28 aug

Therése skulle ha gått och lyssnat på Winnerbäck i kväll med Stoffe, men tyvärr kan inte Stoffe. Så då ställer jag upp, i stället! Blir ju helt gratis för mig, eftersom jag lånar Stoffes Grönan-kort. Kan ju knappast tacka nej till det. Om Winnerbäck spelar Ingen soldat kommer jag gråta ihjäl mig inombords, eftersom det var mammas Lasse-favorit. När jag såg Winnerbäck brukade jag alltid ringa mamma när han spelade Ingen soldat, så att hon skulle kunna lyssna.

När jag träffade Lasse, förresten, och skulle ta bilden som kan skådas ovanför denna text, så sa jag till honom att jag verkligen ville ta en bild för att kunna visa min mamma. Då ställde han upp. (Det hade han säkert gjort annars, också, men det är så fint, ändå.)

26 aug

Att aldrig mer få träffa sin mamma gör ondare än man någonsin kan tänka sig. Det är obegripligt. Ungefär som att fundera över vad rymden expanderar i. Det går helt enkelt inte att förstå.

Vi stod alla vid sidan om och såg hur mamma blev uppäten inifrån. Det är det man blir. Av cancer. Vi kunde inte göra något förutom att hoppas. Bidra med vår styrka så gott det gick. Efter ungefär tio år hade mammas kropp blivit immun mot allt som har som mål att stoppa cancer. Eller i alla fall balansera den så att man kan leva vidare ett tag till.

Kanske bör jag inte skriva så mycket om det här i bloggen. Kanske kommer jag inte vilja göra det, heller. Men det här inlägget ville jag skriva. Och det här är min blogg, så då bestämmer jag vad som får skrivas och inte.

allting står still
allting förändras

Och nu, mer än någonsin tidigare, uppskattar jag att Badly Drawn Boy någon gång plitade ner följande rad på ett papper (antar jag): "To live in the hearts of those that you loved is not to die".

Jag kommer att längta efter dig hela tiden. Konstant längtan.

17 aug

Skriver väl egentligen bara för att aldrig glömma den här dagen. Lämna ett spår. En jävla pissdag, rent ut sagt.

Vi får se när jag återkommer.

14 aug

Skrev nyss "14 maj" som rubrik, i stället för "14 aug". Är både dag- och månadsvild, tydligen. Hur som  helst: i dag ska Victoria och jag på utflykt med mamma och pappa! Tisdagsmüs på hög nivå. Vet inte exakt vilka turistmål som väntar oss, men pappa nämnde Vreta kloster och Bergs slussar. Vad som helst blir kul. Det bästa med utflykt är ju ändå att fika utomhus, så själva målet spelar inte så står roll.

I går eftermiddag, när Victoria kom hem från jobbet, så sa hon att hon inte orkade laga middag. Det slutade med att vi gick ner på stan och åt i stället. Gott! Vardagslyx är det bästa. Tyvärr har inte Linköping något megastort utbud av varierade restauranger (det är mest hamburgare, känns det som). Till slut hamnade vi på något som heter Gula huset (ligger i ett gult hus - surprise!). Victoria åt plankstek och jag åt grillade kycklingspett med pommes. Lite godare än frittata, som vi hade tänkt äta hemma.

De senaste dagarna har jag hur som helst mestadels tillbringat genom att spela in elgitarr och lärt mig mer om Logic Pro 9. Älskar verkligen människan/människorna som uppfann YouTube. Utan YouTube skulle jag typ inte ha lärt mig någonting om en massa viktiga saker. När jag blir lärare ska jag uppmana alla elever om att suga i sig en massa kunskap från YouTube. Finns många riktigt pedagogiska människor som laddar upp grejer där. Utan YouTube hade jag till exempel (antagligen) ännu inte lärt mig hur man strängar om en gitarr. Bara en sådan sak.

7 aug

Sommarkursen är klar! Lämnade in sista uppgiften i går, och fick godkänt i dag. Sista uppgiften gick ut på att bygga en hel hemsida, med en massa olika "avdelningar" och grejer. Var inte särskilt nöjd med färgvalen på min sida (de skar sig med vissa bilder som man var tvungen att ha med), men läraren sa att det var den snyggaste sidan hon hade bedömt. Det var ju snällt, i alla fall. 

