Gick en långpromenad i dag. 9,8 kilometer. Nästan en hel mil, alltså. Det tycker jag faktiskt var bra jobbat. I övrigt har jag läst Madame Bovary och nästan somnat. Fattar inte vad det är med den där boken, jag somnar nästan så fort jag slår upp den. För att beskriva den med ett ord skulle jag säga utdragen. Ska ni läsa en enda klassiker i år så tycker jag att ni ska hoppa över Madame Bovary. Efter ett tag blev jag så trött på skiten (förlåt, Flaubert) att jag stekte blodpudding och började se Jane Eyre-filmen i stället. Tänkte se filmen först, så att jag i stort sett bara behöver skumma igenom boken sedan. Vi läser så många klassiker nu så man måste vara lite smart och planerande. Prioriterande.
Har sett ungefär halva filmen i skrivande stund. Bra skådisar, men sådana där 1800-talsmiljöer/-stories gör mig verkligen sömnig. Allting är så otroligt sävligt och trist. Det där med att återskapa en massa gamla miljöer är verkligen inget som intresserar mig. Men det är alltid ett välkommet komplement till allt som ska läsas. Börjar bli trött på alla gamla klassiker. Försöker varva med en lite mer lättsam Marian Keyes-bok på sidan, men när jag väl ska läsa några sidor i den är jag så lästrött att jag mest spelar mobilspel eller slösurfar i stället.
Dagens budskap är alltså: har du någonsin tänkt "Guuuuud så skönt det verkar att plugga litteraturhistoria; bara sitta i en myzig fåtölj och lääääääsa hela dagarna med en kopp te som liksom ångar lite mysigt vid sidan om och man bara sitter där och kurar ihop sig med raggsockor på fötterna och en katt som ligger och kurrar i knäet och liksom man har äntligen tiiiiid att läsa att de där gamla härliga klassikerna som alla pratar om hela tiden!", tänk då för sjuttsingen om.
1) Det kan bli för mycket av det goda.
2) Man får ont i både ryggen och ögonen av att sitta och läsa hela dagarna. Dessutom blir man förslappad och trött.
3) Man läser och läser och läser och till slut har man läst så mycket av så många gamla (döda) gubbar och tanter att man har blandat ihop alltsammans och vet inte längre vem som skrev vad eller vad som hände i vilken bok.
4) Man orkar aldrig läsa något annat, eftersom det ju är det enda man gör hela dagarna. Och då menar jag att till och med en liten titt i DN:s (annars trevliga) söndagsbilaga kan få ögonen att fullkomligen torka ihop. På den nivån är det.
5) Många av klassikerna är inte så härliga som man kan tro. Jag skulle till exempel välja en Nick Hornby- eller Gunnar Ardelius-bok framför Singoalla alla dagar i veckan.
No comments:
Post a Comment