13 mars

Ligger i soffan och läser New York-trilogin av Paul Auster. Vi har seminarium av den i morgon och jag har ungefär halva boken kvar. Tidigare i dag har jag pluggat massor inför tentan på fredag. Omtentan. Känns som att jag har bra koll på romantiken, realismen och naturalismen. Jag kan en hel del om epokerna, och vissa av romanerna vi har läst kan jag lite extra om. Men så kändes det ju inför det första tentatillfället också, och det räckte tydligen inte för läraren. Hon verkar vara väldigt petig med saker och ting. Något som tydligt illustrerar det fick jag höra av en kurskompis härom dagen. Läraren hade under ett seminarium om den franska klassikern Madame Bovary rättat folk som uttalade karaktärernas namn på svenska. Det vill säga sa Charles som vi säger här, och inte Charl som de säger i Frankrike. På detta sätt hade läraren under seminariet hela tiden kommenterat om man inte sa Emma, Leon och alla andra namn med franskt uttal.

Spännande pedagogik. Funderar på att köra exakt samma med mina blivande elever. Blir extra kul om man någon gång ska läsa något asiatiskt. Uttalar man inte namnen rätt får man minuspoäng.

Som om det viktiga ligger i hur ett namn uttalas? Nej. I Sverige säger vi Charles, sedan är det inte mer med det. Inte går man väl runt och häver ur sig danska namn som om man hade halsen full av gröt, heller. Finns det inte en Solsidan-scen om detta? Att man inte säger New York som värsta Manhattan-människan utan på ett mer försvenskat sätt. Man kanske skulle skicka en YouTube-länk med den scenen till den där läraren? Glad påsk-hälsning, liksom.

Nu måste jag fortsätta läsa. I morgon blir det mer tentaplugg, seminarium och söka några jobb. Tänkte gå upp klockan sju för att hinna så mycket som möjligt.