Hur som helst: bygga hemsidor är skitkul! Har ju bara lärt mig HTML och CSS från grunden, än så länge, men man kommer ganska långt på det. Har redan slängt upp ett par hemsidor, faktiskt. Den första är min Fraction of Sounds-hemsida. Den ser ut så här:

... eller så kan du ju klicka här för att se den på riktigt. Har gjort allt från grunden själv. DIY-kvinnan åter i tjänst! Dock har jag en del kvar att göra på blogg-sidan. Där installerade jag Wordpress för att kunna blogga smidigt. Ska fixa och greja lite med koden där, så att även bloggen matchar hemsidans design. I alla fall någorlunda. 

Och så har jag även lagt upp en "egen" hemsida. Egentligen vet jag inte riktigt vad jag ska ha den till. Jag paxade bara domänen för att kunna ha en ordentlig mailadress. Själva hemsidan kommer nog inte att användas särskilt flitigt (nej, jag ska inte flytta bloggen dit). Men jag har i alla fall kommit på en sak jag ska lägga upp på sidan: min skivsamling! I textform, alltså. Det är väl i stort sett bara för min egen skull. Kommer ibland på mig själv - när jag står i en skivbutik - med att fundera över om jag har en viss skiva eller inte. Då vore det ju supersmidigt att kunna surfa in på www.beakarlsson.com och kolla det. 

En lite jobbig grej (i-landsproblem) med att greja med webbutveckling på Mac är att Apple inte är kompis med Internet Explorer-folket. Man kan alltså inte installera Internet Explorer rakt upp och ner på sin Mac. Lite störigt, med tanke på att hemsidor ser olika ut i olika webbläsare. Tror dock att man kan komma runt problemet på något sätt, och installera ett program som gör att man kan köra Windows-program i Macen, eller något sådant. Ska googla lite mer på det. 

Och vad kostar hela kalaset då? kanske några av er undrar. Att ha hemsidor alltså. Det är inte alls dyrt. Jag registrerade mina två domäner hos Loopia, och det kostade 79 riksdaler per adress och år. Man betalar alltså denna "hyra" en gång om året. Sedan övervägde jag länge vilket webbhotell jag skulle välja (jag överväger alltid saker länge - jämför och grejar), och slog till slut till på ManuFrog. Det är ett svenskt företag, så supporten är svensk. Där får man även ha upp till fem domäner registrerade på samma konto (jag kan alltså hantera båda mina hemsidor från samma plats - smart!). Pris: från 120 kr per år (10 kronor i månaden, alltså). Jag tog ett paket som kostar 150 kronor per år, så länge. Jag har alltså kommit undan riktigt billigt, tycker jag! 

Att ha hemsida är alltså inte dyrt. Och kan man inte det här med koder och grejs, så är det bara att installera Wordpress. De har färdiga mallar och sådant, sedan slänger man bara in det innehåll man vill ha. Wordpress är gratis, dessutom. Hur bra som helst. (Eller så ber man mig, lite snällt, att koka ihop något tjusigt.)

Well well, det var det om detta. Nu ska jag lägga in mer tvätt i tvättmaskinen. Eller kanske börja skriva in min skivsamling i datorn...

2 aug

När någon har googlat på k-pist i gitarrfodral och hamnat i ens blogg, då vet man att man har lyckats.

Arkiveras under framgång.

30 juli

Bilder från landet.

Vi (jag, Victoria, pappa) var på loppis i Qvartinge. Jag hittade ett foto som föreställer en kille och en hund. Fick den gratis av Qvartinge-loppis-ägaren. Snällt!

17 juli

Livet, alltså. Här händer det grejer. I morgon ska jag åka till sommarstugan i Trosa, och på torsdag kommer även Victoria dit. Vi åker hem på lördag igen. Victoria jobbar ett par dagar till innan semestern, och jag ska plugga min sommarkurs. Sedan åker vi till Trosa igen någon gång nästa vecka. Då ska Alfons följa med, också. Blir intressant! Kul för honom att se något nytt, hoppas jag. Pappa tycker att vi ska ordna en lång lina åt Alfons så att han kan springa ute hur mycket han vill. Jag är lite orolig för att grannens galna hund ska attackera Alfons om han springer för långt bort.

