ända in i hjärtat känns så stort. Mer musik som blir en del av hela mig. Alltid mer.

Kan aldrig tacka Stockholm Straight Edge nog för att de tar hit alla fantastiska band som aldrig hade kommit (läs: blivit bokade) annars.

15 mars

Dagens dödsannons:

Snacka om progressivt drag av Jan. En annons som i allra högsta grad speglar sin individualistiska samtid. Vår värld där allt utgår från jaget och varje människas eget perspektiv, vare sig det gäller Instagram, Twitter, Facebook eller - uppenbarligen - dödsrunor.

14 mars

Dagens stora snackis har så klart varit kents avsked. Själv blev jag minst sagt förvånad när jag hörde om det på radion i morse. Sedan gick jag in på kents hemsida för att se avskedsvideon och lyckades då ändå frambringa ett leende i denna sorgsna stund (hallå, de är ju ändå Sveriges största rockband - det är inte bara något de själva har hittat på i sitt storhetsvansinne) med anledning av den fenomenala idén och produktionen. Slänger in videon här så att ni som inte har sett den än kan se den, och vi som har sett den kan njuta en gång till:

Ryser i hela kroppen av välbehag när jag ser detta lilla mästerverk. Dödsmarschen. kentsymbolerna. De tomma gatorna. Vill veta hur de rent praktiskt har filmat detta; har gator spärrats av? Vad har kalaset kostat? Finns det behind the scenes-klipp med tigern? Kan ni ens fatta hur påkostad kents sista turné kommer att bli? Det här är alltså bandet som kom i helikopter till en spelning på Hulstfred och som en annan gång fick tusentals fans att klä sig i vitt under en konsert. Vilket annat svenskt band kommer ens på sådana idéer? (Parentes: googlade nämnda absurda händelser och fann att Café skrivit en hel text om varför kent är musikens Zlatan. Snacka om att sätta ord på min vaga tanke!)

Den här videon innehåller alltså: 1) en dödsparad, 2) en dödsruna, 3) texten "SISTA ALBUMET" och 4) texten "SISTA TURNÉN". Ändå publicerade tidningarna sådant här textmaterial (fritt saxat från DN, Aftonbladet och Expressen):

Ursäkta? Exakt vad fann tidningarna "mystiskt" och "kryptiskt"? För att vara kent tycker jag tvärtom att detta var solklart. Rena rama samhällsinformationen från Pensionsmyndigheten eller vad som helst. Den här videon hade varit öppen för tolkning om den hade lagts upp utan alla sina textinslag. Då hade vi endast sett en dödsmarsch och sedan själva fått lägga ihop ett och ett. Nu fick vi dock budskapet serverat i form av en dödsruna. Bokstavligen. Ordet "sista" nämns två gånger. Men jo, videon "hintar om" att kent lägger ner? *lol*

Jag förstår om tidningar inte kan ta saker för givet hur som helst, utan kanske måste vänta på en officiell bekräftelse eller så. Dock är det väl dumt att framställa sig själva som helt tappade? Tänker liksom att det sänker bilden av ens analysförmåga lite. 

13 mars

T-shirts jag vill ha just nu:

De här två från Wildfang.

Tyvärr såldes inte de här snygga album-tischorna när jag såg Brand New i Paris. 

Klassiker från Atticus.

Ingen fattar hur länge jag har suktat efter en sådan här. Verkar inte säljas någonstans?

Skate + smith grind + Morrissey + humor. Eller bara: en perfekt t-shirt.

Sålde slut innan man hann säga HiMyNameIsMark.com. Sedan såg jag en kille på Brand New-spelningen i Paris med en sådan här på sig och jag ville fråga om jag fick köpa den av honom. Han såg ganska ung ut och var säkert i behov av pengar (det är man väl i tonåren?).

Jaa. Vad ska jag säga? Den är ju snygg. 

12 mars

Bland det mest pretentiösa jag sett på hela internet.

11 mars

Fredag morgon på väg till jobbet. Solen skiner på mig där jag går. Kommer ikapp en äldre man som gått en bit framför mig. Han är omkring åttio år och har bekväma byxor samt en passande jacka till. Färg på allt: gubb-beige. Mellan sina fingrar i högerhanden en cigarett. Han drar ett djupt bloss och låter röken långsamt sippra ut i den friska luften. Det är då jag ser det: gubben håller en gulsvart Sound Pollution-påse i sin vänstra hand. Stockholms troligtvis hårdaste skivbutik är med på gubbens morgonpromenad.