När vi väl har åkt till landet nästa vecka vet jag inte riktigt hur länge vi stannar. Vi får se. Bruce-helgen är avbokad, så hela familjen ska umgås i stugan i stället. Blir kul! Hoppas på en hel del bad och grillning. Bra väder vore ju trevligt, också. Men har ju så klart med mig min dator, så hinner uppdatera en del.

16 juli

Mamma och Alfons, när Alfons fortfarande var en liten plutt.

9 juli

Förvandlas sakta men säkert till en redig kattkvinna. Vill till exempel tipsa omvärlden om att besöka Sandras blogg. Hon har nämligen skaffat sig en till kissemiss och den är så klart så gullig att jag vill Tumblr:a "kitten" i timtal.

2 juli

Var ju i Stockholm mellan torsdagen och fredagen. Tog tåget upp. Var framme runt 11 och mötte upp Karolina. Var väldigt längesen vi sågs, så det var riktigt kul att hänga en hel dag! Vi inledde med en fika i Kungsan. Sedan gick vi till Bengans och köpte skivor. Jag slog till på AFI - Sing the Sorrow och Albert Hammond, Jr. - Yours to Keep. Ett par skivor jag har gillat länge men inte kommit mig för att köpa förrän nu. Efter att ha gått i lite fler butiker och en rätt så lång promenad så käkade vi lunch. Sedan blev det ännu en kaffe, men den här gången på Söder.

Senare på eftermiddagen umgicks jag med min kära syster. Vi möttes i Hammarby Sjöstad, utanför hennes och Stoffes nya lägenhet. Äntligen fick jag se den! Superfin. Och Sjöstan var ju inte precis något att klaga på, det heller. Kändes som att jag var på utlandssemester när jag gick runt där bland de nybyggda kvarteren och täta gräsmattorna. Vi tog en promenad vid vattnet och vidare ut i Nackareservatet (tror att det heter så?). Sedan lagade Therése kycklinggryta medan jag tog en dusch. 

På kvällen mötte jag upp Karolina igen. Vi tog oss till korsningen Kungsgatan/Vasagatan och njöt av Benjamin Francis Leftwichs allra första spelning i Sverige. Historiskt, med andra ord. Spelningen ägde rum i ett litet hörn på Scandic Grand Hotell. En lite märklig upplevelse för mig, med tanke på att den gamla OneOff-butiken låg i den lokalen förut. Kändes skumt att sitta uppe på den före detta snowboard-avdelningen och lyssna på livemusik. Hur som helst: Bens spelning var riktigt bra. Rösten lät exakt som på skiva. Han låter alltså precis så där drömsk i verkligheten, också. Mycket fint. 

Och nu till det som jag redan har nämnt (i förra inlägget): Annika Norlin. Ni vet, hon som är Säkert! och Hello Saferide. Artist. Låtskrivare. Underbar. Eller som jag gillar att kalla henne: Annika "Jag kan typ tre ackord" Norlin (efter något citat i en intervju som jag inte minns var jag läste). Hon var också på Bens spelning. Och inte var som helst i hotellbaren, utan rakt framför näsan på mig. Först såg jag inte att det var hon. Men när jag gjorde det blev jag helt till mig, så klart. Hon är ju fantastisk. Att Annika Norlin också hade tagit sig till den lilla spelningen i Stockholm med den knappt kände Leftwich är ganska otroligt. Ödet. Jag var ju nästan på väg att inte gå på spelningen, ens. Men så gjorde jag det. Och jag och Karolina råkade välja just de två platserna längst ut på ett bord. Och Annika råkade ställa sig precis framför oss. Det måste vara ödet. 

Under större delen av spelningen hade jag funderat på om jag skulle våga säga något till Annika Norlin. Å ena sidan: man vill ju inte störa. Å andra sidan: ödet hade placerat mig precis bakom henne på ett helt oväntat ställe. Jag var i stort sett skyldig mitt öde att säga hej. Därför petade jag Annika på axeln när Ben hade slutat spela. Jag sa nog typ "Hej!" och Annika sa "Hej!" tillbaka. Sedan sa jag att hon är så jävla bra, och då blev hon väldigt glad. Det var inte oväntat. Man borde bli glad av att höra något sådant. Jag sa att jag och några kompisar hade sett henne i Linköping förra året, och att vi fortfarande pratar om hur bra den spelningen var. Annika lyste upp, höll mig på axeln och sa tack flera gånger med sin norrländska stämma. Jag frågade vad hon tyckte om Ben och hon sa att han är skitbra. Att hon har lyssnat mycket på hans skiva. Det har jag också, sa jag. Ja, det var ungefär de samtalsämnena jag kom på att ta upp med Annika Norlin. Så här i efterhand tänker jag att jag borde ha tackat henne för att hon fick mig att börja lyssna på Hospitalet för många år sedan. Det ska jag säga nästa gång jag springer in i henne.

Torsdagen närmade sig sitt slut. Var framme i Sjöstan runt klockan tolv och somnade i Theréses och Stoffes soffa. På fredagen gick jag upp runt halv åtta. Therése hade gått till jobbet och Stoffe sov. Jag bokade bussbiljett hem innan jag bestämde mig för att ta en promenad in till Drottninggatan. Therése, Stoffe och jag skulle äta lunch tillsammans, hade vi bestämt. Jag tog först en tur med gratisbåten som går mellan Sjöstan och Söder. Det var jag och de sportklädda lattemammorna. När jag hade gått av på Söder blev jag kaffesugen, så jag gick in på något fik och köpte mig en kopp. Promenerade upp i Cornelisparken för att få lite utsikt. Gick nerför trapporna igen. Ställde mig på den där utsiktsplatsen snett ovanför Fotografiska. Tittade på utsikten. Vattnet. Båtar. Folk. Bilar. Fotade. Drack mitt kaffe. Sedan gick jag ner mot Slussen och längs med Skeppsbron tillsammans med alla turister. Jag och Stoffe möttes vid Plattan och sedan gick vi till Theréses jobb för att möta henne. Vi åt lunch på något thai-/sushiställe i närheten av hennes jobb. Sedan tog jag bussen hem. 

Nu har jag skrivit väldigt mycket om de där två dagarna. Kör lite bilder på det! Bilder från min vanliga kamera kommer först och sedan avslutas kalaset med lite mobilbilder.

Karolinas ena tatuering.

Ben gör sin grej!

Annika Norlins huvud. Fatta vad nära jag var, hela tiden!

Bilder från utsiktsplatsen snett ovanför Fotografiska.

Mobilbilder!

Annika Norlins fötter.

Bild från när jag åkte båt.

Gjorde som alla turister och tog en bild på slottet.

29 juni

Everything happens for a reason. Ja, ödet alltså. Eller vad man nu ska kalla det. Har börjat tro på det extra mycket den senaste tiden. Särskilt sedan i går, när jag träffade Annika "Säkert!/Hello Saferide" Norlin. Mer om det en annan dag. Orkar inte blogga mer nu och orkar inte lägga upp några Leftwich-bilder, heller.

27 juni

I morgon ska jag äntligen se Benjamin Francis Leftwich göra sin grej rakt framför ögonen på mig. Jag och Karolina ska gå och se honom i Stockholm. Han spelar gratis. Varför vet jag inte. Take all my money, liksom. Skulle lätt ha betalat någon hundralapp för nöjet att få se honom köra lite låtar. Men men. För en fattig, jobblös student så passar det ju ypperligt! Och då kan jag lägga desto mer pengar på att köpa Benjamins skiva efter spelningen. Hoppas att han har med sig någon EP att sälja, också.

Apropå fattigdom så blev jag lycklig i förmiddags när jag för ovanlighetens skull hittade en billig sista minuten-biljett hos SJ. I normala fall skulle det ha kostat runt 300 pix att ta tåget till Stockholm, men jag lyckades få tag i en biljett för 150. Sjukt bra! Vi får se om jag tar tåget hem också, eller om det blir buss. Ska i alla fall sova hos Therése och Stoffe från i morgon till fredag. Har inte sett deras nya lägenhet än, heller, så det blir ju också en upplevelse. Mamma säger i alla fall att det är en upplevelse, med tanke på att det är typ den minsta tvåan man någonsin har skådat i modern tid. Jag är mest spänd på Svenskt Tenn-tapeten som tydligen har satts upp i klädkammaren. 