Denna oväntade kombination var så klart fredagens höjdpunkt. Hela dagen har jag kunnat glädjas åt minnet av den äldre mannen och hans plastpåse. Inte helt oväntat påminner detta mig om min gamla bloggserie som handlade om att glädjas över det lilla.

10 mars

Bloggade i förrgår om hur underbar Julien Bakers debutskiva är. Så fick jag i går - av en slump - reda på att hon ska spela i en hotellbar här i Stockholm i juni. Vilket fantastiskt sammanträffande! Spelningen kommer med stor sannolikhet att bli underbart sorgsen. Ni hittar mig längst fram.

9 mars

I måndags när The Used spelade In Love and Death från början till slut. Insåg att det troligtvis var första gången jag såg ett band live två dagar i rad. Kan inte minnas att det hänt förut.

Kvällen bjöd också på ett av mina hittills mest sektliknande tillfällen i livet: hundratals personer läste i kör dikten i början av I'm a Fake. En mumlande emomässa som inte avslutades med "amen" men lika gärna kunde ha gjort det.

En Bert McCracken som inte stod med ryggen mot publiken i Jesusställning men lika gärna kunde ha gjort det.

8 mars

Nu ska jag berätta om mina Spotify-listor. Eftersom man fortfarande inte kan skriva en fin beskrivning av sina listor direkt i Spotify (är det verkligen för mycket begärt?!) måste jag helt enkelt göra det här i bloggen. Tryck på de orangefärgade länkarna nedan för att komma till listorna.

less known bands/artists: Här samlar jag band och artister som ännu inte har fått den uppmärksamhet jag tycker att de förtjänar. Vill du hänga med i svängarna och om några år kunna säga saker som "amen hallå, är du efter, eller? James Vincent McMorrow lyssnade jag på för flera åååår sen!", då ska du skriva upp sig på den här listan. Alla möjliga genrer samsas här. Måttet är att banden/artisterna jag tar med på den här listan har färre än 30 000 lyssnare på Last.fm. Undantag kan givetvis förekomma, men det är standardmåttet.

everything: volume one och everything: volume two: Det här är två listor där jag samlar en massa låtar jag tycker är bra. Blandad konfekt, alltså. Men bara bra grejer. Volym ett är den mjuka varianten och volym två är en smula hårdare. När jag hittar en låt jag vill lägga till i everything-listorna tänker jag ungefär så här: "Skulle mamma ha stängt av ljudet om hon hörde denna låt?" Är svaret "ja" ska låten så klart in på volym två. Är svaret snarare att mamma troligtvis hade stått ut med att höra låten, om än i vissa fall efter viss övertalan, hör den hemma i volym ett. Simple as det.

follow no one but borrow all the words: Den här listan är till för alla trevliga covers jag hittar. Jag hittar ganska många sådana. Eftersom vi alla har hört en massa skit-covers i våra dagar är det nu dags att dra ett streck över dem och fokusera på de covers som faktiskt framställer originalet på ett bra sätt. Många av de covers jag har samlat här är faktiskt bättre än originalet (tycker jag).

not another smörgåsbord: Självklart behövs en lista med bara svensk musik. Det fattar ju vem som helst. Här går vi runt och är bland de bästa i världen (JO!) på att skriva, producera och framföra musik; då måste det ju uppmärksammas och uppskattas till fullo. Genrebegränsningar saknas, så det är bara att klicka runt bland låtarna tills man hittar något intressant.

Om du hittar någon lista du tycker verkar stämma in på din livsfilosofi är det bara att klicka på prenna direkt. Eller följa eller vad det heter nu för tiden. Det är väl inte så noga med själva ordet. Nu ligger fokus på musiken.

7 mars

Jag hade aldrig kunnat tro att jag skulle få äran att höra The Used spela sin skiva The Used i sin helhet. Live. Det är så stort att alla ord känns förminskande. Jag har alltså hört både Greener With the Scenery och Pieces Mended med mina egna öron. Det känns på något sätt som en nystart i livet. Oklart exakt varför. Hur som helst: The Used är en av de skivor jag lyssnat mest på i hela mitt liv. Ända sedan jag hörde den första gången har den följt mig och varit lika uppskattad år ut och år in. Detta är mycket sällsynt för mig. Jag brukar tröttna på skivor, kanske glömma dem eller också lyssnar jag på dem mer i vissa perioder. Inte den här. Den här har ständigt hängt i trots att det gått kanske tretton år. En stående favorit, kanske den bör kallas.

I dag ska jag och Lauren tillbaka till Fryshuset för att höra The Used spela In Love and Death från början till slut. Den skivan innehåller också några guldkorn, även om det är helt meningslöst att jämföra den med The Used.