Om jag inte hinner höra av mig med Benjamin-bilder och så vidare innan helgen så är det för att jag och Victoria ska på något slags släktträff i Katrineholm. På lördag. Victorias släkt. Kommer hem från det på söndag, så hör väl av mig efter det.

23 juni

20 juni

Dagarna går. Vi får se om jag ens kan lägga fram mitt examensarbete i augusti. Som det ser ut nu så har jag bara fått in tre intervjuer av typ sju-åtta stycken. Ja, jag har påmint lärarna flera gånger men nej, de har inte svarat på mail. Kan ju inte precis skriva klart min uppsats så länge jag inte har materialet. Men jag är inte så orolig över det där. Uppsatsen får ta den tid den tar. Blir bara lite tråkigt att ha den hängandes över axlarna när höstterminen drar igång; känner på mig att det kommer finnas en del annat skolarbete att pyssla med.

Som tur är sitter jag ju inte helt sysslolös. Har kommit igång med min sommarkurs, och den är faktiskt ganska kul hittills. Webbutveckling handlar det om, så läser på en massa om HTML och CSS. Som tur är har jag pysslat med HTML på basic-nivå sedan jag gick i fyran, typ, så där hade jag en hel del försprång. CSS har jag blivit van vid sedan jag började pilla med MySpace-layoter i åttan och här i bloggen förekommer ju sådana koder en hel del, också. Ska i alla fall bli kul att lära sig mer om webbdesign enligt "reglerna", eller vad man ska säga. Skulle vara riktigt kul att bygga en egen hemsida från scratch någon gång!

I morse kunde jag inte somna om när Victoria hade cyklat till jobbet (vi har en cykel igen! Pappa var här i söndags och fixade punkan på mitt däck. Tack!) strax efter klockan sex. Låg kvar i sängen och telefonade mig i någon timme eller så. Sedan bestämde jag mig för att gå upp och spela gitarr. Höll mig till den akustiska för att skona grannarna. Men när det kommer till musik och låtar och grejer så är det egentligen bättre att följa den här bloggen. Ta en titt, vetja!

Annars händer det inte så mycket här. I morgon ska jag plugga vidare. Om det är fint väder på eftermiddagen ska jag och frugan ta en kaffe på stan när hon har slutat jobbet. Just det, apropå ingenting: har köpt nya skor! Som passar! Satsade på ett säkert kort, nämligen att beställa samma modell som jag har haft tidigare. Adidas campus vulc, röda den här gången. Älskar den modellen, galet sköna. Så här ser de ut:

Snyggare har man ju sällan skådat. Äh, kan lika gärna passa på att dela med mig av lite mobilbilder när jag ändå är igång. Har inte fotat särskilt mycket med systemkameran på senaste tiden, är väl instagramifierad eller något. Om någon fin läsare har Instagram kan du ju lägga till mig! thebeatch heter jag där, så klart. Nu till bilderna. Smakprov från de senaste veckorna, helt enkelt.

På självaste nationaldagen åkte jag på utflykt med mammis och pappis. Vi styrde kosan mot Vadstena och upplevde urtiden, eller vad man ska kalla det. Jag är ju ändå härdad - uppvuxen i gammeldags:a Trosa, liksom - men det här var nog rekord. Fin stad, helt klart. Men tycker synd om dem som genomlider vintrarna där.

Ett par dagar efter Vadstena fikade jag och Victoria med Kaisa på Babettes. Kaisa tog den här bilden. Nu ser jag för övrigt att mitt ena öga är mer öppet än det andra, så jag ser lite Thom Yorke ut. Bjuder ju på det, så klart.

Provade glasögon på Synsam. Hittade de här RayBan-brillorna och ville köpa dem direkt. Men sedan kom jag på att jag inte har något jobb, så det blir nog inget. Och nej, de är inte vita på kanten, som min mamma trodde. De är helsvarta. Matta. 

Och eftersom jag var duktig och inte impulsköpte nya glasögon så tröstköpte jag ett par tv-spel. Begagnade, så klart. Blir billigast så. Älskar att köra runt och vara pimp i San Andreas.

Avslutar med en bild på Alfons. Så här ser han ut när han sover utan att lägga ner huvudet. Skillad, kan man säga.

4 juni

Varning till alla bloggläsande syltisar! (Ni som gillar sylt och marmelad, alltså.) Ekologisk sylt/marmelad/mos kan MÖGLA! Gissa om jag blev förvånad i dag, när jag hade gjort mig en härlig (eh) portion gröt till lunch och skulle toppa hela kalaset med en klick äppelmos eller två - bara för att upptäcka att moset hade möglat i sin burk! Icas ekologiska äppelmos, var det. Mina e-medelsproppade syltar/marmelader/mosburkar har aldrig möglat, och då kan de ha stått i kylen i ett år eller så. Nä, fy bövelen. Det var ingen bra nyhet för en fattig student. Här försöker man vara duktig och köpa det ekologiska alternativet, och så möglar skiten. Hade bara ätit av det moset en enda gång innan, så burken var nästan full. Fick slänga allt. Och det blev ju inte så himla miljövänligt, kan man säga. Nej, från och med nu ska jag endast köpa sylt/marmelad/mos med e-medel. Sådana där grejer ska ju hålla länge i kylen, jag äter väl inte sylt varje dag, heller. Vad tror Ica, liksom?

Apropå fattig student ska jag äta gratis middag i kväll. Med hjälp av iPhonen kunde jag härom dagen hämta ut en sådan där färdigrätt från Felix på Hemköp, utan att betala något. Visst, färdigrätter är väl inte det nyttigaste man kan stoppa i sig, men den var ju gratis! Har man inget jobb så stoppar man i sig allt som är gratis. Och i onsdags åt jag ju gratis på Harrys, som sagt. En hamburgare med pommes som i och för sig inte var hejdundrande god, but still.

I går, tror jag att det var, så berättade Victoria att Blondinbella har köpt en hundvalp. Jag låtsades vara oberörd men nu när Victoria är på jobbet kunde jag så klart inte hejda mitt valpsug utan rusade in på Blondinbellas blogg för att skåda alla valpbilder. Tyvärr (eller vad man ska säga) så har hon köpt en mops (har ni hört en mops andas någon gång? De låter som grisar), men det är ju fortfarande en valp. I stort sett alla valpar är söta. Därför tittade jag noggrant på varje bild som Blondinbella hade lagt upp i bloggen. Oj, oj, oj. Mitt hjärta går snart sönder för att jag så gärna vill ha en hund. Men här ska det självklart inte köpas någon mops, utan en flatcoated retriever. Världens finaste hundar! (Se nedan för bevis.)

Ja, ni ser ju själva. Vill ha en sådan liten kompis in the future. Som tur är har jag i alla fall en flattis-hund att gå ut med ibland, under sommaren och hösten. Det bor nämligen en tjej här i närheten som har en sådan, och den hunden ska jag ta hand om lite nu och då. Jippi!

Förslag till namn på min kommande flattis-hund: Svea, Jussi, Sune, Seja... Nä, vet faktiskt inte vad den ska heta. Hade lätt valt Jussi om det skulle vara en kille, men det ska det ju inte. En hona ska det vara! Lite synd med tanke på att namnet Jussi då inte kommer till användning. Får väl köpa en till katt och döpa den till det (är dock osäker på om Victoria godkänner namnförslaget).

30 maj

Har druckit snabbkaffe i mer än en vecka nu. Glaskannan till vår kaffekung (King of Coffee) råkade gå sönder, så vi köpte snabbkaffe så länge. I går åkte vi till Elgiganten för att köpa en ny kanna, men tydligen kan man bara köpa dem via nätet eller typ specialbutiker. Så vi åkte hem igen och beställde en. Hoppas den kommer fram snart, snabbkaffe är inte samma som riktigt kaffe. Köffe, som Johan Glans skulle ha sagt.

 

Var även nere på stan härom dagen och skulle köpa nya skor. Tyvärr finns det bara en skatebutik i hela stan (galet, jag vet), och där hade de inga skor i min storlek. Men så kollade jag runt på lite olika hemsidor och hittade ett par Vans som tydligen heter Old Skool 92 Pro (lite mer skateanpassade än de vanliga Old Skool), så dem ska jag nog köpa. Gillar egentligen inte att köpa skor jag inte har provat, men nu får jag chansa. Är i stort behov av nya skor, eftersom sulorna på mina gamla är så nötta att det snart går hål på dem.

I kväll ska jag till Harrys. Där ska vårt quiz-lag äta middag för de pengar vi har vunnit på att musikquiza. Funderar på att ta en hamburgare, de ser alltid så goda ut där. Gratis restaurangmat är inget man är bortskämd med, precis.

25 maj

Neobux, vilken grej! Registrerade mig för några veckor sedan, och har typ varit fängslad sedan dess. Neobux är en PTC-sida (paid to click), vilket innebär att man får betalt för att klicka på/se på annonser. Det låter inte så himla kul, antagligen, men det som gör det hela roligt är att det är som ett strategispel. Som ett datorspel, helt enkelt.

Hela grejen: för att kunna tjäna mer och mer pengar så hyr man så kallade referaler, och varje gång de klickar får man då själv betalt. Ju bättre referaler du har, desto mer får du alltså betalt. Och ju fler refareler du har, desto bättre. Man hyr referaler med de pengar man har tjänat in genom att klicka på annonser, och behöver alltså inte lägga några av sina egna pengar. Jag var dock för otålig, så jag "investerade" typ 36 kronor för att kunna hyra mina första referaler. Referalerna underhåller man sedan, det vill säga man väljer  att hyra dem längre eller byta ut dem mot en ny. Som ett litet företag. Man själv är chefen och referalerna är de som arbetar åt en. Det är där likheten med ett strategispel finns. Just nu har jag 10 stycken referaler som klickar åt mig.

Som ni ser i bannern där uppe så har jag tjänat 1,35 dollar än så länge. Herreguuuud vad lite, tänker ni säkert. Ja, det är lite pengar. På Neobux får man inte ihop mycket pengar snabbt, vilket inte heller är poängen. I likhet med ett strategispel handlar det till stor del om att långsamt bygga upp sitt konto, och med små steg öka sina inkomster. Vissa som har varit medlemmar på Neobux länge tjänar kanske 500 kronor om året. Andra tjänar 10 000 kronor i månaden. Själv räknar jag inte med att tjäna mycket pengar på det här, utan tycker bara att det är kul. Om jag till slut får ihop så att jag kan köpa en familjepizza så blir jag både glad och mätt.

Det bästa med Neobux är att man inte har något att förlora. Börja klicka varje dag tills du har råd med dina första referaler. Sedan klickar du vidare, och hyr nya referaler osv osv etc etc. Inga av dina pengar behöver gå åt, men du kommer garanterat att tjäna pengar. Lägg upp en strategi genom att prova dig fram. Se det som ett datorspel. Då blir det hur kul som helst. Skaffa ett PayPal-konto så att du kan få ut dina pengar från Neobux när det är dags. Mitt budskap är helt enkelt: prova Neobux! Det behöver bara ta runt 5 minuter per dag att klicka på annonser. Registrera dig och se om det är något för dig.

Du får gärna registrera dig via den här länken, eller genom bannern där uppe. Annars kan du ange slowlyperish (mitt användarnamn) vid registrering (som refereraren). Då gör du mig en stor tjänst, eftersom du blir min referal. Även om du inte blir min referal så kommer du att bli någon annans, så varför inte jobba för mig?

21 maj

Ett under har skett! Jag har på nytt fått motivation till att fortsätta med mitt examensarbete. Kände mig minst sagt opepp på hela skiten, och väldigt tveksam till det jag hittills hade skrivit ihop. Det var då det hände: min handledare hörde av sig! Hon hade läst igenom alltihop och skrivit en massa kommentarer här och där. Bra respons, helt enkelt. Hon hade ett helt annat förhållande till mitt examensarbete än vad jag själv nyss hade: hon var pepp på kalaset! Det gjorde mig mer motiverad att köra på, helt enkelt. Det jag har gjort hittills är tydligen bra, så jag fortsätter på samma spår. Min plan är att börja med mailintervjuerna redan i morgon eftermiddag.

Kan verkligen rekommendera alla som ska skriva examensarbete att handplocka er handledare. Ta en lärare som ni känner och som känner er någorlunda. En som ni litar på, och som ni vågar säga emot om ni har olika åsikter. Även om det tog några veckor innan det här svaret från min handledare kom så är jag nöjd med att jag frågade just henne om hon ville stötta mig. Hon kan sin grej och hon är mänsklig (nej, alla universitetslärare är tyvärr inte det).

17 maj

Victoria och jag ska åka till Trosa i morgon. Till mammas och pappas sommarstuga. Therése är där, också. Och Enzo, mammas jobbarkompis hund! Han är megasöt. Det blir nog en mysig helg. Tills vi kommer hem, på måndag, ska Alfons flytta in hos Lauren. Så de kommer också att ha mysigt, helt klart. Kul för Alfons att se något nytt! Nu blev det en hel del korta meningar, men det kan inte hjälpas. Ville bara uppdatera lite om vad som händer här i mitt liv.

17 maj

I dag känner jag för lite Anthony Green-uppskattning. För er som inte vet så var Anthony först känd för att vara sångare i Saosin, men det är han inte längre. Nu sjunger han i stället i Circa Survive, och ägnar sig även åt solomusik. Om någon har hört The Sound of Animals Fighting så var Anthony skunken där. Sedan finns det ett gäng andra band, men nu struntar vi i detaljerna. Anthony fyllde nyss 30 år. Han är ett musikaliskt geni. Ständigt inspirerande, ständigt med nya idéer och riktningar.

Det allra finaste med Anthony (enligt mig) är hans öppna fascination och beundran för sin son James. Anthonys Instragram kryllar av James-bilder. För att få James till världen krävdes så klart en hona, och det är där Meredith Green kommer in i bilden. Anthonys fru. De verkar vara så himla fina föräldrar. Att följa dem på Instagram är ett riktigt nöje, faktiskt. Och anledningen till att jag skriver det här inlägget just i dag är att Anthony och Meredith nyss (typ i går eller något) har fått en ny familjemedlem: Luke Francis. James nye bäste vän och kompis.

Firar det hela (när man är ett fan av någon eller något så firar man gärna sådana här händelser) med några bilder. Först två bilder på Anthony och James. Den tredje bilden är från Anthonys och Merediths bröllop. Att Anthony gifte sig i Macbeth-skor säger ju allt om hur underbar han är. Den fjärde och sista bilden är en bild som Anthony nyss la upp på Instagram. Den nyfödde Luke Francis Green.

Anthony har även skrivit en låt som heter James' Song. Den finns med på soloskivan Beautiful Things. Här är texten:

He laughs at everything

Unknowing the joy that he brings

There is this light in his eyes

So bright no one can deny

He'll have this time to change

The whole world is spinning around James

He loves his mama so

Even if she doesn't know

How he got so perf-er-ect

Our love is the best architect

But things they don't stay the same

The whole world is spinning around James

15 maj

I går kväll satte jag ihop en hel bräda för första gången i hela mitt liv. Hade köpt alla delar på Junkyard, ett flertal av dem från Junkyards outlet. Blev med andra ord en riktigt billig bräda!

Så här såg den ut till slut, med några klistermärken på sig (från Volcom och To Write Love On Her Arms).

För er som är intresserade kommer så listar jag hela setupen här:

Bräda: Bellows 7,625 tum.

Grippa: Jessup.

Truckar: Tensor (köpte deras extra lätta truckar, ska bli kul att testa!).

Hjul: Habitat 52 mm.

Kullager: Flip Abec 5.

Skruvar (för den otroligt intresserade): Pig.

Gick fint att sätta ihop. Grippan kunde ha blivit snyggare, men för att vara mitt första försök är jag ändå nöjd. Även om det inte ser perfekt ut så vet jag att jag har satt dit den själv, och bara det är ju något att bli glad över. Så nu har jag, inom loppet av en månad, både lärt mig att stränga om gitarrer och sätta ihop brädor. DIY-kvinnan till er tjänst!